Studiens resultat visar att förskollärarna överlag är medvetna om betydelsen av barnens modersmål för deras inlärning av andraspråket svenska och språkut-vecklingen. Dock arbetar de på olika sätt med flerspråkighet för att stimulera och stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessutom framkommer det att förskollärarna ofta har det övergripande ansvaret i sammanhanget, vilket inne-bär att deras enskilda engagemang och strävan för att skapa en lärandemiljö som stimulerar och främjar barnens modersmål såväl som svenska språket är av avgörande vikt.
Förskollärarna har besvarat studiens frågeställning genom att tala om vilka me-toder och arbetssätt som används i verksamheten för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna har huvudsakligen talat om använd-ningen av bildstöd och av tecken som en komplettering till det talade språket svenska. Detta är användbara metoder som även tas upp i litteraturen men sam-tidigt är det viktigt att förskollärarna är lyhörda och använder språket på ett medvetet sätt tillsammans med dessa stödmetoder.
Vidare framkom det i studien att förskollärarna använder sig av Bornholmsmo-dellen och Polyglutt, två språkfrämjande metoder som även min lokala lärar-utbildare och jag har diskuterat under den sista VFU-perioden. Jag har även själv genomfört och deltagit i aktiviteter utifrån Bornholmsmodellen, vilken är relativt enkel att förstå och genomföra då barnen lär sig nya begrepp och ord med hjälp av språklekar, rim och ramsor. Dock det är viktigt att förskollärarna söker efter nya inspirationskällor utanför det färdiga materialet. Det går exem-pelvis att låta sig inspireras av hur andra förskolor arbetar genom att ta del av hur de arbetar rent konkret. Polyglutt har jag vidare också använt i förskole-verksamhetssammanhang, vilket är ett digitalt verktyg som kännetecknas av ett flertal fördelar. Samtidigt finns det också andra aspekter av verktyget. Vad gäller arabiskan exempelvis så finns det stora skillnader mellan tal och skrift-språk vilket kan ställa till det vid användning av Polyglutt.
Att samverka med vårdnadshavarna är slutligen också värdefullt och detta samarbete kan utvecklas och utvidgas genom att hitta flera tillvägagångssätt
41
för att involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Detta skapar också en trygghet för flerspråkiga barn och gynnar deras språkutveckling.
Frågan om modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling är ett område som alla blivande flerspråkiga förskollärare antagligen är engagerade i. Det var också därför som jag själv valde denna fråga som mitt uppsatsämne.
Jag har på så sätt fått förmånen att både fördjupa mig i ett flertal relevanta artiklar och dels bekantat mig närmare med Jim Cummins teori.
6.4 Förslag på vidare forskning
Forskning i enlighet med det som Ganuza och Hyltenstam, (2020, s. 71) skriver utgör en viktig resurs för det vetenskapliga underlaget som samhället behöver för att kunna utveckla ett demokratiskt, gemensamt och mångkulturellt väl fun-gerade system som tar tillvara individers olika språk och förutsättningar. Uti-från den föreliggande undersökning i denna studie betraktas framtida forsk-ningsbehov kring modersmålsämnet i Sverige som önskvärt, särskilt i försko-lan. Här nedan nämns några förslag på vidare forskning kring modersmålsäm-net:
- Modersmålsundervisning ur ett didaktiskt perspektiv.
- Vikten av förskollärarens engagemang för att utveckla barnens modersmål i förskolan.
42
REFERENSER
Calderon L. (2004). Komma till tals, flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för sko-lutveckling.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Stu-dentlitteratur.
Cummins, J. (1979). Linguistic Interdependence and the Educational Development of Bi-lingual children. Review of Educational Research, 49, 222-251.
https://doi.org/10.3102/00346543049002222
Cummins, J (2001). Bilingual Children's Mother Tongue: Why is it important for educa-tion? The Encyclopedia of Applied Linguistics, VOL. 7(19), ss.15-20 https://in-side.isb.ac.th/nativelanguage/files/2015/11/bilingual-childrens-mother-tongue.pdf
Cummins, J. (2005). Teaching for cross-language transfer in dual language education:
Possibilities and pitfalls. In TESOL Symposium on Dual Language Education:
Teaching and Learning Two Languages in the EFL Setting. https://www.re- searchgate.net/figure/The-Dual-Iceberg-Representation-of-Bilingual-Profi-ciency-From-Cummins-2005-September_fig1_297894729.
Cummins J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.
Fejes, A & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl.). Liber.
Fredriksson, M. & Lindgren Eneflo, E. (2019). « Man blir lite osäker på om man gör rätt
» - En studie om pedagogernas arbete med flerspråkighet i förskolan. Nordisk Barnehageforskning. (18:1). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-38958
43
Ganuza, N., Hyltenstam, K., (2020). Modersmålsundervisning framväxt och utveckling (Red.), Modersmål, minoriteter och mångfald i förskola och skola. (ss38–44). Stu-dentlitteratur.
Heide, E. (2019). Bättre samspel med socialt bildstöd: handbok för förskola och skola.
Studentlitteratur.
Lasagabaster, D. (2001). The Effect of Knowledge About the L1 on Foreign Language Skills and Grammar. International Journal of Bilingual Education and Bilingual-ism, 4, 310-331 DOI:10.1080/13670050108667735
Liberg, C. (red.) (2021). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (2 uppl.). Liber.
Lindberg, I. (2003). Myter om tvåspråkighet. Språk i Norden. (2003, s.93–103).
Lunneblad J. (2018). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter.
(3 uppl.). Studentlitteratur.
Löfdahl Hultman, A. & Ribaeus, K. (red.) (2021). Förskollärarens metod och vetenskaps-teori. (2 uppl.). Liber.
Noormohamadi, R. (2008). Mother tongue, a necessary step to intellectual development.
Journal of pan-pacific Association of Applied linguistics, 12(2), 25-36 https://eric.ed.gov/?id=EJ921016
Nordgren, P.M. (2021) Språk i sikte: barns interaktionsutveckling i relation till perception och kognition. Studentlitteratur.
Sandell Ring, A. (2021). Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning.
Studentlitteratur.
Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring.
Studentlitteratur.
44
SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö18. Skolverket
Skolverket. (u.å.). Regler och ansvar (Barnkonvention i skolan). https://www.skolver-ket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen
Skolverket (2020) Rätt till modersmålsundervisning. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
Straszer, B., Wedin, Å., (2020). Modersmål i svenska skola (Red.), Modersmål, minorite-ter och mångfald i förskola och skola. (ss24-26). Studentlitminorite-teratur.
Svensson, A. (2012). Med alla barn i fokus- om förskolans roll i flerspråkiga barns språk-utveckling. Paideia. (4, 29–37). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1468
UNICEF Sverige. (2020). Barnkonventionen är vårt uppdrag. http://unicef.se/barnkon-ventionen.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i försko-lans läroplan. Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet (2019). Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Norstedts juridik.
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.
Wedin, Å., Berg, L., (2020). Modersmålsundervisning framväxt och utveckling (Red.), Modersmål, minoriteter och mångfald i förskola och skola (ss38-44). Studentlitte-ratur.
45
Åberg, A. & Lens Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pe-dagogiskt arbete. (2 uppl.). Liber.
Åkesson, B., & Granlund, M. (red.) (2020) Att bli förskollärare: mångfacetterad komplex-itet. (2 uppl.). Liber.
46
BILAGOR
Bilaga 1 Intervjufrågor
_Hur länge har du arbetat som förskollärare?
_Har du någon erfarenhet i arbetet med flerspråkiga barn, i så fall hur länge och vilken kunskap har du kring det?
_Har ni flerspråkig personal på förskolan/avdelningen?
1) Vilka metoder använder du för att kunna kommunicera med flersprå-kiga barn?
2) Anser du att flerspråkiga barn får talutrymme i verksamheten, om ja, på vilket sätt?
3) Planerar du aktiviteter utifrån flerspråkiga barns språkliga förmåga, vilka material används i barngruppen för en bättre förståelse av inne-hållet?
4) Tror du att barnens modersmål påverkar deras inlärning av annat språk?
om ja på vilket sätt?
5) Tycker du att det är skillnad på språkutveckling hos enspråkiga barn och två/flerspråkiga?
6) Vilka metoder använder du i verksamheten för att främja det svenska språket?
7) Har ni modersmålsundervisning på förskolan? Om ja, samarbetar ni med modersmålslärare för att stödja flerspråkiga barn språkutveckling?
8) Har ni någon form av samarbete med föräldrarna för att stödja barnens språkutveckling? Om ja, på vilket sätt?
9) Får ni stöd av förskolechefen gällande flerspråkiga barn, det vill säga har ni möjligheter att delta i föreläsningar eller kurser kring detta?
10) Vad anser du är det viktigaste i mötet med två- /flerspråkiga barn?
11) Anpassar ni ert arbetssätt på förskolan efter flerspråkiga barns behov och dagens mångfald? Hur?
12) Vad har du för erfarenhet i mötet med föräldrar till flerspråkiga barn?
13) Känner du att barnen med två/fler språk inkluderas på samma sätt på förskolan?
14) Har du några tips för blivande förskollärare i arbetet med flerspråkiga barn i förskolan?
15) Finns det något mer du vill tillägga eller lyfta fram?
47 Bilaga 2
Informationsbrev och samtyckeblankett Hej!
Mitt namn är Sara Bergström, jag läser till förskollärare vid Karlstads univer-sitet och skriver nu mitt examensarbete under termin sju. Mitt examensarbete kommer att handla om sambandet mellan modersmålet och inlärningen av svenska som andraspråk. Det jag vill undersöka närmare är vilken roll moders-målet har i relation till inlärningen av svenska språket i förskolan samt hur förskolan/förskolläraren kan bidra till flerspråkiga barns språkutveckling.
Jag behöver därför intervjua förskollärare som arbetar i förskolan och ställa femton semistrukturerade frågor som rör detta ämne. För att underlätta för upp-satsarbetet kommer jag att spela in intervjun med din tillåtelse.
Att delta i studien är frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Ingen obehörig kommer att kunna ta del av uppgifterna som framkommer i intervjun och namnen på alla som intervjuats i studien kommer att avidentifieras. Uppgifterna kommer att bevaras i min dator tills dess att uppsatsarbetet har godkänts och betyget har registrerats för att därefter raderas.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig och enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade i efterhand. Du har även rätt att invända mot behandlingen av person-uppgifterna och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.
Dataskyddsombudet vid Karlstads universitet går att nå via dpo@kau.se.
Tack på förhand för ditt deltagande i studien, Med vänlig hälsning
student: Sara Bergström Handledare: Tobias Hübinette
Sara861212@hotmail.com tobias.hubinette@kau.se ---
48
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta i den-samma. Min underskrift innebär att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gäl-lande dataskyddslagstiftning.
Underskrift ...
Namnförtydligande ... Ort och da-tum...