LKAB

LKAB är ett världsledande företag inom gruvindustrin, de producerar förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och levererar mineralprodukter till andra

144www.lkab.se

Empiri

industribranscher. Den största delen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. De arbetar även på andra marknader som Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa. Hela koncernen består av ett 30-tal bolag i femton olika länder och de har i dagsläget 3800 medarbetare och ungefär 3200 av dessa finns i Sverige. Deras mål med verksamheten är att för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunderna.

4.4.1 Hållbarhetsredovisning¹⁴⁵

LKAB inleder sin hållbarhetsredovisning med att sammanfatta hållbarhetsåret 2008, där framgår det vilka områden som de identifierat som prioritetsområden i hållbarhetsarbetet.

Sedan beskrivs hållbarhetsredovisningens utformning bland annat att de rapporterar på nivå C⁺och vilken omfattning hållbarhetsredovisningen har och vilka avgränsningar som gjorts. LKAB:s strategi och styrning tas upp och efterföljs av intressentmodell samt en kortfattad redogörelse för intressentdialogerna.

Deras hållbarhetsredovisning är sedan uppdelad i de tre dimensionerna och de beskriver hur arbetet med dessa gått till. Under avsnittet rörande sociala frågor återkommer de till intressentdialogerna och visar mer ingående hur dessa gått till och vilka intressenterna är.

LKAB har valt att avsluta med ett GRI index där det framkommer hur de redovisat indikatorerna och var information om dessa återfinns. När redovisningen bara skett delvis har de kommenterat detta. LKAB redovisar främst miljömässiga indikatorer.

4.4.2 Intervju¹⁴⁶

LKAB påbörjade sitt arbete med att ta fram en hållbarhetsredovisning sent under år 2007.

De arbetade i ett projekt med hållbarhetsredovisningen för att samla kunskap och erfarenhet samt definiera hur de ska arbeta med de här frågorna i fortsättningen. Planen är att projektet ska lämna över detta arbete till en linjeorganisation. Dock kvarstår det att identifiera hur denna organisation kommer att se ut.

Årets hållbarhetsredovisning är LKAB:s första, de har tidigare arbetat med hållbarhetsrelaterade frågor men inte utifrån den struktur som de nu förväntas göra utifrån ägarens direktiv som ska bygga på GRI:s riktlinjer. De har tidigare haft en miljöredovisning som varit integrerad årsredovisningen. Denna har de ägt själv och den har varit deras egen produkt och de har inte behövt följa någon extern norm eller standard.

Hållbarhetsredovisning för LKAB innebär att de tvingas sätta in sig själva i ett sammanhang med sina intressenter och lämna information som bygger på intressentdialoger och vad intressenterna tycker är viktigt. Johansson menar att en fullständig bild inte fås på ett år utan det behövs ett treårsperspektiv för att arbeta fram en

145LKAB, års- och hållbarhetsredovisning 2008

146Intervju med Rolf Johansson, LKAB, 20090505

Empiri

bra struktur på hållbarhetsredovisningen. Första årets rapport är att betrakta som en avrapportering. Det lagstadgade kravet är orsaken till att LKAB har börjat med hållbarhetsredovisning. Enligt Johansson är det möjligt att de hade kommit dit men inte så snabbt.

Johansson kan ännu inte säga vad hållbarhetsredovisningen innebär för LKAB:s del men tror att det på lång sikt är en fördel att de är öppna och tydliga i all sin information för att kunna göra bra affärer och kunna sälja järnmalm. Inom ett femårsperspektiv kommer de att se detta som en naturlig del av deras affärsprocess. Johansson anser att de genom en standardiserad norm som GRI, får en möjlighet att jämföra sig med andra företag i branschen. LKAB får även en möjlighet att på ett strukturerat sätt ställa krav på sina leverantörer samt följa upp hur deras kunder handskas med produkterna.

Hållbarhetsredovisningen har för LKAB inneburit ett strukturerat sätt att tänka och arbeta på.

Hållbarhetsredovisningen har haft en minimal påverkan på verksamheten det första året.

Totalt har fyra personer varit ansvariga för hållbarhetsredovisningen. Effekterna av hur hållbarhetsarbetet kommer att påverka LKAB:s verksamhet får framtiden utvisa.

Johansson menar att de har en bit kvar att gå för att bli färdiga och att det kommer att ta sin tid. Fortsättningsvis kommer hållbarhetsarbetet att ske i en organisation som bär ett tydligt ansvar. I dagsläget vet de inte under vilken avdelning denna organisation kommer att ligga, hittills har projektet legat under ekonomiavdelningen.

När det gäller intressenterna följer LKAB GRI:s matris och de kommer i framtiden att fortsätta genomföra intressentdialoger. Det är den högst prioriterade arbetsuppgiften för det här arbetet. LKAB för en kontinuerlig dialog med ett antal intressenter, de har bland annat haft dialoger med boende i Kiruna och Malmberget samt med medarbetarna för att se hur de klarar GRI:s krav.

4.4.3 Riktlinjer

Riktlinjerna är anpassade för LKAB:s verksamhet i teorin men inte i praktiken. Det finns ett tillägg som är anpassat för gruvbranschen men dessa är anpassade för att passa varenda gruva, oavsett land. Johansson menar att det är svårt att jämföra LKAB med exempelvis en dagbrottsgruva i Sydamerika. Deras ambition har det första året varit att klara den nivå som ägarna har ställt på dem, den lägsta av de tre nivåerna, nämligen C⁺. I och med detta har de haft möjlighet att begränsa antalet indikatorer som de ska rapportera. LKAB har valt indikatorer som de tror är angelägna för deras intressenter men även sådana som känns relevanta för dem själva och som de kan rapportera samt kan tolka på ett riktigt sätt. Enligt Johansson är det självklart att de har prioriterade områden i deras hållbarhetsredovisning, områden de vill trycka på oavsett om de använder GRI eller inte. Jämställdhet, mångfald, miljö, säkerhet och hälsa är exempel på områden som LKAB fokuserar på. GRI-arbetet har inletts i de länder och de områden där gruvbrytning förekommer för att sedan omfatta hela koncernen.

Empiri

4.4.4 Jämförbarhet

Johansson anser att det har blivit enklare att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar men att det är svårt att sätta sig in den status, kunskapsmässigt som olika intressenter har. Om man har en professionell koppling till GRI har det blivit enklare men det krävs att läsaren har kunskap för att förstå vad det handlar om. Valet av indikatorerna är valfritt för företagen och beror bland annat på vilka intressenter de har.

Olika företag väljer att rapportera olika indikatorer. Johansson menar att om branschspecifika indikatorer i större utsträckning skulle vara obligatoriska skulle det kunna underlätta jämförbarheten. I arbetet med hållbarhetsredovisningen har LKAB arbetat helt förutsättningslöst utifrån vad de tror är rätt och utifrån GRI:s skolbok. Först i slutet av processen, när informationen började bli färdig tittade de på andra företags hållbarhetsredovisningar för att inte färgas i början. Johansson anser att det är stor skillnad mellan hållbarhetsredovisningarna i statliga företag och tror detta kan bero på att företagen inte riktigt förstått vad det innebär och inte har tillräckligt med resurser.

Analys