• No results found

F ORTSATT F ORSKNING

In document RÖSTER FRÅN TVÅ FÖRSKOLOR (Page 24-29)

Det hade varit väldigt intressant om kommande studier kunde undersöka hur det ser ut på fler förskolor och kanske även studera universitetens förskollärarutbildningar med fokus på detta ämne. Man borde även undersöka hur det ser ut i förskolorna, om huvudmännen skulle kunna bidra med någon form av fortbildning eller bidrag till det. Det vore givande att se hur det ser ut för förskollärarna på ännu mer bred front i fler förskolor - vilka

resurser som finns för att kunna få någon form av utbildning för att lära sig om barn i sorg.

Det vore bra om kommuners/huvudmäns roll i att ge fortbildning kunde ta fram och spridas eller om rektorer anordnar resurser för sin personal på något annat sätt som också andra kommuner/förskolor kan lära sig av. Eftersom ämnet är så pass viktigt så vore det bra att få en nationell helhetsbild över hur det ser ut med kunskap och möjligheterna till fortbildning inom ämnet i dagens förskolor.

21

Referenslista

Auman, J.M (2007). Bereavement Support for Children 23 (1). 34–39. Hämtad 2021-11-26 från: jo-auman-2007[606].pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber Christoffersen, L & Johannessen. A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Colnerud, G. (2017). Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik. (Första upplagan).

Stockholm: Liber.

Cullberg, J. (1996). Kris och utveckling en psykodynamisk och socialpsykiatrisk studie.

Enskede: TPB.

Dahl, T. (1979). Fosterbarn. Stockholm: Tiden.

Dyregrov, A. (2011). Sorg hos barn en handledning för vuxna. Johanneshov: TPB.

Dyregrov, A. (1990). Barn i sorg. Lund: Studentlitteratur

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Fyhr, G. (1999). Hur man möter människor i sorg. Stockholm: Natur och Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje upplagan).

Lund: Studentlitteratur.

Myndigheten för Skolutveckling (2008). När det värsta händer om krishantering i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Piaget, J. (2002[1959]). The language and thought of the child. (tredje upplagan). London:

Routledge.

SFS 2020:605. Skollag. Hämtad 2021-12-03 från: SFS 2020:605 Lag om ändring i skollagen (2010:800) (lagboken.se).

SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 2021-12-03 från: Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:2010:800 t.o.m. SFS 2021:452 - Riksdagen.

Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm:

Skolinspektionen.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs].

Skolverket (2021) Säkerhet och krisberedskap i skola och förskola. Hämtad 2021-12-03 från: Säkerhet och krisberedskap i skola och förskola - Skolverket

22

Svensson, L. (2014). Introduktion till pedagogik. (andra upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

Svenska Institutet för sorgbearbetning (2021) Fakta om sorg. Hämtad 2021-11-28 från:

Fakta om sorg - Sorg.se.

Szente, J (2016). Assisting Children Caught in Disasters: Resources and Suggestions for Practitioners. Early Childhood Education Journal, 44 (3), 201–207.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

UNICEF (2018) Fakta om barn i socialt utanförskap. Hämtad 2021-11-27 från: Fakta om barn i socialt utanförskap - UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vårdguiden (2021) – Sorg hos barn och unga. Hämtad 2021-11-28 från Sorg hos barn och unga - 1177 Vårdguiden.

Willis, A (2002). The Grieving Process in Children: Strategies for Understanding, Educating, and Reconciling Children's Perceptions of Death. Early Childhood Education Journal, 29, 221–226.

Wiseman, A. M (2013) Summer’s End and Sad Goodbyes: Children’s Picturebooks About Death and Dying. Children's Literature in Education, 44 (1), 1-14.

Wong, M (2010). Chinese children’s understanding of death. Australasian Journal of Early Childhood, 35 (2), 63-71.

Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.

23 Bilaga 1

Missivbrev och förfrågan om medverkan i en intervju gällande barn i sorg.

Jag heter Cecilia Andersson och jag studerar nu till förskollärare vid Umeå universitet. I utbildningen så ingår det att skriva ett examensarbete som är utformad i en skriftlig rapport och kommer till stor del att vara intervjubaserat utifrån förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur verksamma förskollärare och rektorer resonerar och agerar när det gäller barn i sorg, vilka förutsättningar och planer som finns för detta arbete samt hur det skulle kunna utvecklas.

Intervjun som genomförs kommer att genomföras digitalt via länk eller vid en bestämd träff. Tiden som intervjun beräknas till är som mest beräknad till 60 minuter. Intervju kommer att spelas in om det ges medgivande till detta. Materialet från intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, deltagarna kommer att avidentifieras och materialet kommer enbart att vara en del av min rapport. Deltagandet i intervjun är frivillig och kan avbrytas när som helst.

Hälsningar

Cecilia Andersson Förskollärarprogrammet Umeå universitet

24 Bilaga 2

Förskollärare:

-Vilken handlingsberedskap och eventuella handlingsplaner finns för att möta barn i sorg i förskolan

• Vilken utbildning och vilka kunskaper har för ni om denna situation?

• Räcker den tillgängliga informationen för de verksamma i förskolan?

• Vet ni ska agera om ett barn hamnar i sorg?

• Kan du berätta var ni tar hjälp och stöd om det skulle behövas?

• Gör handlingsplanen så att ni kan anpassa er efter situationen?

• Kan ni hitta lösningar på situationen genom handlingsplanen?

-Vad är förskollärare för uppfattningar och erfarenheter av att bemöta barn i sorg i förskolan?

• Har du någon gång träffat ett barn som befinner sig i sorg i förskolan? Berätta.

• Vad tycker du är viktigast att göra om man träffar ett barn i sorg?

• Hur tycker och önskar du att samarbetet borde vara i en situation med barn i sorg?

• Vilken utbildning och kunskap har du för detta ämne?

• Hur ser arbetet i dagsläget ut när det gäller att hantera barn i sorg?

• Känner du att det finns något stöd när det gäller att hantera barn i sorg?

• Vilken kunskap finns om barns olika sorgereaktioner?

• Hur tror du att det är viktigast att handla och jobbar med efterarbete om ett barn är i sorg efter till exempel ett dödsfall?

• Påverkas verksamheten om ett barn är i sorg? På vilket sätt?

• Är det någonting som du känner att du skulle behöva ha mer kunskap om för att bemöta barn i sorg?

• Har arbetslaget pratat med varandra om hur de ska bemöta barn i sorg?

• Hur bemöts resten av barngruppen om de märker att någon är i sorg?

- Vilka förbättringsområden identifieras av förskollärare vad gäller förskolans arbete med barn i sorg?

• Hur tydlig tycker du att krisplanen är och skulle fungera om ett barn hamnar i sorg?

• Hur hade krisplanen kunnat utvecklats?

• Känner du att ni får tillräckligt med information om olika sorg beredskaper?

• Hur ofta uppdateras er krisplan? På vilket sätt?

25 Bilaga 3

Rektor:

-Vilken handlingsberedskap och eventuella handlingsplaner finns för att möta barn i sorg i förskolan

• Vilken utbildning och vilka kunskaper har för ni om denna situation?

• Räcker den tillgängliga informationen för de verksamma i förskolan?

• Vet ni hur ska agera om ett barn hamnar i sorg?

• Hur är förskollärarna förberedda för att hantera barn i sorg på olika sätt?

• Vid vilka specifika händelser blir förskollärare informerade om ett barn skulle drabbas av någonting som kan leda till att de hamnar i sorg?

• Hur anser du att man bör ta upp ämnet?

• Om avdelningen anser att sorgen inte är hanterbar, finns det någonstans som ni kan vänder er?

• Sträcker sig er krisplan både lång och kortsiktigt?

• Hur har ni gjort för att skapa er krisplan? Vilka kriterier har ni utgått ifrån?

-Vad är de intervjuade uppfattningar och erfarenheter av att bemöta barn i sorg i förskolan?

• Har du någon gång träffat ett barn som befinner sig i sorg i förskolan? Berätta.

• Vad tycker du är viktigast att göra om man träffar ett barn i sorg?

• Hur tycker och önskar du att samarbetet borde vara i en situation med barn i sorg?

• Vilken utbildning och kunskap har du för detta ämne?

• Hur ser arbetet i dagsläget ut när det gäller att hantera barn i sorg?

• Känner du att det finns något stöd när det gäller att hantera barn i sorg?

• Vilken kunskap finns om barns olika sorgereaktioner?

- Vilka förbättringsområden identifieras av de intervjuade vad gäller förskolans arbete med barn i sorg?

• Hur tydlig tycker du att krisplanen är och skulle fungera om ett barn hamnar i sorg?

• Hur hade krisplanen kunnat utvecklats?

• Kan resurser samordnas för att ni ska kunna hjälpa barnets speciella situation?

• Hur bemöter ni barn med utländsk härkomst och i deras sorgearbete?

• Skulle en kompetensdag med fokus på sorg kunna gynna personalen?

Är detta något som skulle kunna vara aktuellt?

In document RÖSTER FRÅN TVÅ FÖRSKOLOR (Page 24-29)

Related documents