• No results found

6. SLUTSATS

6.2 F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

Utifrån denna uppsats finns möjligheter att vidareutveckla detta uppsatsämne genom att undersöka jämförbarheten i hållbarhetsredovisningar mellan företag internationellt eller nationellt inom en specifik bransch. Ett annat förslag är att undersöka hur näringsdepartementet försörjer de statliga företagens styrelser med kompetens så att de är insatta i ämnet och redo för att underteckna en hållbarhetsredovisning. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att genom en kvantitativ studie jämföra alla statliga företags hållbarhetsredovisningar.

Referenslista

Referenslista

Litteratur

Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Studentlitteratur: Lund.

Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori, -policy och -praxis. Liber AB: Malmö.

Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H (2005). Den nya ekonomistyrningen. Liber ekonomi:

Malmö.

Bergström, S., Catasús, B., & Ljungdahl, F. (2002). Miljöredovisning. Liber AB: Malmö.

Borglund, T., De Geer, H., & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR – Hur företag tar socialt ansvar. Norstedts Akademiska Förlag: Stockholm.

Brenkert, G,G. (2004). Corporate integrity & accountability. Sage publications:

California.

Crane, A., & Matten, D. (2007). Business ethics. Oxford University Press: Hants.

Denscombe, M. (2000a). Forskningshandboken, -för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund.

Denscombe, M. (2009b). Forskningshandboken, -för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund.

Engdahl, O., & Larsson, B. (2006). Sociologiska perspektiv, -grundläggande begrepp och teorier. Studentlitteratur: Lund.

Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori -idéer, moden förändring. Liber AB:

Malmö.

Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Studentlitteratur: Lund.

FAR SRS. (2008). Samlingsvolymen 2008 Del 2. FAR SRS förlag: Stockholm.

Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring.

Liber AB: Malmö.

Gray, O., Owen, D., & Adams, C. (1996). Accounting & Accountability Changes in corporate social and environmental reporting. Prentice Hall Europe: Hertfordshire.

Gröjer, J-E., & Stark, A. (1978). Social redovisning. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle: Stockholm.

Referenslista

Hatch, J.M. (1997). Organisationsteori – moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Studentlitteratur: Lund.

Hedlund, S. (2007). Institutionell teori – ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer. Studentlitteratur: Lund.

Kvale, S. (2008). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Danmark.

Larsson, L-O. (2002). Transparency! Det genomsynliga företaget. Gecco Information:

Malmö.

Larsson, L-O., & Ljungdahl, F. (2008). License to operate. Ekerlids Förlag: Stockholm.

Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag –praxis, begrepp orsaker. Lund University Press: Lund.

Löhman, O., & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget Corporate social responsibility i praktiken. Ekerlids förlag: Stockholm.

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund.

Thurén, T. (2003). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB: Stockholm.

SIS Förlag. (2005). CSR-Socialt ansvarstagande för företag. SIS Förlag AB: Stockholm.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008). CSR-från risk till värde. Studentlitteratur:

Lund.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008). Röster om transparens och hållbarhetsredovisning. Studentlitteratur: Lund.

Artiklar

Braungart, M., & McDonough, W. (2002). Design for the Triple Top Line: New Tools for Sustainable Commerce. Corporate Environmental Strategy. vol. 9, nr. 3, s. 251-258.

Campbell, D. (2003). Intra- and intersectoral effects in environmental disclosures:

Evidence for legitimacy theory?. Business Strategy and the Environment. nr. 12, s. 357–

371.

Castka, P., Bamber, J,C., Bamber, J,D., & Sharp, M,J. (2004). Integrating corporate social responsibility (CSR) into ISO management systems –in search of a feasible CSR management system framework. The TQM Magazine. vol. 16, nr. 3, s. 216-224.

Referenslista

Deegan, C. (2002). The Legitimitising effect of social and environmental disclosures- a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal. vol. 15, nr. 3, s.

282-311.

Halling, P. (2007). Få hållbarhetsredovisningar i Sverige är bestyrkta. Balans. nr. 3, s.

17-19.

Hedberg, C-J., & Malmborg, F. (2002). The global reporting initiative and corporate sustainability reporting in Swedish companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management. nr. 10, s. 153–164.

Jones, M, T. (1995). Instrumental Stakeholder Theory: A Synthesis of Ethics and Economic. University of Washington Academy of Management review. vol. 20, nr. 2, s.

404-437.

Kolk, A. (2004). A decade of sustainability reporting: developments and significance. Int.

J. Environment and Sustainable Development. vol. 3, nr. 1, s. 51-64.

Lance, M. (2001). What do we mean by corporate social responsibility?. Corporate Governance. nr. 1,2, s. 16-22.

Larsson, L-O., & Norregårdh, M. (2003). Från "tyst vår" till krav på oberoende granskning av hållbarhetsredovisningar. Balans. nr. 11, s. 12-16.

Oliver, C. (1997). Sustainable competitive advantage: combining institutional and resource based views. Strategic Management Journal. vol. 18, nr. 9, s. 697-713.

Precht, E. (2005). Vem vill revidera socialt ansvar?. Balans. nr. 2, s. 24-30.

Searcy, C., Karapetrovic, S., & McCartney, D. (2005). Insights from practice Designing sustainable development indicators: analysis for a case utility. Measuring Business Excellence. vol. 9, nr. 2, s. 33-41.

Sinclair, P., & Walton, J. (2003). Environmental reporting within the forestry and paper industry. Business Strategy and the Environment. nr 12, s. 326–337.

Suchman, C, M. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.

Academy of Management Review. vol. 20, nr. 3, s. 571-610.

Internetkällor

Alrutz, M. (2008). Det här är CSR. http://www.chef.se/dynamisk/index.php/

index/artikel/det-haer-aer-csr/, hämtad: 2009-04-05.

FN, FN:s klimatpanel 2007: Den naturvetenskapliga grunden. http://www.ipcc.ch/

pdf/reports-nonUN-translations/swedish/ar4-spm-wg1.pdf, hämtad 2009-04-02.

Referenslista

Global Reporting Initiative. (No date). What we do. http://www.globalreporting.org/

AboutGRI/WhatWeDo/, hämtad: 2009-04-02.

Global Reporting Initiative. (No date). Sustainability reporting guidelines.

http://www.globalreporting.org/NR/rdonlyres/ED9E9B36-AB54-4DE1-BFF2-5F735235CA44/0/G3_GuidelinesENU.pdf, hämtad: 2009-04-02.

KPMG. (2007-12-05). Utmanande informationskrav om hållbarhetsredovisning för statligt ägda företag. http://www.kpmg.se/pages/106006.html, hämtad: 2009-04-02.

LKAB, http://www.lkab.se, hämtad: 2009-04-20.

Miljömålsrådets kansli. (No date). Utvecklingen av miljömålen – historik.

http://www.miljomal.se/om-miljomalen/utvecklingen-av-miljomalen--historik/, hämtad:

2009-04-02.

Näringsdepartementet. (2007-12-03). Tydligare informationskrav för hållbarhetsinformation för statligt ägda företag. http://www.regeringen.se/sb/d/9737/

a/93467, hämtad: 2009-04-02.

Näringsdepartementet. (No date). Företag med statligt ägande.

http://www.regeringen.se/sb/d/2819, hämtad: 2009-04-02.

Salo, M. (2007-12-04). Beslutet är taget - hållbarhetsredovisning blir plikt för statliga bolag. http://miljoaktuellt.idg.se//2.1845/1.134506, hämtad: 2009-04-02.

Sveaskog AB, http://www.sveaskog.se, hämtad: 2009-04-20.

Vattenfall AB, http://www.vattenfall.se, hämtad: 2009-04-20.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. (2008-08-18). Nu hållbarhetsredovisar allt fler svenska bolag. http://www.pwc.com/extweb/ncpressrelease.nsf/docid/F01D9B6DCAEE 188C802574A9002DF98E, hämtad 2009-04-04.

Övrigt tryck

LKAB, Års- och hållbarhetsredovisning 2008.

Näringsdepartementet. (2006). Genomlysning av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovisning 2006. Regeringskansliet. Artikelnr: N7015.

Näringsdepartementet. (2007). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Regeringskansliet. Artikelnr: N7042.

Sveaskog AB, Års- och hållbarhetsredovisning 2008.

Referenslista

Vattenfall AB, Corporate social responsibility report 2008.

Intervjuer

Johansson Rolf, LKAB, 2009-05-05, klockan 14.00-14.40.

Vikman Sara, Sveaskog AB, 2009-05-05, klockan 10.00-10.30.

Vitell Eva, Vattenfall AB, 2009-05-06, klockan 10.00-10.30.

Bilaga

Bilaga 1

Intervjuguide statliga företag

Går det bra att vi spelar in intervjun?

Allmänna frågor 1. Vilket företag?

2. Vilken befattning?

3. Vad har Ni för funktion i arbetet med hållbarhetsredovisningen i Ert företag?

Hållbarhetsredovisning

4. Hur länge har Ert företag arbetat med hållbarhetsredovisning?

5. Varför började Ni med hållbarhetsredovisning?

6. Vad innebär hållbarhetsredovisning för Ert företag?

7. Vad har det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning för statliga företag inneburit för Ert företag?

8. Vad har hållbarhetsredovisningen för betydelse för Ert företag?

9. Hur går arbetet med hållbarhetsredovisningen till och hur påverkar det verksamheten?

10. Vilken hänsyn tas till intressenternas krav och önskemål i arbetet med hållbarhet?

-på vilket sätt har de präglat redovisningen?

Riktlinjer

11. Anser Ni att GRI:s riktlinjer är anpassade för Er verksamhet?

-varför/varför inte? på vilket sätt?

12. Vilka indikatorer har valts ut?

-hur? varför?

-någon särskilt viktig indikator? varför?

13. Är det något speciellt Ni fokuserar på i Er hållbarhetsredovisning?

-varför? motivera!

Jämförbarhet

14. Tror Ni att det i dagsläget är enkelt för intressenterna att jämföra olika hållbarhetsredovisningar?

-förslag på förbättringar för att öka jämförbarheten?

15. Har Ni tittat på andra företags modeller av GRI när Ni valt ut Era indikatorer?

16. Har Ni någon uppfattning om det är stor skillnad mellan de statliga företagens hållbarhetsredovisningar trots att GRI:s riktlinjer används?

-i sådant fall vad tror Ni att detta beror på?

Avslutning

Kan vi publicera Ert och företagets namn i uppsatsen?

Går det bra att återkomma om vi behöver komplettera några frågor?

Vi har inga fler frågor, har Ni något mer att tillägga innan vi avslutar intervjun?

Tack på förhand för Er medverkan!

Related documents