S VEASKOG AB

Sveaskog AB är Sveriges ledande skogsföretag. Hela företaget bygger på skogen och deras vision är att vara främst på att utveckla skogens värden. De säljer timmer, massaved och biobränsle men de arbetar även med markaffärer och upplåter skogen för fiske, jakt samt andra naturupplevelser. De har ungefär 740 anställda och omsättningen uppgår till sju miljarder. Med drygt fyra miljoner hektar skogsmark är de Sveriges största skogsägare. Hållbar utveckling är något som genomsyrar hela deras verksamhet. De bedriver ett långsiktigt och hållbart skogsbruk och är sedan ett par år tillbaka certifierade enligt forest stewardship council, FSC. I FSC är kraven att skogen ska brukas på ett socialt, miljömässigt och ansvarsfullt sätt. Ägarna, den svenska staten, vill att Sveaskog AB ska vara ett föredöme och arbeta aktivt med en hållbar utveckling.

135Vattenfall AB, årsredovisning 2008, s. 24

136http://www.regeringen.se/sb/d/2819

137Näringsdepartementet, Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, s. 1

138www.sveaskog.se

Empiri

4.2.1 Hållbarhetsredovisning¹³⁹

Sveaskog AB har länge arbetat aktivt med hållbar utveckling, sedan år 2005 har de visat upp detta i en hållbarhetsredovisning. Ansvarsfrågorna är något som är centralt för verksamheten. Den ambition som Sveaskog AB har med sin hållbarhetsredovisning är att den ska vara fullständig, både negativ och positiv utveckling ska tydligt framgå. Det finns en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram hållbarhetsredovisningen. Deras syfte med hållbarhetsredovisningen är att försöka nå upp till intressenternas krav, både från intressenter inom och utom organisationen. Sveaskog AB vill kunna presentera för sina intressenter vad de uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. De har genomfört en analys där intressenterna fått framföra sina synpunkter på vilka frågor de anser som viktigast att ta hänsyn till och redovisa. Kraven från intressenter och omvärld är viktiga.

För att motsvara förväntningarna arbetar Sveaskog AB systematiskt med och redovisar öppet deras utveckling inom ekonomi, miljö och socialt ansvar. I hållbarhetsredovisningen från år 2008 ingår både kärnindikatorer och tilläggsindikatorer, dessa finns förtecknade i ett GRI index i redovisningen. Sveaskog AB redovisar flest sociala indikatorer, resterande indikatorer utgörs främst av miljömässiga men även en del ekonomiska går att återfinna

Sveaskog AB:s redovisning uppfyller GRI:s och G3:s tillämpningsnivå C⁺. Informationen i resultatindikatorerna uppfyller GRI:s kriterier i indikatorprotokollet. I hållbarhetsredovisningen finns en kommentar från miljö- och hållbarhetschefen. Det framgår tydligt vilka intressenterna är och deras viktigaste frågor samt hur intressentdialogen har skett. I hållbarhetsredovisningen återfinns en redogörelse för hur styrning av hållbar utveckling ska ske. De har delat upp de tre olika dimensionerna och beskriver vilket ansvar de tar under var och en.

4.2.2 Intervju¹⁴⁰

Sveaskog AB har hållbarhetsredovisat sedan år 2005 men har arbetat betydligt längre med miljöredovisning. Anledningen till att det började hållbarhetsredovisa var att de såg ett behov främst hos intressenterna om att utveckla en hållbarhetsredovisning.

Intressenterna ville ha information om andra åtaganden och mål utöver miljö såsom friluftsliv, sociala åtaganden och medarbetarmål. Årets hållbarhetsredovisning är den fjärde i ordningen.

En anledning till att Sveaskog AB började med hållbarhetsredovisning var att de märkte att intressenterna, framför allt lokalt ute i landet och naturvårdsgrupper undrade om deras åtaganden, exempelvis om friluftsliv och den sociala aspekten av skogen. En annan anledning var affärsetik och behovet av en uppförandekod. Arbetet påbörjades med att definiera och anta sociala mål och utifrån målen också göra en redovisning som inkluderade de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ansvar.

Hållbarhetsredovisningen är tydligt styrd av deras intressenter och Sveaskog AB finner det viktigt att kommunicera sina mål.

139Sveaskog AB, års- och hållbarhetsredovisning 2008

140Intervju med Sara Vikman, Sveaskog AB, 20090505

Empiri

Ägarens krav har för Sveaskog AB inneburit en anpassning till GRI eftersom de inte har redovisat enligt dessa riktlinjer tidigare. Dock har de varit medvetna om dem men inte redovisat och anpassat efter dessa, de ville även vänta in den nya generationens riktlinjer, G3. I en intressentdialog om hållbarhetsredovisningen hösten år 2007 tyckte flertalet av Sveaskog AB:s intressenter att företaget skulle gå mer mot en GRI-redovisning så Sveaskog AB skulle troligtvis ha anammat riktlinjerna oavsett om det blivit krav eller inte. Tidigare utgick Sveaskog AB från mål för ekonomi, miljö och socialt ansvar och redovisade måluppfyllnad. Deras befintliga hållbarhetsarbete och rapportering överensstämde i mångt och mycket med GRI:s riktlinjer.

Den betydelse hållbarhetsredovisningen har för Sveaskog AB är enligt Vikman att det som mäts och rapporteras det räknas och blir gjort. Dock påpekar hon att det är viktigt att inte stirra sig blind på det som mäts, läsare av hållbarhetsredovisningar ska göra sin egen bedömning. Vikman anser att det är betydelsefullt att berätta och kommunicera vad de har för generella mål, på ett övergripande plan men också vilka detaljmål företaget har.

Hållbarhetsredovisningen är för Sveaskog AB en viktig kommunikation med intressenterna.

Sedan Sveaskog AB började använda sig av GRI har det inneburit mer struktur i hållbarhetsarbetet. De har en grupp som bland annat består av personer från koncernledningen, där förslag tas fram. Gruppen bereder förslag på CSR-åtgärder men också på vad som ska redovisas. Vissa beslut, som vilken nivå redovisningen ska hålla, tas i styrelsen. Mycket av det operativa ansvaret med hållbarhetsredovisningen ligger på Vikman men också på gruppen och på chefer och specialister. De indikatorer som väljs ut får en "ägare" som ska lämna information. Det är många i företaget som påverkar och bidrar genom att de ska lämna in uppgifter till hållbarhetsredovisningen. Ansvaret för Sveaskog AB:s hållbarhetsredovisning ligger på stab miljö och hållbar utveckling.

Den intressentdialog som genomfördes år 2007 visade på önskemål om att få än mer balans mellan positiva och negativa aspekter men även önskemål om redovisning enligt GRI. Företaget anpassade 2007 års redovisning efter önskemålen. Sveaskog AB försöker alltid ta hänsyn till sina intressenter i redovisningen. Vikman anser att anpassningen till GRI kan göra det svårare och upplevas som krångligare att läsa en hållbarhetsredovisning för den som inte är insatt, men för den insatte underlättar GRI:s riktlinjer läsningen.

4.2.3 Riktlinjer

Vikman menar att eftersom GRI:s riktlinjer är anpassade för att fungera för alla företag, behöver redovisande företag använda dem på ett pragmatiskt sätt. Vidare anser Vikman att man ska läsa dem och ha en kreativ inställning för hur de kan anpassas för just deras hållbarhetsredovisning. Detta gäller dock inte standardriktlinjerna utan främst indikatorerna. När Sveaskog AB har valt ut indikatorer har de dels tittat på det som gjorts tidigare men också gjort en väsentlighetsanalys om vad som är viktigt och gjort en modell för detta. Det är ingen slump att de har plockat ut vissa indikatorer, de är tydligt kopplade till målen. Sveaskog AB har även försökt förstärka vissa indikatorer som koldioxidutsläpp och kompetensutveckling som företaget ser som särskilt viktiga

Empiri

indikatorer. Dessa indikatorer har utkristalliserat sig i intressentdialoger. För Sveaskog AB är klimatfrågan viktig. Deras vision är som ovan nämnts att bedriva ett hållbart skogsbruk. Detta bidrar på ett positivt sätt till klimatförändringen. Vikman anser att det inte är någon av de tre dimensionerna som de fokuserar på.

4.2.4 Jämförbarhet

Vikman tror att det har blivit enklare för intressenterna att jämföra hållbarhetsredovisningar sedan användningen av GRI. Hon har inget konkret förslag om hur man kan förbättra jämförbarheten men anser att GRI är ett bra steg på vägen. Vikman påpekar att det finns många definitioner av redovisningsprinciper angående indikatorer som måste tas i beaktande. När Sveaskog AB under år 2005 satte upp mätetal och mål genomfördes benchmarking, på senare år har de tittat på vad de själva rapporterat när de valt ut indikatorer som de tycker är viktiga och inte jämfört så mycket andra företag.

Vikman anser att skillnader mellan de statliga företagens hållbarhetsredovisningar beror på vad man har för omfattning på företaget, vilka intressenterna är, vilket behov man har av att kommunicera och vilka resurser man har.