4 Resultat
4.1.2 Facebookinlägg och miljövänliga åtgärder
Först under denna rubrik presenteras en tabell som visar på hur inlägg kodats för HSR, därefter visas ett diagram på inläggens engagemangsgrad i form av reaktioner, delningar och kommentarer till inläggen. Efter diagrammet förklaras inläggen hur de kodats.
Facebookinlägg(fi) för HSR har kategoriseras under 27 personligt informativa, 8 personligt relationella och 14 socialt informativa.
Tabell 2. Tabellen består av kodade inlägg där den öppna kodningen är publicerad inläggstext och bild eller länk från
organisationen. Den axiala kategorien visar de tekniska funktionerna och den selektiva kategorien visar de psykologiska faktorer som kan skapa vägar för miljövänliga åtgärder. (Baserad på publicerade inlägg från Håll Sverige Rents Facebooksida, 2019)
Öppen kodning Axial kodning Selektiv kodning
Fi 1
Inläggstext
”Goby The Fish”
Delad länk i inlägg
”All it took to clean up this beach was a fish scuplture named Goby” (Bradford, 2019). Till länken i inlägget kan vi se en bild på en stor skulptur av en fisk på en strand. Skulpturen är genomskinlig och fungerar som en soptunna. Vi kan dessutom se att den är fylld av plast/skräp som slängs in via fisk skulpturens mun.
Personlig Informativ
Fi 2
Inläggstext
”#Trashtag challenge! Under hashtagen visar människor från hela världen upp hur de samlat in skräp från stränder, parker och i sina samhällen. Låt oss fylla #trashtag med goda exempel från Sverige!”
Delad länk i inlägg
” People are cleaning up beaches and parks as the #Trashtag challenge goes viral” (Shepherd, 2019). Till länken kan vi se en bild av ett nedskräpat naturområde och i bilden kan vi dessutom se en mindre bild på som på visar hur det ser ut när person städat upp området)
Fi 3
Inläggstext
”Drygt hälften av svenskarna, 54 procent, säger att de under senaste året plockat upp skräp efter andra. Har du? Undersökning gjord av Novus.”
Bild till inlägg
Personlig Relationell
Fi 4
Inläggstext
”Vad tycker du?”
Bild till inlägg
Fi 5
Inläggstext
”Vilken fantastiskt klok 4-åring.”
Delad länk i inlägget
”4 åring tröttnade på skräp - startade städpatrull” (Munther, 2019). Till länken kan vi se en bild på 4-åringen i en park med en skräpplockare och två kassar skräpp bredvid sig.
Social Informativ
Fi 6
Inläggstext
”VI HÅLLER RENT
Varje vår ger sig hundratusentals barn ut och plockar skräp under kampanjen Vi Håller Rent. Tillsammans lär vi oss om
nedskräpningens konsekvenser samtidigt som vi gör våra städer, vår natur och våra vatten lite finare. Läs mer om kampanjen på www.hsr.se/vihållerrent”
Bild till inlägg
Figur 2. Diagram för antal reaktioner, delningar och kommentarer från inläggen presenterade i
ovanstående tabell 2.
Nedan följer förklaringar för kodandet av de olika inlägg som presenterats i tabell 2:
• Fi 1 är en delad artikel om Goby som är en skulptur i liknelsen av en fisk, som bilden visar är skulpturen placerad på en strand och fungerar som en stor soptunna. Inlägget består av en länk som visar en bild på skulpturen i Facebookflödet med tillhörande text ”Goby the fish”. Inlägget har kodats som personligt informativ då den sprider
information som visar på vikten av att inte skräpa ner och den personliga faktorn refererar till att inlägget har en karaktär som enligt Ballew et al.(2015) kan influera människor till att ta hand om naturen. Samma gäller för Fi 2 som även visar på saker som kan influera människor till att värna om naturen. (se tabell 2)
• Fi 3 och 4 har kodats som personligt relationell då dessa båda inlägg skapar dialog genom att bland annat använda sig av en fråga i den tillhörande texten i inlägget (”Har
du?”, ”Vad tycker du?”)
• Fi 5 och 6 är kopplade till Socialt informativa då dessa visar på information om vad personer bland lokalbefolkningen gör för att hjälpa miljön.
0 200 400 600 800 1000 1200 Fi 1 Fi 2 Fi 3 Fi 4 Fi 5 Fi 6
Engagemang bland inläggen
Medveten konsumtions användande av sociala
medier
För Medveten konsumtion (MK) är Facebook och Instragram deras största kanaler, men de har snabbare spridning och större följarantal på Instagram och Facebook används mer till att sprida saker som events. (Bjesse, 2019) De hade kring 6400 följare vid avslutande av
datainsamlingsperioden på Facebook. Deras syfte med sociala medier enligt Bjesse(2019) är att framförallt finnas synliga i så många kanaler som möjligt, nå ut till flera målgrupper och vara aktuella. Dem vill arbeta mycket med inspiration och motivation samt undvika att skapa dåligt samvete (Bjesse, 2019).
De arbetar generellt mot ganska breda målgrupper och majoriteten av deras följare på Facebook är mellan 25 och 54 år (Bjesse, 2019). Enligt Bjesse (2019) är det en kontinuerlig
kvalitetsutveckling att försöka specificera målgrupperna mer och de har aldrig haft någon storskalig målgruppskartläggning.
4.2.1
Strategier för informationsspridning på Facebook
MK är ett litet kansli som arbetar med både återkommande och nya kampanjer. De har
begränsade resurser men marknadsför ibland inlägg som de vill trycka på. (Bjesse, 2019) Enligt Bjesse (2019) får dem då både organisk och betald spridning på publiceringarna, vilket oftast ger bra respons med ganska små medel.
Inläggspubliceringar från MK som oftast ger bra respons är enligt Bjesse (2019) de inlägg som ger konkreta råd och tips på vad personer kan göra i sin vardag för att leva mer hållbart. Dessutom kan det skifta mycket beroende på vilket ämne de väljer att sprida information kring (Bjesse, 2019). Exempel som Bjesse (2019) nämner får dem oftast mycket mer respons när det handlar om kemikalier än när det handlar om elektronik. Överlag får positiva inlägg, som positiva nyheter om miljö mycket bättre respons. På Facebook brukar de även dela saker i andra relevanta Facebookgrupper, så saker syns på andra ställen än för bara deras följare. Dessutom har de en grupp på Facebook där de delar mer information än det som inte får plats på deras ordinarie Facebooksida. (Bjesse, 2019) Det Bjesse (2019), menar är att det inte ska delas innehåll för ofta på deras officiella Facebooksida, då det kan bli överflöd av information.
Enligt Bjesse (2019) är det de publiceringar för MK som har mest specifik information, det vill säga de som är väldigt övergripande och generella som skapar mest dialog. Exempel som Bjesse (2019) nämner är om de skriver om något specifikt som ”här är fem ingredienser du kan
undvika i dit schampoo” så brukar det leda till diskussion och personer har frågor och
funderingar.
Ofta förekommande för inlägg var att använda sig av en bild och flera rader text för att sprida informationen. Texten i några av dessa inlägg delades även upp i form av en punktlista av emojis. Dessa inlägg handlade ofta om råd och tips eller annan fakta som förhåller sig till hållbarhet, vilka förekom 14 av 74 gånger. (se bilaga 4 för exempel).
4.2.2
Facebookinlägg och miljövänliga åtgärder
Först under denna rubrik presenteras en tabell som visar på hur inlägg kodats för MK, därefter visas ett diagram på inläggens engagemangsgrad i form av reaktioner, delningar och
kommentarer till inläggen. Efter diagrammet förklaras inläggen hur de kodats.
För MK kategoriserades inläggen till 57 personligt informativa, 8 socialt informativa och 3 socialt erfarenhetsmässiga.
Tabell 3. Tabellen består av kodade inlägg där den öppna kodningen är publicerad inläggstext och bild eller länk från
organisationen. Den axiala kategorien visar de tekniska funktionerna och den selektiva kategorien visar de
psykologiska faktorer som kan skapa vägar för miljövänliga åtgärder. (Baserad på publicerade inlägg från Medveten Konsumtions Facebooksida, 2019)
Öppen kodning Axial kodning Selektiv
kodning
Fi 1
Inläggstext
”De allra flesta känner till den direkta negativa hälsopåverkan av rökning, men väldigt få känner till den negativa miljöpåverkan ens rökning har i alla led av tobaksproduktionen.
🌎🚬
Globalt arbetar 1,3 miljoner barn i tobaksindustrin, och den siffran ökar. 🌎🚬
Tobak till 300 cigaretter kräver ved från ett träd. Det går åt ca 200 000 hektar skog om året för att torka all tobak som säljs. Det är lika mycket skog som varje år avverkas i hela Sveriges skogsbruk.
🌎🚬
200 000 är en nyckelsiffra, för det är också så många ton kemiskt avfall som tobaksindustrin skapar varje år.
🌏🚬
Det krävs 3,7 liter vatten för att tillverka en enda cigarett. Och tobaken produceras i länder med vattenbrist.
🌏🚬
Varje dag slängs 2,7 miljoner fimpar på Sveriges gator, en miljard per år. Det är det vanligaste plastskräpet. Det finns, förutom plasten, över 7 000 gifter i fimpar, bl.a tungmetallen kadmium.
🌎🚬
Läs mer i den nysläppta rapporten ”Tobaksindustrins Miljöpåverkan - en genomgång av forskningsläget 2018” av VISIR.
http://www.visominteroker.se/…/Rapport-Tobaksindustrins-”mil…”
Fi 2
Inläggstext
”TVÅ ENKLA MEN VIKTIGA VANOR ATT BYTA UT:
Sluta köpa flaskvatten. Sverige har bra kranvatten. Investera i en hållbar flaska av rostfritt stål…
Enkelt och effektivt!
#zerowaste #hållbart #klimatsmart #miljövänligt #minskaplasten”
Bild till inlägg
Personligt Informativ
Fi 3
Inläggstext
”1956. Då introducerades Alla Hjärtans Dag i Sverige, som en kommersiell dag.
Kärleken behöver inga prylar.
Skriv ett brev, ring ett samtal, ge en kram, säg något fint eller bara ägna tid åt dem du tycker om.#kärlekenärgratis”
Video till inlägg
Fi 4
Inläggstext
”Rester av antibiotika och andra läkemedel går i dag rakt ut i Östersjön. Resterna påverkar det marina ekosystemet och kan leda till en ökning av antibiotikaresistenta bakterier.
Nu har en grupp studenter från bland annat KTH arbetat fram en metod som renar utsläppsvattnet.”
Delad länk till artikel
”Renar avloppsvatten från antibiotika” (Patmalnieks, 2019). Till länken kan vi se en bild på två kvinnliga studenter i en laborationsmiljö).
Social Informativ
Fi 5 Inläggstext
”Är det inte dags att vi konsumenter får ta del av innehåll även i alkoholhaltiga drycker? :)Perfekt möjlighet här för dig som ju tycker att det är en strålande idé! ”
Delad länk till namninsamlingen
”Vi kräver ingrediensförteckning på alkoholdrycker!” (Äkta vara, 2019). Till länken ser vi en bild som har texten ”KRÄV ingrediensförteckning ÄVEN PÅ alkoholdrycker!” samt två illustrationer av en hand som håller en kork öppnare och text, typografiskt utformat till en flaska.)
Social Erfarenhets- mässig
Fi 6
Delad länk till artikeln
”Äkta vara - Margarin vinner årets matbluff” (Äkta vara, 2019) Till länken ser vi en bild på margarinpaketen från Lätta med en illustration i
liknelsen av en stämpel med texten ”Äkta varas Årets matbluff 2018”.) Social Erfarenhets- mässig
Figur 3. Diagram för antal reaktioner, delningar och kommentarer från inläggen presenterade i
ovanstående tabell 3.
Nedan följer förklaringar för kodandet av de olika inläggen som presenterats i tabell 3:
• Fi 1 och 2 har kodats till personligt informativ då inläggen delar med sig av information som visar på hur individen kan göra mer personliga, hållbara val.
• Fi 3 har kodats som socialt informativ då videon visar på information vad andra lokala medborgare gör för att hjälpa miljön. I videon berättar personer om miljövänliga val som kan göras under alla hjärtans dag. Samma sak gäller för Fi 4 men här delas en länk till en artikel om information vad studenter har studerat fram som kan bidra till att skydda miljön.
• Fi 5 och 6 har kodats som socialt erfarenhetsmässig då båda länkar till sidor där användaren för fi 5 kan göra online-underskrifter eller för fi 6 rösta online på ”Årets matbluff”. Detta kan ses som kollektiva åtgärder eller socialt deltagande online enligt Ballew et, al. (2015).
Naturskyddsföreningen i Skånes användande
av sociala medier
Naturskyddsföreningen i Skåne (NIS) använder både Facebook och Instagram och när nya inlägg publiceras försöks samma innehåll publiceras på båda kanalerna (Gräntz, 2019). Men på Facebook publiceras det lite mer, då det enligt Gräntz (2019) kan lättare dela kretsarnas inlägg
0 50 100 150 200 250 Fi 1 Fi 2 Fi 3 Fi 4 Fi 5 Fi 6
Engagemang bland inläggen
och lättare dela andra nyhetsartiklar. Vid avslutande av datainsamlingsperioden hade de kring 4200 följare på Facebook. Syftet för NIS med sociala medier är att informera om naturområden i Skåne för att framförallt få ut människor i naturen. De fokuserar främst på Skåne och hjälpa till att sprida olika event inom regionen. (Gräntz, 2019)
NIS fokuserar inte på någon specifik målgrupp utan har en väldigt övergripande målgrupp. Framförallt är målgruppen runt 18 år och uppåt, då organisationen även har
ungdomsverksamheten Fältbiologerna som fokuserar på de i yngre åldrar. Majoriteten av åldrarna bland deras följare på Facebook är 25 år och uppåt. (Gräntz, 2019) Vissa evenemang kan dock till exempel vara mer inriktade till personer som är intresserade av fågelskådning, men enligt Gräntz(2019) försöker de i texten hålla det väldigt öppet så att alla kan få känna sig välkomna.
4.3.1
Strategier för informationsspridning på Facebook
NIS har olika kampanjer de arbetar med och en del kan vara liknande kampanjer som även riksorganisationen delar med sig av. Dessa kampanjer brukar dock anpassas till Skåne, genom att till exempel göra egna inlägg på deras webbsida, istället för att direkt länka till
riksorganisationens webbsida. De brukar inte marknadsföra inlägg och försöker för det mesta växa organiskt, men kan ibland marknadsföra vissa inlägg (till exempel när det rör
rikskonferenser) som de marknadsför i Skåne. (Gräntz, 2019)
För NIS skapar inlägg med bilder på djur (framförallt fåglar), vårtecken eller vackra landskap oftast uppmärksamhet från mottagarna enligt Gräntz (2019). Handlar inläggen dessutom om miljön, som till exempel nedskräpning väcker detta också uppmärksamhet och får människor att interagera mer med inläggen, nämner Gräntz (2019). NIS försöker hålla en positiv anda på sociala medier och försöker inte berätta om negativa saker, som till exempel om människor som beter sig illa mot djur och natur (Gräntz, 2019). Gräntz (2019) menar att med en positiv anda kan NIS vid informationsspridning om miljöförstörelse eller klimatpåverkan visa på saker som individen kan göra för att engagera sig. Inläggen brukar variera mellan längre och kortare texter och Gräntz (2019) nämner att individen ska snabbt kunna förstå vad det handlar om och därför är det de första orden och bilden det viktigaste i inlägget för att skapa uppmärksamhet och fånga mottagarens öga. Att hänvisa till webbsidan är något NIS även brukar göra, där de skriver mer om hur människor kan engagera sig, vilka alternativ det finns för att engagera sig, och dessutom vill de även att personer ska få reda på att det finns lokala grupper de kan engagera sig i.
Att få personer att kommentera och att skapa dialog är något de vill på NIS enligt Gräntz(2019), då detta gör att inlägg får större spridning. Men enligt Gräntz(2019) är inte detta helt lätt, de försöker ibland att få personer att kommentera genom att till exempel ställa frågor i inläggen som ”vad är ditt bästa utflyktstips?” och de hjälper dessutom till om personer undrar något.
Ofta förkommande inlägg för att sprida information var att använda sig av naturbilder med text i inläggen. I texten handlade det ofta om utflykts- eller aktivitetstips som individen kan göra ute i naturen. En del av dessa inlägg var till för att marknadsföra evenemang i texterna, vilka hade tillhörande länkar till mer information. Dessa inlägg förekom 27 av 52 gånger under
datainsamlingsperioden. (se bilaga 5 för exempel).
4.3.2
Facebookinlägg och miljövänliga åtgärder
Först under denna rubrik presenteras en tabell som visar på hur inlägg kodats för NIS, därefter visas ett diagram på inläggens engagemangsgrad i form av reaktioner, delningar och
kommentarer till inläggen. Efter diagrammet förklaras inläggen hur de kodats.
För NIS kategoriserades inläggen till 47 personligt informativa, 5 personligt relationella och 7 socialt informativa.
Tabell 4. Tabellen består av kodade inlägg där den öppna kodningen är publicerad inläggstext och bild eller länk från
organisationen. Den axiala kategorien visar de tekniska funktionerna och den selektiva kategorien visar de psykologiska faktorer som kan skapa vägar för miljövänliga åtgärder. (Baserad på publicerade inlägg från Naturskyddsföreningen i Skånes Facebooksida, 2019)
Öppen kodning Axial kodning Selektiv kodning
Fi 1
Inläggstext
”GLAD ALLA HJÄRTANS DAG! Skriv på namninsamlingen för att rädda rådjurens och allas vår skog: www.varskog.nu/snf
(FOTO: Kjell-Åke Fredriksson)”
Bild till inlägg
Fi 2
Inläggstext
”NATURFESTIVAL Välkomna till Naturfestivalen i Sibbhult den 19 januari! För sjätte året i rad samlas pengar in till Naturskyddsföreningens projekt RÄDDA SKOGEN och inköp av skyddsvärda skogar. Se
programmet här: https://skane.naturskyddsforeningen.se/…/naturfestival-
goi…/”
Bild till inlägg
Fi 3
Inläggstext
”RESULTAT Det preliminära resultatet från helgens fågelräkning ”Vinterfåglar inpå knuten” i Skåne är:
1. Pilfink 2. Talgoxe 3. Koltrast 4. Blåmes 5. Råka 6. Kaja 7. Gråsparv 8. Skata 9. Grönfink 10. Bofink
Stämmer det överens med vilka fåglar du ser vid din fågelmatning i vinter?🐦 Se statistik från hela landet: https://vinterfaglar.se/stats”
Bild till inlägg
Fi 4
Inläggstext
”SCHARLAKANSRÖD VÅRSKÅL är en sällsynt skönhet som nu på våren kan hittas i fuktiga lövlundar, åraviner och strandskogar. Visst är den fin?”
Bild till inlägg
Personligt relationell
Fi 5
Inläggstext
”KLIMAT Listan över skolelevers klimatstrejker denna fredag omfattade totalt 2 052 manifestationer i 123 länder!! Läs
mer: https://www.sydsvenskan.se/…/klimatstrejker-fran-eldslandet…”
Delad länk till artikel
”Greta Thunbergs skolstrejk nådde tvåtusen platser i 123 länder” (Rydén, 2019). Till länken ser vi en bild på unga skolelever som står med skyltar och demonstrerar för klimatet.
Social informativ
Fi 6
Inläggstext
”FLER SKÅNINGAR engagerar sig i klimatfrågor och blir medlemmar i Naturskyddsföreningen!
Lyssna på reportaget i Sveriges Radio!”
Länkar till reportage
”Fler skåningar engagerar sig i klimatfrågor - P4 Malmöhus”. Till inlägget ser vi en bild med en torr åker av havre.)
Figur 5. Diagram för antal reaktioner, delningar och kommentarer från inläggen presenterade i
ovanstående tabell 4.
Nedan följer förklaringar för kodandet av de olika inläggen som presenterats i tabell 4: • Fi 1 och 2 visar information som kan stärka individers koppling till naturen och
dessutom visar Fi 1 sätt att engagera sig för att hjälpa miljön som att skriva på en namnunderskrift.
• Fi 3 och 4 är kodade till personligt relationella då frågor ställs i inläggstexterna som kan skapa dialog bland mottagare.
• Fi 5 och 6 visar information på vad personer gör för att engagera sig. Unga strejkar och fler skåningar väljer att engagera sig i klimatfrågor.
0 50 100 150 200 250 Fi 1 Fi 2 Fi 3 Fi 4 Fi 5 Fi 6