Majoriteten av förskollärarna tog upp hinderbana som ett sätt att arbeta med fysisk aktivitet. Både inomhus och utomhus byggdes hinderbanor upp. Några angav att det stod en fysisk hinderbana hela tiden utomhus, medan det på vissa förskolor handlade om material som barnen själva tog fram och byggde av.
Inomhus fanns det i vissa fall rörelserum där barnen hade möjlighet att få ut-lopp för sitt rörelsebehov. Det rummet som de oftast genomförde undervisning i fysisk aktivitet, var även där barnen sov. Av den anledningen fick de kompro-missa med materialet för att det skulle kunna förflyttas på ett enkelt sätt och ingenting kunde stå kvar på golvet.
Vi har avdelningar på förskolan som har tillgång till rörelserum, vi tar mer tillvara på möjligheten att bygga banor efter barnens intresse när vi märker att det faller på, att de vill. (Förskollärare A)
...så viktigt att uppmuntra med, att gå till lekparken, gå till skogen, när man märker att de inte bara är ute efter det, utan att det blir planerade tillfällen också. Vi måste ju vara goda förebilder för barnen i rörelse så att de blir moti-verade, så det gäller ju att vi också är med och leker. Är delaktiga i rörelseak-tiviteterna, så att de tycker det är kul och att vi inspirerar. (Förskollärare A)
Förskollärare A tyckte varierad miljö var av vikt för att främja motivation till rörelse och fysisk aktivitet, av den anledningen utforskade de omgivningarna runt förskolan tillsammans. Gemensamt har flera av förskollärarna en tanke om ett avskilt rum för att tillgodose barnens rörelsebehov. Några av förskolorna där förskollärarna arbetar har tillgång till ett rörelserum där olika möjligheter till rörelse finns, medan man på andra förskolor skapar ett rum för rörelse i ett befintligt rum på avdelningen. Förskollärare D berättar om deras arbetssätt, där barnet ges utrymme att hantera sina kroppsfunktioner genom att till exempel själv ta sig upp på stolen, men även att de ska ha tillgång till att röra sig fritt i miljön. Förskolläraren nämner även att det kan finnas de barn som inte har den inre motivationen att klättra och att man då ger tiden för det.
…vi upptäckte ju att de här behöver rörelse och att vi måste avsätta platser och rum där det var tillåtet. Man kan inte alltid säga att det måste ni göra ute, för utemiljön uppmuntrar inte alltid heller till det. (Förskollärare C)
Barnen ska få chans att lära sig hantera sin kropp. Rent motoriskt. Där har vi ju barn som kanske inte har den inre motivationen att klättra själva, men att
25
man ger dem tiden att prova. (Förskollärare D)
Förskollärare F berättar om ett rum som tidigare varit ett rum med bland annat en bänk i. Barnen använde bänken i syfte att hoppa och klättra. Förskolläraren fortsätter att berätta att förskollärarna såg det som ett intresse hos barnen och valde efter det att skapa ett rörelserum.
Därför har vi gjort om hela rummet till ett rörelserum så det finns massor med material så det är utformat för fysisk rörelse – att de ska få möjlighet att utifrån sina behov få röra på sig och att utforska sin kropp. Det är likadant i utomhus-miljön, vi har tagit dit stora stockar och stubbar för att kunna få utforska dem, hur kan man ta sig fram på de här sakerna och vi har rör man kan krypa igenom och vi håller på. Vi är in progress. (Förskollärare F)
Även utomhusmiljön iordningställs efter barnen behov och önskemål.
Förskollärare F beskriver ett exempel med naturmaterial som tagits dit för att barnen ska ha möjlighet att utforska med hela sin kropp.
5.6.1 Förskollärarens vision om att skapa den ultimata miljön för motivation till rörelse
Frågan om att skapa den ultimata miljön som motiverar till rörelse och som är utvecklande och stimulerande gav varierande svar som i viss mån påminner om varandra. Det kan vara konsekvensen av en öppen fråga där bara fantasin sätter gränserna. Det som nämndes mest var att utemiljön var i behov av att utvecklas och anpassas efter barnens ålder och behov. Något som flera av för-skollärarna menade var att det också finns ett behov av fortbildning inom fy-sisk aktivitet i förskolan. Företrädesvis för att få inspiration till att bygga mil-jöer som motiverar till rörelse, men även kunskap kring barnens motorik och fysiska utveckling. Alla förskollärare känner inte att de har tillräcklig kunskap i hur de kan förmedla rörelse till barnen, och önskar stöttning i att skapa lust-fyllda rörelsemiljöer.
Dels minska barngrupperna, dels fler förskollärare så att vi får god möjlighet att dela in oss mindre grupper. Så att vi verkligen kan utmana barnen utifrån deras nivå. (Förskollärare A)
Stora gårdar till förskolor, vi har det ganska bra här tycker jag. Men många förskolor har inte möjlighet till stora ytor där man kan klättra, springa, dra och liknande som är så viktigt. Så det ligger ju mycket i planerandet av en förskola,
26
det är a och o med möjlighet till stora gårdar eller närhet till skog.
(Förskollärare A)
Utemiljön går ju också att göra hur mycket som helst med - balans mellan träd, hänga i saker o så. Men när man bygger en förskola bör man ta in förskollärare i miljön, hur det ska se ut. (Förskollärare E)
att man har mer kunskap. Fysisk aktivitet en gång i veckan kan göra så mkt.
Jag tror att man skulle börja jobba med det, men jag tror att förskollärare skulle behöva lite stöttning i det, hur man kan jobba med rörelse eller musik. Alla kanske inte känner sig bekväma med det. (Förskollärare C)
En av förskollärarna, tar upp den ekonomiska aspekten och även att tiden be-gränsar möjligheterna. Det är tydligt att samtliga förskollärare har önskemål på förbättringsområden för att skapa den ultimata miljön för motivation till rörelse.
.. ha ett helt rum där man kan ha ribbstolar, studsmatta, där det finns en hin-derbana som alltid finns kvar redo att intas. Att det finns ett rum som är bara för rörelse. (Förskollärare D)
Det finns ju MASSOR man kan göra för att få barnen att röra sig. Måla upp saker i asfalten och så... men ja det är ju det här med tid och pengar.
(Förskollärare D)
Hinderbana verkar vara en enkel och uppskattad aktivitet som förekommer både i inne- och utomhusmiljön. De som inte hade en hinderbana i sin utom-husmiljö önskade material till det, gärna naturmaterial.
5.7 Sammanfattning av resultat
Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna arbetar för att stimu-lera barnens motivation till rörelse. I undersökningen framkom att det sker mycket fysisk aktivitet och rörelse i förskolan, men att det till större delen handlade om ostrukturerad rörelse. Förskollärarna ansåg att de bemöter bar-nens intresse för fysisk aktivitet, men att det i grunden inte handlar om att för-skollärarna haft en grundtanke med att motivera barnet till rörelse. Gemensamt har förskollärarna en vilja och ett driv att motivera barnen till rörelse genom att ge dem ett stort inflytande och bemöter deras intressen. Några av förskollä-rarna menar att det är av betydelse att fånga upp barnens visade intresse för
27
fysisk aktivitet som uppkommer spontant. I stället för att se korta stunder som en tidsbrist så menar förskollärarna att de korta stunderna som uppstår mellan två olika aktiviteter kan ses som en möjlighet till spontan rörelseaktivitet.
Att utmana och inspirera barn till fysisk aktivitet anser flera förskollärare i stu-dien som en svårighet. De känner att variationen i undervisningen är svår att anpassa i olika nivåer för att kunna bemöta alla barn på lika villkor. Generellt tyckte förskollärarna att de genom sin egen delaktighet uppmuntrar barnen till rörelse, och att deras inställning till fysisk aktivitet är viktig då förskollärarna är barnens förebilder. Alla förskollärare är överens om att deras egen delaktig-het är en stor inspiration för barnen och att samtliga lägger stor vikt vid att ta avstamp i barnens intressen för att bibehålla deras motivation.
Samtliga förskollärare lyfter fram att barnens inflytande får stort utrymme i planeringen av undervisningen i den fysiska aktiviteten. Det är barnen som vi-sar vad nästa steg i aktiviteten är och genom att förskollärarna följer barnens riktning får deras inflytande en viktig roll i det fortsatta arbetet. Detta bidrar även till att motivationen till rörelse upprätthålls och en stimulerande miljö skapas. Vad gäller barnets inblick i sin fysiska utvecklingsprocess finns delade upplevelser kring hur förskollärarna arbetar med det. Över lag beskriver förs-kollärarna dokumentation av fysisk aktivitet som ett utvecklingsområde, det är något som inte har prioriterats i dokumentationen vilket inte möjliggör att bar-nen kan ta del av sin fysiska utvecklingsprocess. Undantagsvis menar en förs-kollärare att barnen kontinuerligt får ta del av sin utveckling inom alla områ-den, och några av förskollärarna lyfter att de spontant synliggör barnens fy-siska utveckling i stunden.
Bekräftelsens betydelse menar alla förskollärare är värdefull för att stärka bar-nens motivation till att utforska och testa sig fram. Förskollärarna lyfter att de ger beröm och bekräftelse på olika sätt, men syftet med bekräftelsen är den-samma. Det kan handla om positiva bekräftande verbala och kroppsliga ut-tryck.
Förskollärarna beskriver att gruppindelningarna varierar utefter barnens för-mågor och intressen. Vad gäller instruktion och tempo i relation till barnets olika förutsättningar anger förskollärarna att det är något som sker naturligt, men att det sällan planeras för ett varierat sätt att ge en instruktion på. Vad som framgår är att målet med uppgiften inte är det viktiga, utan processen dit och att alla har sina olika sätt att utföra uppgiften på.
En stimulerande miljö är grundläggande för uppmuntran för fysisk aktivitet.
Samtliga förskollärare nämner hinderbanor som något de aktivt använder både inomhus och utomhus. Inomhus- och utomhusmiljön har en bidragande roll för hur fysisk aktivitet stimuleras, vilken samtliga förskollärare menade. Något som några av förskollärarna var eniga om var att utemiljön behöver anpassas
28
bättre efter olika åldrar och förmågor, men även att fortbildning inom fysisk aktivitet och hur man skapar stimulerande rörelsemiljöer är önskvärt.
29
6 DISKUSSION
I detta kapital redogör vi för studiens resultat i relation till litteratur och tidigare forskning samt val av metod och genomförande. Vi diskuterar även förslag på vidare forskning inom området.