H ÅLLBARHETSREDOVISNINGARNAS UTFORMNING I STATLIGA FÖRETAG

Sveaskog AB har hållbarhetsredovisat sedan år 2005 och anledningen var främst att det fanns ett behov hos intressenterna, en annan anledning var bland annat affärsetik och behovet av en uppförandekod. Deras hållbarhetsredovisning är tydligt styrd av intressenterna och Sveaskog AB anser det viktigt att kommunicera mål och övrig information till intressenterna. Vattenfall AB har hållbarhetsredovisat sedan år 2003, främst på grund av att verksamheten har en stor påverkan på samhället.

Hållbarhetsredovisningen är ett verktyg i intressentdialogen, genom denna förklarar de och redovisar resultatet av hållbarhetsarbetet. LKAB började sent under år 2007 med att arbeta fram en hållbarhetsredovisning, anledningen var att det lagstadgade kravet kom.

Det framgår att de studerade företagen hade olika motiv när de införde hållbarhetsredovisning, Sveaskog AB:s och Vattenfall AB:s motiv är tydligt kopplade till intressentteorin. Detta kan kopplas till Crane & Matten som anser att företag har olika intressenter och att dessa varierar från situation till situation.¹⁴⁷ Jones påpekar att det är viktigt att upprätthålla en god relation till sina intressenter.¹⁴⁸ Intressenterna kan prägla hållbarhetsredovisningen och dess innehåll och att kunna jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar ligger i deras intresse.

LKAB:s motiv är mer hänförbart till den institutionella teorin när det handlade om ett lagstadgat krav från regeringen. Den institutionella teorin visar enligt Artsberg och Hatch att företagen påverkas av och anpassar sig efter det omgivande samhället.¹⁴⁹ Eftersom den institutionella teorin ligger till grund för mycket av de redovisningsnormer som utvecklas har den påverkat utarbetningen och utformningen av hållbarhetsredovisningarna, vilka redovisningsprinciper som använts och hur mycket omgivningen påverkat. Legitimitetsteorin indikerar på olika strategier för att legitimera företaget gentemot deras intressenter och kan användas för att förklara varför företag hållbarhetsredovisar.¹⁵⁰ Även Lance anser att legitimitetsteorin är en anledning till att företag hållbarhetsredovisar.¹⁵¹ Vad som är legitimitet är något som de som är utanför organisationen/företaget bedömer, vidare är det de som tilldelar legitimiteten och som godkänner eller accepterar den legitimerades handlingar, mål eller värderingar.¹⁵² Varje företag har olika intressenter och de i sin tur har olika intressen, vilket resulterar i att de gör olika bedömningar av företagets legitimitet.¹⁵³

147Crane, A. & Matten, D., Business ethics, s. 57f

148Jones, M, T., Instrumental Stakeholder Theory: A Synthesis of Ethics and Economics, s. 432

149Artsberg, K., Redovisningsteori, s. 43, 191, 431 och Hatch, J.M., Organisationsteori, s. 108ff

150Ljungdahl, F., Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, s. 39ff

151Lance, M., What do we mean by corporate social responsibility?, s. 20

152Gray, O., Owen, D. & Adams, C., Accounting & accountability, s. 46f

153Ljungdahl, F., Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag, s. 39ff

Analys

Sveaskog AB anser att det är viktigt att berätta och kommunicera både generella mål och detaljmål, för dem är hållbarhetsredovisningen ett viktigt kommunikationsverktyg gentemot intressenterna. Vattenfall AB menar att hållbarhetsredovisningen är ett viktigt stöd i kommunikationsverksamheten som tas emot väl utav många intressenter. För LKAB innebär hållbarhetsredovisningen att de måste sätta in sig själva i ett sammanhang med sina intressenter samt lämna information som intressenterna anser som viktig.

LKAB vet fortfarande inte vad hållbarhetsredovisningen kommer att innebära för dem eftersom en uppfattning inte kan fås på ett år men tror att det på lång sikt är en fördel.

Kravet på upprättandet av en hållbarhetsredovisning har för LKAB inneburit ett strukturerat sätt att tänka och arbeta och leder till att de får en möjlighet att jämföra sig med andra företag inom samma bransch. Lance´s syn på legitimitetsteorin hjälper oss att förstå hur och varför företag använder sig av hållbarhetsredovisningar. Det är viktigt för företag att deras verksamhet blir legitimerad av samhället för att överleva.¹⁵⁴Enligt Gray et al är legitimitetsteorin ett kraftfullt verktyg som företag kan använda sig av och orsaken till varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar.¹⁵⁵ Legitimitetsteorin men framförallt intressentteorin är två teorier som ligger till grund för företag när de ska ta fram hållbarhetsredovisningar eftersom intressenterna vill veta att företagen tar sitt ansvar för miljön och se till att de sociala frågorna får uppmärksamhet.

Arbetet med hållbarhetsredovisningarna sker på olika sätt i företagen, trots att GRI erbjuder ett tillvägagångssätt. I Sveaskog AB sker arbetet med hållbarhetsredovisningen i en grupp som tar fram förslag på CSR-åtgärder och frågor som ska redovisas. Gruppen ser till att de valda indikatorerna får en ägare som är ansvarig för att lämna information om denna. Ansvaret för Sveaskog AB:s hållbarhetsredovisning ligger under miljöstaben.

Arbetet med att ta fram Vattenfall AB:s hållbarhetsredovisning sker inte vid själva utformningen utan i steget innan. År 2008 togs hållbarhetsredovisningen fram av en projektgrupp och själva projektet för rapporten ligger under kommunikationsavdelningen.

LKAB:s hållbarhetsredovisning har haft en minimal påverkan på verksamheten det första året men om den kommer att påverka i större utsträckning kommer framtiden att utvisa.

Hållbarhetsredovisningen togs fram av en projektgrupp som låg under ekonomiavdelningen. I framtiden kommer ansvaret för hållbarhetsredovisningen att ligga på en linjeorganisation, det är ännu oklart under vilken avdelning. Ansvaret för hållbarhetsredovisningen ligger under olika avdelningar i företagen, detta kan vara något som påverkar utformningen men det är svårt att säga i vilken omfattning. GRI menar att en hållbarhetsredovisning är en kontinuerlig process snarare än en produkt som innebär mätning och rapportering av prestationer gällande ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor till både externa och interna intressenter.¹⁵⁶

Vid utformningen av hållbarhetsredovisningen genomförde Sveaskog AB år 2007 en intressentdialog där intressenternas önskemål framgick. De försöker få med intressenternas krav i den mån det är möjligt. Vattenfall AB anser att intressenternas krav utgör grunden för hållbarhetsredovisningen. För att få fram vad intressenterna anser är viktigt genomförs undersökningar men Vattenfall AB har även daglig kommunikation

154Lance, M., What do we mean by corporate social responsibility?, s. 20

155Gray, O., Owen, D. & Adams, C., Accounting & accountability, s. 46f

156Larsson, L-O. & Ljungdahl, F., License to operate, s. 65f

Analys

med intressenterna genom olika kanaler. LKAB har följt GRI:s intressentmatris samt genomfört vissa intressentdialoger, i framtiden kommer dessa dock att ske på ett mer riktlinjerna för att dessa ska passa deras verksamhet, dock blir de mer anpassade med de tilläggsindikatorer som finns. I teorin är riktlinjerna anpassade för LKAB:s verksamhet men inte i praktiken, trots att det finns ett tillägg speciellt anpassat för gruvbranschen.

GRI försöker skapa standarder för att öka jämförbarheten och öka tillförlitligheten.

Genom att dela upp det vida begreppet hållbarhet i jämförbara mätetal och kärnindikatorer har GRI inneburit mer struktur i hållbarhetsredovisningen och företagen vet hur och vad de ska rapportera.¹⁵⁷ Tidigare redovisade företag bara sitt miljömässiga och sociala ansvar men utan att berätta vilka resultat som uppnåtts, något som nu fås genom GRI:s indikatorer.¹⁵⁸ Hedberg & Malmborg anser dock att det finns brister i riktlinjerna och att indikatorerna ännu inte är heltäckande. Vidare anser de att jämförbarheten i hållbarhetsredovisningar är en nyckelfråga för GRI.¹⁵⁹

Vid urvalet av indikatorer har Sveaskog AB dels tittat på det som gjorts men även gjort en väsentlighetsanalys. De valda indikatorerna är tydligt kopplade till deras mål. Särskilt viktiga indikatorer för Sveaskog AB som redovisar på C⁺-nivå är koldioxidutsläpp och kompetensutveckling, dessa har även framkommit vid intressentdialoger. De valda indikatorerna finns förtecknade i ett GRI index i redovisningen. Vattenfall AB rapporterar de flesta indikatorerna eftersom de rapporterar på A⁺-nivå. Den indikator som de anser som viktigast är koldioxidutsläpp. Vattenfall AB har ett GRI index där det framgår vilka indikatorer de redovisar och på vilka sidor i hållbarhetsredovisningen information om dessa återfinns. LKAB som rapporterar på C⁺-nivå har möjlighet att begränsa antalet indikatorer som ska redovisas. Vid valet av indikatorer har de utgått från dels sig själva och dels från deras intressenter. Hållbarhetsredovisningen innehåller ett GRI index där det framkommer hur de redovisat indikatorerna och var information om dessa återfinns. Det är viktigt för företagen att ha goda relationer och en öppen dialog med intressenterna. Intressenterna i sin tur ställer krav angående transparens och aktuell information då det finns ett behov och intresse av att kunna jämföra olika företags CSR-prestanda.¹⁶⁰Därför har intressenterna till viss del påverkat företagens val av indikatorer.

Alla företagen har valt att på något sätt dela upp den materiella hållbarhetsredovisningen i de tre olika dimensionerna och beskriver vilket ansvar de tar, hur arbetet med dessa gått till och resultatet av arbetet under de olika indikatorerna. Sveaskog AB anser att klimatfrågan är viktig men fokuserar inte på någon av de tre dimensionerna mer än någon

157Öhrlings PricewaterHouseCoopers., Röster om transparens och hållbarhetsredovisning, s. 45f

158Ibid., s. 49

159Hedberg, C-J. & Malmborg, F., The global reporting initiative and corporate sustainability reporting in swedish companies, s. 163

160Öhrlings PricewaterHouseCoopers., Röster om transparens och hållbarhetsredovisning, s. 70

Analys

annan. Vattenfall AB fokuserar främst på miljö i deras hållbarhetsredovisning. LKAB har prioriterade områden som de skulle ha arbetat med oavsett GRI eller inte, främst de sociala och miljömässiga dimensionerna, exempelvis frågor angående jämställdhet och säkerhet. Som nämnts varierar intressenterna mellan företagen och det omgivande samhället ställer olika krav beroende på företags verksamhet.¹⁶¹ Det är därför viktigt för företagen att erhålla legitimitet från den omgivning de är verksamma i.¹⁶²