I detta avsnitt presenteras en resultatdiskussion i relation till studiens fråge-ställningar som berör modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkut-veckling i förskolan, samt vilka metoder förskollärare använder för att stödja flerspråkiga barns inlärning av svenska språket. Även hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Detta presenteras utifrån de viktigaste kategorier som framkommit i resultatsavsnittet, och tar stöd i rele-vant litteratur, vetenskapliga artiklar och läroplanen för förskolan.
6.1.1 Modersmålets påverkan på flerspråkiga barns språkutveckling samt inlärning av andraspråket svenska
Det framkom i studiens resultat att förskollärarna är eniga kring vikten av dersmålet för flerspråkiga barns språkinlärning, de har även uttryckt att mo-dersmålet bildar ett gott bakgrundspråk som möjliggör inlärning av andra språk. Detta bekräftas i Cummins teori samt den tidigare forskningen som pre-senterades i den föreliggande studien, dock utifrån informanternas uttalande följer en kort redogörelse kring flera fördelar med tvåspråkighet som Cummins (2017, s 136) beskriver. Han menar att fler än 200 empiriska studier visar att det finns ett starkt samband mellan barnens additiva tvåspråkighet och deras utveckling av kognitiva fördelar som exempelvis förmågan att kontrollera vil-ket språk som ska användas i olika situationer. Flera kognitiva fördelar som flerspråkiga innehar är bland annat högre inkomster i arbetslivet och mindre försämring av kognitionen med åldern. (Cummins,2017, s. 137)
Studier visar enligt Cummins (2017, s. 136) att "tvåspråkiga personer uppvisar mer utvecklad medvetenhet om språkets struktur och funktioner" vilket beteck-nas som metaspråkliga förmågor. Detta innebär med andra ord att tvåspråkiga personer har lättare att lära sig flera språk samtidigt. Detta motsäger uttalandet
33
som förskolläraren sju framför att de inte föredrar att barnen använder engelska tillsammans med svenska och modersmålet, eftersom de tycker att det blir be-svärligt för barnen att använda tre språk samtidigt.
Däremot bekräftar Cummins redogörelse det som förskolläraren ett beskriver kring tvåspråkiga barn på deras avdelning. Hen beskriver att tvåspråkiga barn även har utvecklat goda kunskaper i engelska vid sidan av svenska och deras modersmål, vilket är en enorm fördel säger hen. Enligt Sandell Ring (2021, s.
188) ska engelska språket värderas som andraspråk i Sverige, till följd av att ett stort antal invånare använder engelskan dagligen i det svenska samhället.
Författaren beskriver positivt att barnen redan i förskoleåldern är bekanta med engelskan genom exempelvis datorspel, tv, filmer och äldre syskon i hemmet.
Bekantskapen med engelskan ur min egen erfarenhet som förälder till flersprå-kiga barn och även som lärarstudent i förskolan, är att det en tillgång och fördel eftersom barnen kan utveckla flera språk parallellt utan att språken påverkar varandra.
När det gäller förskollärarnas beskrivning av modersmålets påverkan på fler-språkiga barns språkutveckling, har fem förskollärare delgett samma upplevel-ser. De upplevde nämligen att språket utvecklas lite för sent, dock att det ut-vecklas i snabb takt när språkutvecklingen kommit i gång. Detta kan kopplas till begreppet transspråkande, som beskrevs i föregående teoriavsnitt och rela-teras återigen till Cummins (2017, s.139) som beskriver idén om gemensam underliggande förmåga. Min egen tolkning är att språket finns underliggande hos barn men att det krävs stimulans, engagemang och tolerans både från hem-met och förskolan för att det ska utvecklas.
Sandell Ring (2021, s. 205) beskriver att det är viktigt att hitta olika stöd-material och stimulerande aktiviteter som uppmuntrar barnen att använda sitt förstaspråk och även det svenska språket under förskoletiden. Därutöver menar Sandell Ring (2021, s. 225) att förskolepersonalen ska vara uppmärksamma på att det är väldigt krävande för barn i förskolan att "vistas i en miljö där språket som talas inte är ens förstaspråk". Detta kan med andra ord vara en förklaring till förskollärarnas upplevelser att barnen är sena med sitt uttal, eller till och med att barnen kan känna sig osäkra eller obekväma och blyga och därmed sena med det talade språket. Svensson (2012) tydliggör att det är vanligare att flerspråkiga barn är senare i sin språkutveckling än enspråkiga, eftersom de exponeras i lägre utsträckning för varje språk jämfört med barn som har endast svenska som förstaspråk. I detta sammanhang vill jag lägga märke till förskol-lärarens tre uttalandet i föreliggande studien när hen säger att vi inte ska jäm-föra enspråkig och tvåspråkig. Jag håller med förskolläraren tre uttalandet ef-tersom det finns flera faktorer som skiljer mellan enspråkiga och tvåspråkiga
34
barn, dessutom har vi lära oss under förskollärarutbildningen att vi inte ska jämföra barn eftersom alla barn är olika.
Sandell Ring (2021, s. 225) bekräftar även det som förskolläraren sju uttryckt i intervjun, "att bearbeta och utveckla två språk måste vara en ansträngande och krävande process som behöver tid och energi från barnet". Författaren tyd-liggör att barn i förskola måste anstränga sig mycket för att förstå och urskilja språken, samtidigt som barnen redan spenderar flera timmar av sin vardag på förskolan vilket tömmer barnens energi och gör dem trötta. Förskollärare sju tillägger även det som Sandell Ring (2021, 225) skriver, att bra språkutveck-lande utbildning i förskolan samt en noga planerad dag på förskolan erbjuder goda möjligheter för flerspråkiga barns språkutveckling.
6.1.2 Metoder för att stödja flerspråkiga barns inlärning av svenska språket
Resultatet i föreliggande studie visar förskollärarnas insatser för att stödja fler-språkiga barn i deras språkutveckling, som enligt Jim Cummins interdepen-denshypotes krävs för att barnen ska utveckla färdigheter på modersmålet och även andraspråket svenska. Förskollärarna har informerat att de använder pa-rallellt och kontinuerligt följande språkfrämjande metoder: bildstöd, tecken som stöd, undervisningsmaterialet Bornholmsmodellen, den digitala inläs-ningstjänsten Polyglutt, samt samarbete med föräldrarna.
Alla förskollärare använder bildstöd för hela barngruppen vilket är ett värde-fullt verktyg i förskolesammanhang. Fördelen med bildstöd förklaras enligt Heide (2019, s. 36) som tydliggör att bildstöd kompletterar det talade svenska språket, samt fungerar på ett sätt som ger bättre stöd i form av visuellt bild. Det visuella stödet, det vill säga bilder stannar kvar i minnet, däremot försvinner det talade språket direkt. Heide (2019, s37) menar att bildstödet med fördel kan användas samtidigt som man talar, detta för att underlätta förståelsen av det man vill förmedla. Mitt upplevelse av bildstöd i förskolan är att barnen tycker att det är roligt, vilket uppmuntrar de till deltagandet och hjälper de att uttrycka sig.
Den andra betydelsefulla metod som alla förskollärarna lyfte fram i den före-liggande studien är TAKK, som är förkortning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Detta innebär att pedagogerna använder händerna för att forma tecken i samband med uttalet, vilket leder till att det
35
talade språkets tempo saktas ner eftersom det tar tid att teckna. Sandell Ring (2021, s. 235) skriver gällande denna metod att den är lämplig för flerspråkiga barns språkutveckling. Även här har förskollärarna förmedlat att de använder TAKK för hela barngruppen, för att förtydliga det de säger. Dock poängterar Sandell Ring (2021, s. 235) att det är viktigt att komma ihåg att flerspråkiga barn inte är barn med försämrad språkförmåga. Hon menar att när barnet har kommit i gång med sin språkutveckling kan ett språkfrämjande och utveck-lande arbetssätt tillämpas för en snabbare språkutveckling. Det är tänkvärt att observera barnen när de leker utan en vuxen ifall de tecknar eller inte, för att kunna förutse behovet av TAKK i avdelningen, påpekar Sandell Ring (2021, s. 236).
Fyra av förskollärarna har uttryckt att de använder Bornholmsmodellen som ett språkfrämjande undervisningsmaterial. Modellen innehåller språklek, rim och ramsor samt beskriver material som pedagogerna behöver för att genom-föra språkfrämjande aktiviteter. Dock finns det en nackdel enligt Sandell Ring, (2021, s. 287) vilket är att modellen är anpassad efter enspråkiga barns språk-utveckling. Samt att modellen är skapad för att öka barnens språkliga medve-tenhet, det vill säga barnets förmåga att uppfatta språkets struktur och former.
Detta betyder att även här ska förskollärarna ställa sig frågan: vad är skillnaden mellan grundläggande språkutveckling och språklig medvetenhet?
Samtliga förskollärare har angett att de använder en digital inläsningstjänst som heter Polyglutt, där det finns många böcker på cirka 60 språk. Dock har två av dem kritiserat tjänsten i förhållande till huruvida den är användbar för flerspråkiga barns språkutveckling. Anledning till det uttalandet är att förskol-lärarna tycker att det är svårt att lyssna på Polyglutt med två- eller flerspråkiga barn eftersom de inte har kännedom om vad böckerna handlar om. Vilket i sin tur leder till att de inte kan genomföra en bokdialog som är värdefull när det gäller högläsning i förskolan. Ur min egen upplevelse gällande användning av Polyglutt i förskolan då vi försökte lyssna på arabiska barnböcker, har jag lagt märke till att det är den talade arabiskan, inte den standardarabiska vilken end-ast används i skriftspråket. Wedin och Berg (2020, s.215) bekräftar detta och tydliggör att standararabiska inte är det talade språket som används i vardagen, utan skiljer sig stort från de olika talade varianterna. Detta är problematiskt och leder till att främst många arabisktalande barn inte vill lyssna på Polyglutt, därför behöver förskollärarna utveckla andra sätt för att utnyttja tjänsten för flerspråkiga barns språkutveckling.
Förskollärarna i den föreliggande studien har talat om samarbete med föräld-rarna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling, i form av
utvecklings-36
samtal, daglig dialog och även i hög grad uppmuntran till att använda moders-målet i hemmet, medan förskolan ansvarar för det svenska språkets undervis-ning och utveckling. Förskollärarna grundar sitt uppmuntrande på det som ti-digare forskning fastställer, och bland annat Jim Cummins (2017, s. 139) re-dogör för att "det finns signifikanta positiva samband mellan utvecklingen av kunskapsmässiga färdigheter på förstaspråket och motsvarande utveckling på andraspråket". Detta understryker även Sandell Ring (2021, s. 207) när hon hävdar att genom att uppmuntra vårdnadshavare att använda förstaspråket hemma tillsammans med svenskan i förskolan kan de påverka barnets utveckl-ing och lärande i båda språken. Att använda modersmålet hemma i ett land med annat dominerande språk är något vi måste påminnas om hela tiden, anser jag som flerspråkig förälder i Sverige. Dels på grund av att det används två olika språk i hemmet förutom det svenska språket i min situation, då jag och den andra föräldrar har olika modersmål. Dels på grund av att när barnen blev äldre de verkar föredra att kommunicera på svenska, även om dem har fullt förståelse för både modersmålet.
6.1.3 Förskollärarnas arbetssätt för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling
Resultatet i föreliggande studie visar att två av förskolorna som har tillgång till modersmålslärare i kommunen har något form av samarbete för att stödja fler-språkiga barns språkutveckling. Förskolläraren två har förmedlat att moders-målsläraren är i förskolan en gång i veckan och har modersmålsundervisning cirka en timme, dock arbetar hen enskilt med några barn på avdelningen och är med i deras samling då och då. Förskollärare två menar att de inte har riktigt samarbete. Förskollärare fyra berättar att de också har tillgång till modersmåls-läraren en gång i veckan, dock har de efter överenskommelse utvecklat ett kompletterande arbetssätt med modersmålslärare vilket gynnar flerspråkiga barnen i avdelningen. Dock skriver Sandell Ring (2021, s. 193) att "moders-målsinsatsen behöver vara större än några timmars undervisning i modersmål i veckan för att barn ska uppnå hög behärskning av modersmålet". Därutöver skriver Liberg (2020, s. 244) att barnen kan få skicklig undervisning i moders-målet när undervisningen sker i integration med förskolans vardagliga aktivi-teter. Därmed anser jag att ta barnet från sitt sammanhang och genomföra mo-dersmålsundervisning enskilt är exkludering som påverkar barnen negativt.
Dessutom enligt min egen erfarenhet i mötet med några modersmålslärare som förälder och lärarstudent, är utbildning avgörande i arbetet med flerspråkiga
37
barn. Det jag menar är att modersmålsläraren behöver genomföra en relevant utbildning för att kunna bemöta barnens olika behov och förmågor. Detta samt att det finns flera språk som har olika dialekter och barnen som exempelvis kommer från Syrien har svårt att förstå modersmålslärare som kommer från Irak.
De resterande fem förskollärarna har uttryckt att de har utvecklat ett självstän-digt arbetssätt, för att stödja hela barngruppen men särskilt flerspråkiga barn i deras språkutveckling, eftersom modersmålsundervisning är borttagen från verksamheten i denna kommun. Detta var positivt enligt förskollärare sex ef-tersom det ledde till att de har börjat arbeta aktivt med flerspråkighet, genom att aktivt lyssna på barnen, dela dem i mindre grupper för att alla barn ska inkluderas och få det talutrymme som de behöver samt möjligheten att uttrycka sig på olika sätt, men även framför allt involvera föräldrarna i verksamheten.
Stöd för detta uttalande hittar man i Sandell Ring (2021, s. 371) som beskriver att pedagogers förmåga att aktivt lyssna signalerar deras intresse och närvaro, dessutom ska pedagogerna lägga fullt fokus på barnen genom att undvika onö-diga samtal där barnen befinner sig. Att dela barnen i smågrupper som flera förskollärare har framfört är nödvändigt, vilket bekräftas av Åkesson och Granlund (2021, s.94) som skriver:
Indelningen av barnen i mindre grupper är avgörande för att skapa en lärandemiljö av hög kvalitet, där förskolläraren kan engagera sig i en ömsesidig en till en interaktion med barnen, vilket är en viktig kompo-nent för barns lärande och utveckling.
Att samarbeta med föräldrarna har flera fördelar för barnens utveckling och lärande, båda enspråkiga och flerspråkiga, dock är det extra viktigt att invol-vera föräldrarna till flerspråkiga barn enligt flera forskare som exempelvis Cummins (2017). Även Sandell Ring (2021, s. 193) har påpekat att förskole-pedagoger som samarbetar med hemmet skapar en trygg vardag som bjuder in till språkutveckling i båda språken. Dessutom skriver Åberg och Taguchi (2018, s. 139) att barnen får de bästa utvecklingsmöjligheterna när förskollä-raren bjuder in föräldrarna till delaktighet. Författarna menar även att "om vi väljer att se förskolan som en plats för lyssnandet måste det naturligtvis finnas utrymme för föräldrarna också". Detta sker enligt författarna huvudsakligen genom att involvera föräldrarna i planering av aktiviteter och utbyta kunskaper och erfarenheter kring barnens olika språk.
Förskollärare tre talar om hur de involverar föräldrarna i det som hen kallar språksamtal, vilket stämmer in på det som Sandell Ring (2021, s-214) kallar för språkkartläggningssamtal. Författaren redogör att sådant samtal är ett viktig
38
stöd för att förskollärare ska få bättre förståelse för barnens språkförmågor.
Sandell Ring (2021, s 15) menar att syftet med språksamtal är att kartlägga barnens kunskaper på sitt förstaspråk eller med annat ord, modersmål för att kunna skapa en plan som främjar och utvecklar barnens språkförmågor. På li-kadant sätt skriver Calderon (2004) att forskning visar att kartläggningssamtal med föräldrarna vid inskolning kan bidra till en bättre lärandemiljö som stimu-lerar och utvecklar barnens språklig kompetens.
Förskollärare sju har uttryckt sitt bekymmer i arbetet med flerspråkiga barn, det är svårt menar hen att tillgodose barnens rättigheter till att utveckla sitt modersmål. Lindgren, Enneflo och Fredriksson (2019) bekräftar i sin artikel förskollärarens sju uttalande, och skriver att enligt forskning uttrycker många pedagoger sin oro i arbetet med läroplanens mål kring flerspråkiga barns mo-dersmål då de inte har de språkkunskaper som krävs. Även fast jag är har flera språkkompetenser som blivande förskollärare, har jag förståelse för förskollä-rarnas bekymmer i arbetet med flerspråkiga barn. Dock det viktigaste tycker jag är att våga utforska och fråga om hjälp när det behövs, från andra pedagoger och även vårdnadshavarna för att det gynnar alla i förskolan.
6.1.4 Förskollärares roll
Utifrån studiens resultat är det viktigt att förtydliga förskollärarens roll i relat-ion till flerspråkiga barns språkutveckling. Detta för att förskollärarens metod och arbetssätt har präglat resultatet i denna studie.
Enligt läroplanen för förskolan gäller följande: "Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt mo-dersmål" (Skolverket, 2018, s. 9).
Lindgren Enneflo och Fredriksson (2019) förklarar att läroplanens mål innebär att alla pedagoger, dock främst förskollärare som arbetar i förskolan oavsett språken de behärskar, har ansvar att erbjuda barnen med annat eller fler mo-dersmål än svenska möjligheter att utveckla båda språken. Detta bekräftas även i Calderon (2004) som skriver:
I läroplan för förskolan står det att barn med utländsk bakgrund ska få stöd i at utveckla en dubbel kulturell tillhörighet. Personalens förhåll-ningssätt och värdesystem påverkar kontakten med de barn och föräld-rar som har en annan språklig och kulturell bakgrund. (Calderon, 2004, s. 11)
39
Svensson (2012) skriver att förskollärarens attityd och förhållningssätt till mo-dersmålet och flerspråkiga barn spelar en stor roll i undervisning. När förskol-läraren betraktar flerspråkiga barn som en tillgång får barnen bättre stimule-rande och språkfrämjande miljö och därmed bättre utvecklingsmöjligheter me-nar författaren.
Även Sandell Ring (2021, s. 161) poängterar att förskolläraren har en viktig roll för att skapa miljöer för lärande och utveckling där barnens identiteter och personligheter kan stärkas och utvecklas. Modersmålet är en viktig del av bar-nens identiteter och personligheter och förskolläraren tillsammans med föräld-rarna kan skapa en lärorik, stimulerande och språkfrämjande vardag som gyn-nar barnens utveckling. Det är förskollärarens vilja och engagemang som styr hur arbetet med flerspråkiga barn ska utformas och genomföras, vilket ställer stora krav på förskollärarens kunskaper och färdigheter men också lusten att lyssna, uppmuntra och stimulera barnen i deras språkutveckling.