5.2.1 Bildstöd
26
I frågan om vilka metoder förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns inlärning av svenska språket har samtliga förskollärarna angett ett enhet-ligt svar, vilket är bildstöd. Dessutom har alla uttryckt att de använder bildstöd för alla barn i barngruppen, och i olika situationer i syfte att skapa en likvärdig förskola för alla barn i förskolan. Förskollärarna arbetar medvetet med bildstöd och använder det tillsammans med ordbeteckning på olika språk. Förskollärare 7 säger att utöver att de använder bildstöd för hela gruppen, så använder de sig av det svenska språket för att stimulera barnens svenska språkutveckling. Detta håller förskollärare 6 med om som svarar så här:
Vi har ju vårt språk, det svenska språket, vi är utbildade förskollärare och försöker utifrån det faktum använda vårt språk på ett sätt som gynnar barnen, vi tänker väldigt mycket på hur vi formulerar oss. Vi vet att exempelvis rim, sång och ramsor är språkfrämjande, och därför erbjuder vi det i förskolan.
(Förskollärare, 6)
5.2.2 Tecken som stöd
Förutom språkbilder eller bildstöd, använder förskollärarna sig av TAKK som står för tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Även här påpekar förskollärarna att de ofta använder TAKK för alla barn, eftersom det underlättar kommunikationen även med barn som är i ett eller två års ålder, som inte har utvecklat det verbala språket. Förskollärare 5 säger följande:
Vi använder oss av TAKK, tecken som stöd i syfte att förtydliga liksom det talade språket, genom att indirekt prata långsamt samtidigt som man teck-nar. Detta leder till att det talade språket blir tydligare. (Förskollärare, 5)
5.2.3 Bornholmsmodellen
Förskollärarna 2, 3, 4 och 5 har nämnt att de använder Bornholmsmodellen, vilket är en pedagogisk modell för språkinlärning för barn i förskolan och för-skoleklass enligt förskollärarna. Förskollärarna menar att den modellen inne-håller språkfrämjande lek, ramsor och rim. Resten av förskollärarna har ut-tryckt att de använder också mycket rim och ramsor och olika stimulerande språklekar, dock har de inte nämnt om de utgår från modellen eller inte.
27
5.2.4 Polyglutt - flerspråkig digital bilderbokstjänst för förskolan
Alla förskollärarna har angett att de använder en digital inläsningstjänst som heter Polyglutt, där barnen kan lyssna samt titta på en stor mängd barnböcker på cirka 60 olika språk. Bland annat Förskollärare 6 har förmedlat att pedago-gerna lyssnar på Polyglutt tillsammans med alla barn och på olika språk. Hen menar att även de som har svenska som modersmål är nyfikna på att höra hur det låter på andra språk. Dessutom har förskollärare 7 uttalat att de har 5 olika språk i avdelningen och de använder också Polyglutt:
Vi använder böcker på andra modersmål så barnen får lyssna på språkljuden, dock det är svårt för oss att gå in och ha samtal kring bokinnehållet, vi dis-kuterar bilderna och ställer frågor till barnen och så, men jag tycker att det är svårt faktiskt, förutom om vi väljer böcker som vi redan kan på svenska.
Sen finns inte riktigt alla språk på Polyglutt, det är främst de största, men finns inte andra språk. (Förskollärare, 7)
5.2.5 Samverkan med vårdnadshavarna
När det gäller frågan om förskollärarna samarbetar med hemmet för att stödja barnens språkutveckling, har samtliga förskollärare svarat att de gör det. Först och främst genom den dagliga dialogen i tamburen, men även i inskolnings-samtalet och utvecklingssamtalen, där delar de med sig av sina kulturer och traditioner, samt genom att uppmuntra föräldrarna att använda modersmålet hemma, och även läsa för barnen på deras modersmål och svenska eftersom det gynnar barnens språkutveckling.
Genom den dagliga dialogen med föräldrarna har förskollärare 4 förklarat att familjer som har främst arabiska som modersmål läser inte på samma sätt som vi gör, utan att de berättar historier, berättar med andra ord innehållet i en bok.
Medan i den svenska traditionen läser man en bok, och inför även bokdialog med barnet. Förutom det har hen tydliggjort att i det arabiska språket finns stora skillnader mellan tal- och skriftspråk, vilket innebär att språket som bar-nen läser i översatta barnböcker skiljer sig ganska mycket från det talade språ-ket.
Förskollärarna 2, 3 och 6 har förutom det föregående belyst tre olika sätt de använder i samarbete med hemmet. Förskollärare 2 har talat om språkpåsar.
Detta går ut på att förskollärarna lånar några böcker på språken som finns på
28
avdelningen, lägger dem i olika påsar och lånar ut till vårdnadshavare, i syfte att aktivt uppmuntra dem till högläsning.
Förskollärare 3 har gjort ett tydliggörande kring en metod de använder i sam-arbete med hemmet som kallas för språksamtal. Vilket betyder att utifrån en särskild mall genomför förskolläraren först under inskolningen det som kallas för introduktionssamtal. Där försöker hen få så mycket information som möj-ligt kring bland annat barnets modersmål, språkutvecklingsnivå, traditioner, kultur, intressen, föräldrarnas åsikter kring förskola i Sverige samt deras öns-kemål och förväntningar. Samtidigt förklarar förskolläraren under introdukt-ionssamtalet hur en svensk förskola ser ut, samt hur de arbetar efter läroplanen på förskolan. Senare cirka tre veckor efter inskolningen, genomförs språksam-tal utifrån en särskild mall, där barnets modersmål utgör grunden för samspråksam-talet.
Förskolläraren går tillsammans med föräldrarna under samtalet igenom flera viktiga punkter, som exempelvis vikten av att föräldrarna pratar modersmålet hemma med barnen och pedagogerna pratar svenska i förskolan. Detta intygar förskolläraren genom att tydliggöra för föräldrarna att det finns forskning som visar att barnet riskerar att utveckla förenklad grammatik om de pratar svenska hemma.
Förskollärare 6 har talat om termen begreppsbank i följande beskrivning:
Vi ville ju använda oss av föräldrarnas kompetens, vi ville få in så många begrepp som möjligt för ett barn som har annat modersmål, därför vi lämnar ut ofta papper till föräldrarna och de får fylla i begrepp. Begrepp som till exempel siffror 1–10 på olika språk, färger, matrelaterade begrepp, kläder, leksaker och känslor. Detta används dagligen i olika situationer, vi har lik-som ett ganska stor begreppsbank på många olika språk. (Förskollärare, 6)