Fabege

Fabege är ett fastighetsbolag med inriktning på uthyrning och förvaltning av kommer- siella fastigheter samt fastighetsutveckling. De är verksamma inom Stockholmsområ- det och har ett fastighetsbestånd på 92 fastigheter med en uthyrningsbar yta på 1,1 miljoner kvadratmeter och ett fastighetsvärde som uppgår till 33,4 miljarder kronor. Fabege arbetar framförallt med fyra fokusområden i Stockholm som har hög tillväxt; Stockholm innerstad, Arenastaden, Solna Business Park och Hammarby Sjöstad. (Fa- bege, 2013) Intervjurespondent vid Fabeges kontor i arenastaden i Stockholm är Anna-Lena Carlstedt, uthyrningschef, samt Gunilla Cornell, HR-chef, för Fabege och följande delkapitel är enbart baserat på Carlstedts och Cornells svar från intervjuerna. Följande figur är en illustration över planlösningen för Fabeges nuvarande huvudkon- tor i Arenastaden, Stockholm. Kontoret är deras pilotprojekt av det aktivitetsbaserade konceptet för att bygga kompetens inom området, tanken är att de ska ta med sig vun- nen kompetens till deras nästkommande kontor och deras kunder.

16

Carolina Wadsten (Affärsområdeschef kontor, Vasakronan) intervjuad av författarna den 1 april 2014.

CHALMERS Arkitektur, Examensarbete

23

Figur 6: Planlösning för Fabeges kontor i Arenastaden, Stockholm.

Carlstedt anser att medarbetarnas inställning till arbetssättet har upplevts som ganska positiv. De har dock under processens gång kommit fram till att ett aktivitetsbaserat arbetssätt ej passade alla deras avdelningar. Det är därmed en avdelning som har fasta arbetsplatser, då det var mycket material som behövdes för det dagliga arbetet.17 Fa- bege sitter idag ej helt aktivitetsbaserat utan har tagit ett steg tillbaka då de sitter med deras respektive arbetsgrupper, deras hemvister. Detta då medarbetarna upplevde att om de satt tillsammans med arbetsgruppen så var överhörningen ej ett problem. Men om de satt tillsammans med medarbetare från andra avdelningar var överhörningen ett störande moment då det inte berörde dem. De upplevde även att de saknade sina ar- betskamrater i gruppen, och om de inte fick sitta med dem på kontoret fanns det ingen drivkraft att komma till kontoret. Därför sitter dem i hemvister och börjar allt mer skapa deras egna arbetsplatser. De har möjlighet att sätta sig vart de vill, men om de trivs på en viss plats sätter dem sig där. De upplever dock att platser såsom höga bord eller liknande är väldigt bra och mycket utnyttjade då de används mycket till spontana möten, men att lässoffor och dylikt ej är lika väl utnyttjade.18

17

Anna-Lena Carlstedt (Uthyrningschef, Fabege) intervjuad av författarna den 12 februari 2014. 18 _{Gunilla Cornell (HR-chef, Fabege) telefonintervjuad av författarna den 7 maj 2014.}

CHALMERS, Arkitektur, Examensarbete 24

Genomförandeprocess och implementering

Drivkraften för Fabege att genomgå en implementering av ett aktivitetsbaserat arbets- sätt var att de vill ligga i framkant i branschen och vinna kunskap om konceptet för att kunna använda det gentemot deras kunder. Det började med att en konsult genom- förde ett möte med varje arbetsgrupp på kontoret för att de skulle definiera hur de arbetar. Sedan sammansatte de en styrgrupp med en representant från varje arbets- grupp för att kunna få allas åsikter i arbetet, samt vidarebefordra information angå- ende projektet till respektive grupp. Cornell menar att det var i denna del som de hal- tade lite vilket medförde att de inte fick hela personalen med sig i implementeringen och har därför behövt backa ett steg efter att de genomförde implementeringen. Cor- nell menar att deras process vid implementeringen gick väldigt fort om de jämför med hur lång processen brukar vara för andra företag. Fabege ska på sikt byta lokaler vil- ket innebär att de ska göra om processen och dra nytta av de lärdomarna från den ge- nomförda implementeringen. Då de flyttar kan de anpassa lokalen efter behoven vil- ket de ansåg vara en bristande faktor när de implementerade arbetssättet i deras nuva- rande lokaler.

Cornell anser att det som är av stor vikt inför en implementering är att veta vad syftet med implementeringen är. Det ska vara väldigt tydligt. Viktigt är att förstå varför de ska göra det och hur de ska använda sig av det. Nyckelord är därför att utbilda och förankra så att medarbetarna förstår varför de genomgår processen.

Effekt av implementering

Fabeges mål med implementeringen var att ligga i framkant och få kunskap inom äm- net då konceptet är något som deras kunder har efterfrågat. Vilka effektmål en organi- sation har beror mycket på hur företaget fungerar. Cornell menar att medarbetarna på Fabege är väldigt nära varandra och interagerar redan väldigt bra på daglig basis. Då för inte ett aktivitetsbaserat arbetssätt med någon effekt i form av ökad integration. Det kan definitivt vara ett mål på ett större företag där den naturliga gemenskapen inte finns och där kan det bli en mycket större mätbar effekt. Cornell anser att det är svårt att säga om de är mer effektiva nu än innan, i början ansågs det vara svårt och tidskrä- vande att hitta kollegorna. Så i den bemärkelsen är det möjligtvis ej mer effektivt. Men gällande konceptet Clean desk, vilket resulterar i att medarbetarna skriver ut mindre papper, kan nog på sikt leda till förhöjd effektivitet då det är lättare att hitta och hantera allt digitalt material istället för att bläddra bland massa papper.

Nyckeltal

Cornell anser att nyckeltalet kronor per kvadratmeter och kvadratmeter per person kommer vara relevant då det är anledningen till att vissa genomför en implementering. Överlag så har de ej använt mycket nyckeltal i sin implementering.19

CHALMERS Arkitektur, Examensarbete

25

4.2

Myndigheter

Precis som i föregående delkapitel redovisas en tabell för att demonstrera likheter och olikheter för respektive verksamhet, samt för att tydliggöra och placera organisation- ernas kontor i proportion till varandra. Presenterade siffror i följande delkapitel är givna vid respektive intervju samt kompletterade per mailkontakt av respondenterna. Illustrationer av unika och utmärkande detaljer i planlösningarna kunde inte redovisas och användas för att illustrera behandlade arbetsplatser på grund av sekretess som föreligger då respondenterna är utövande myndigheter.

Kontor syta [kvm] Anta l anställda Kva dr atm ete r pe r a nställ d Anta l skrivbord pe r a nställ d Anta l si tt platse r pe r a nställ d MSB 5 000 260 19,23 0,96 2,69 Försäkringskassan 24 000 1 300 18,46 0,59 -

Tabell 2: Jämförelse av kontoren för myndigheterna.