De inlägg med liten mängd text från HSR visade sig ha störst engagemangsgrad bland
organisationerna, i form av antal Facebook reaktioner, delningar och kommentarer. Bland dessa inlägg använde HSR ofta text ovanpå en färgplatta eller bild i inläggen, tillsammans med organisationens färger och logotyp, vilket MK och NIS inte gjorde lika mycket på Facebook. Dessa inlägg skapar en mer visuell närvaro, vilket lättare kan hjälpa organisationer fånga mottagarens uppmärksamhet (Mohammadian & Mohammadreza, 2012). Inlägg från MK visade ofta på råd och tips om hållbar konsumtion och NIS visade till exempel utflykts- och
aktivitetstips. Dessa typer av inlägg hade ofta större mängd delningar bland deras inlägg vilket stärker teorin att personer tycker om att dela med sig av saker som har praktiskt värde
(Fernandez, et al., 2017). Inlägg från MK använde mest text till sina inlägg, vilket kan vara en nackdel för att få användare att interagera med inlägg. Dock visade dessa inlägg ha störst mängd reaktioner och delningar från MK:s sida. Vad dessa inlägg hade gemensamt var att de hade en punktlista för råd och tips kring hållbar konsumtion, då punkterna i punktlistan var emojis.
Resultat som togs fram i denna studie visar på sätt hur ideella miljöorganisationer kan sprida information på sociala medier. För att få användare att interagera mer med inlägg kan
organisationer med fördel använda sig av mindre mängd text till inläggen. Vill organisationer dela med sig av större mängder information kan det vara fördelaktigt att konkretisera detta i punktform för att få användaren att komma ihåg informationen. Att få personer att komma ihåg information kan vara viktigt för organisationer som har målet att ändra beteende (Fernandez, et al., 2017), och användandet av emojis kan dessutom skapa extra uppmärksamhet till
informationen (Willoughby & Liu, 2018; Beusekom, et al., 2018) Med fördel att få mottagare att dela vidare information på sociala medier kan miljöorganisationer publicera råd och tips om hållbarhet eller utflykts- och aktivitetstips.
Organisationerna försöker utnyttja sociala mediers dialogiska potential, men resultatet av engagemangsgraden skiljer sig mellan organisationerna och HSR lyckas effektivast att skapa dialog i förhållande till antal kommentarer till inläggen. För ideella miljöorganisationer att skapa mer dialog kring information som sprids på Facebook kan de med fördel ställa frågor i inläggen samt visa fakta, statistik eller påstående som kan handla om dilemma för att få fler personer att kommentera. Dessutom hålla inläggstexten kort för att få användare att interagera med inlägget.
Alla tre organisationerna utnyttjade framförallt informativa funktioner genom personliga och sociala faktorer för att främja miljövänliga åtgärder som därefter kan leda till miljövänligt beteende. De personliga faktorerna som ledde till högst grad av engagemang kring reaktioner, delningar och kommentarer rörde oftast information som tydde på vikten av att värna om miljön, och tips och råd om hållbar konsumtion eller aktiviteter som utflykter eller evenemang. De sociala faktorerna utnyttjades dock färre gånger, men att dela länkar på vad personer gör för att värna eller engagera sig kring miljön, eller visa på tidigare engagemang från evenemang visade sig vara mest effektivt för att sprida information via sociala faktorer. Bortsett från informativa funktioner användes även relationella funktioner, men framförallt från två av organisationerna. De relationella funktioner utnyttjades framförallt genom att försöka skapa dialog med att ställa en fråga i inläggstexten. HSR lyckas dock effektivast med att skapa dialog (i förhållande till antal kommentarer) genom att visa på konkret fakta, statistik eller påstående och dessutom genom att använda text på inläggsbilden och ställa frågor i det tillhörande textfältet i inlägget som dessutom också handlade om ett dilemma eller social feedback.
Förslag till fortsatt forskning
Denna studie fokuserar huvudsakligen på de ideella miljöorganisationerna HSR, MK och NIS användande av Facebook tillsammans med inläggens antal reaktioner, delningar och
kommentarer. Fortsatt forskning hade förslagsvis kunnat fokusera på andra sociala medier såsom Instagram eller Twitter. Dessutom hade fortsatt forskning kunnat lägga större fokus på vilken typ av respons dessa inlägg får, till exempel vilken typ av olika reaktioner inlägg får på Facebook, som ”Gilla, Älska, ”Wow”, ”Haha”, ”Ledsen”, ”Arg”. Dessutom vilken typ av kommentarer som ges av mottagaren och vidare resonera vare sig responsen är positiv eller negativ för organisationerna och vad detta kan ha för betydelse för miljövänligt beteende eller för organisationerna.
Fortsatt forskning hade dessutom kunnat göra en mer experimentell studie var till exempel olika typer av inlägg testas via fokusgrupper eller enkäter. Detta för en mer djupgående respons från olika målgrupper eller från en mer specifik målgrupp. Från tidigare forskning kan då teori samlas, för att till exempel skapa prototyper av inlägg som kan testas inför en fokusgrupp, vid intervjuer eller i enkäter för att utveckla tidigare teorier eller skapa nya.
Litteraturförteckning
Abrahamse, W., Steg, L., Vlek, C. & Rothengatter, T. (2005). A review of intervention studies aimed at household energy conservation. Journal of Environmental Psychology, 25(3), 273-291.
Ballew, M. T., Omoto, A. M. & Winter, P. L. (2015). Using Web 2.0 and Social Media Technologies to Foster Proenvironmental Action. Sustianability, 7(8), 10620-10648.
Bamberg, S. & Möser, G. (2007). Twenty years after Hines, Hungerford, and Tomera: A new meta-analysis of psycho-social determinants of pro-environmental behaviour. Journal of
Environmental Psychology, 27(1), 14-25.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berger, J. (2013). Contagious: Why Things Catch on. (1. ed.). London: Simon & Schuster.
Berg, M. (2015). Netnografi: Att forska om och med internet. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Beusekom, M., Kerkhoven, A., Bos, A., Guchelaar, H., & Broek, J. (2018). The extent and effects of patient involvement in pictogram design for written drug information: a short systematic review. Drug discovery today, 23(6), 1312-1318.
Bjesse, J. E. (2019). Kommunikationsansvarig [Intervju] (26 03 2019).
Boomsma, C., Pahl, S. & Andrade, J. (2016). Imagining Change: An Integrative Approach toward Explaining the Motivational Role of Mental Imagery in Pro-environmental Behavior.
Frontiers in psychology, 7(1), 82-90.
Borgstede, C. V. & Andersson, K. (2010). Environmental Information—Explanatory Factors for Information Behavior. Sustainability, 2(9), 2785-2798.
Bradford, K. (2019). Places: Goby plastic beach fish. Hämtad 2019-05-20 från http://yupthatexists.com/goby-plastic-beach-fish/
Cheng, J. C.-H. & Monroe, M. C. (2012). Connection to. Environment and Behavior, 44(1), 31- 49.
Cho, M., Schweickart, T. & Haase, A. (2014). Public engagement with nonprofit organizations on Facebook. Public relations review, 40(3), 565-567.
Computer Sweden, (2018a). Ord: Community. Hämtad 2019-05-19 från https://it- ord.idg.se/ord/community/
Computer Sweden. (2018b). Ord: webb 2.0. Hämtad 2019-05-19 från https://it- ord.idg.se/ord/webb-2-0/
Cvijikj, I. P. & Michahelles, F. (2013). Online engagement factors on Facebook brand pages.
Social network analysis and mining, 3(4), 843-861.
Denscombe, M. (2014). Good Research Guide : For Small-Scale Social Research Projects, u.o.: McGraw-Hill Education.
Dickinson, J. L., Crain, R. L. & Schuldt, J. P. (2013). Can evolutionary design of social networks make it easier to be ‘green’?. Trends in ecology and evolutin, 28(9), 561-569.
Eilam, E. & Trop, T. (2012). Environmental Attitudes and Environmental Behavior—Which Is the Horse and Which Is the Cart?. Sustainability, 4(9), 2210-2246.
Facebook. (2019a). Facebook business. Hämtad 2019-05-24 från https://www.facebook.com/business/help/347839548598012
Facebook, (2019b). Hjälpcenter. Hämtad 2019-05-24 från
https://www.facebook.com/help/1624177224568554/?helpref=hc_fnav
Feng, Y. & Du, L. (2017). How social media strategies of nonprofit organizations affect consumer donation intention and word of mouth. Social behavior and personality, 45(11), 1775-1786.
Fernandez, M., Piccolo, L., Alani, H., Maynard., Meili, C, C., Wipoo, M. (2017). Pro-
Environmental Campaigns via Social Media: Analysing Awareness and Behaviour Patterns. The
Journal of Web Science, 3(1).
Friberg, O. (2019). Kommunikationsansvarig [Intervju] (06 03 2019).
Griskevicius, V., Bergh, V. B. & Tybur, J. M. (2010). Going Green to Be Seen: Status, Reputation, and Conspicuous Conservation. Interpersonal Relations And Group Processes, 98(3), 392-404
Hynes, N. & Wilson, J. (2016). I do it, but don't tell anyone! Personal values, personal and social norms: Can social media play a role in changing pro-environmental behaviours?.
Technological Forecasting & Social Change, 111(1), 349-359.
Håll Sverige Rent, (2019). Det här gör vi: Håll Sverige Rent. Hämtad 2019-05-01 från https://www.hsr.se/det-har-gor-vi
Jensen, T. & Sandström, J. (2016). Fallstudier. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Kozinets, R. V. (2011). Netnografi. (1.uppl.). London: SAGE Publications.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. (1.uppl.). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lee, N. M., VanDyke, M. S., & Cummins, G. (2017). A Missed Opportunity?: NOAA’s Use of Social Media to Communicate Climate Science. Environmental Communication, 12(2), 274- 283.
Levine, D. S. & Strube, M. J. (2012). Environmental Attitudes, Knowledge, Intentions and Behaviors Among College Students. The Journal of Social Psychology, 152(3), 308-326.
Lorenzoni, I., Nichplson-Cole, S. & Whitmarsh, L. (2007). Barriers perceived to engaging with climate change among the UK. Global Environmental Change public and their policy
implications, 3(17), 445-459.
Malmö Stad. (2019). Malmö stads riktlinjer för sociala medier. Hämtad 2019-09-12 från https://socialamedier.malmo.se/malmo-stads-riktlinjer-for-sociala-medier/
Medveten konsumtion. (2019). Föreningen: Medveten konsumtion. Hämtad 2019-05-01 från https://www.medvetenkonsumtion.se/foreningen/
Mesch, G. S. & Talmud, I. (2010). Internet Connectivity, Community participation, and place attachment: A longitudinal study. American Behavioral Scientist, 53(8), 1095-1110.
Metag, J., Schäfer, S. M., Füschlin, T., Barsuhn, T., & Königslöw, K. (2016). Perceptions of Climate Change Imagery: Evoked Salience and Self-Efficacy in Germany, Switzerland, and Austria. Science Communication, 2016(38), 197-227.
Mohammadian, M. & Mohammadreza, M. (2012). Identify the Succes Factors of Social Media (Marketing Perspective). International Business and Management, 4(2), 58-66.
Moser, S. C. & Dilling, L. (2004). Making climate change hot: Communicating the urgency and challenge of globall climate change. Environment, 46(10), 32-46.
Mozo-Reyes, E., Jambeck, J. R., Reeves, P. & Johnsen, K. (2016). Will they recycle? Design and implementation of eco-feedback technology to promote on-the-go recycling in a university environment. Resources, Conservation and Recycling, 114(12), 72-79.
Munther, V. (2019). Nyheter: 4-åring tröttnade på skräp startade städpatrull. Hämtad 2019-05- 20 från https://mitti.se/nyheter/trottnade-startade-stadpatrull-vasby/?omrade=upplandsvasby
Naturskyddsföreningen, (2019). Det här är vi: Naturskyddsföreningen. Hämtad 2019-05-01 från https://www.naturskyddsforeningen.se/om/foreningen/det-har-ar-vi
O’Neill, S. & Nicholson-Cole, S. (2009). ”Fear Won’t Do It” Promoting Positive Engagement. Science Communication, 30(3), 355-379.
Obst, P., Zinkiewicz, L. & Smith, S. G. (2002). Sense of community in science fiction fandom, part 1: Understanding sense of community in an international community of interest. Journal of Community Psychology, 30(1), 87-103.
Pahl, S., Sheppard, S., Boomsma, C. & Groves, C. (2014). Perceptions of time in relation to climate change. Wires Climate Change, 5(1), 375-388.
Palm, L. & Åkerström, M., 2019. Kommunikationsplannering: En handbok på vetenskaplig
grund. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Patmalnieks, A. (2019). Artiklar: Renar avloppsvatten från antibiotika. Hämtad 2019-05-20 från https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/renar-avloppsvatten-fran-antibiotika-1.899098
Psykologiguiden. (2019). Psykologilexikon. Hämtad 2019-05-19 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=intervention
Rydén, D. (2019). Sydsvenskan. Klimatstrejker från Eldslandet till Grönland - på tvåtusen platser följde unga Greta Thunbergs exempel. Hämtad 2019-05-20 från
https://www.sydsvenskan.se/2019-03-15/klimatstrejker-fran-eldslandet-till-gronland-pa- tvatusen
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Kristiansand: Liber AB.
Saxton, G. D. & Guo, C. (2014). Tweeting Social Change: How Social Media Are Changing Nonprofit Advocacy. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 43(1), 57-79.
Saxton, G. D. & Waters, R. D. (2014). What do Stakeholders Like on Facebook? Examining Public Reactions to Nonprofit Organizations’ Informational, Promotional, and Community- Building Messages. Journal of Public Relations Research, 26(3), 280-299.
Scannell, L. & Gifford, R. (2013). Personally, Relevant Climate Change: The Role of Place Attachment and Local Versus Global Message Framing in Engagement. Environment and
Behavior, 45(1), 60-85.
Schultz, W. P., Khazian, A. M. & Zaleski, A. C. (2008). Using normative social influence to promote conservation among hotel guests. Social Influence, 3(1), 4-23.
Schultz, W. P., Nolan, J. M, Cialdini, R. B., Goldstein, N. J. & Griskevicius, V. (2007) The constructive, destructive and reconstructive power of social norms, Journal of Personality and
Social Psychology, 18(5), 429-434
Seelig, M., Millete, D., Zhou, C. & Huang, J. C. (2019). A new culture of advocacy: An exploratory analysis of social. Atlantic Journal Of Communication, 27(1), 15-29.
Sharma, R., Ahuja, V. & Alavi, S. (2018). The Future Scope of Netnography and Social.
Journal of Internet Commerce, 1(17), 26-45.
Shepherd, R. (2019). news: viral people are using trashtag to make the world a better place. Hämtad 2019-05-20 från https://www.ladbible.com/news/viral-people-are-using-trashtag-to- make-the-world-a-better-place-20190311
Smith, J. N. (2018). The social network?: Nonprofit constituent engagement through social media. Journal of nonproft & public sector marketing, 3(30), 294-316.
Ström, P. (2010). Sociala medier Gratis marknadsföring och opinionsbildning. (1. uppl.). Malmö: Liber.
Ström, R. & Vendel, M. (2015). Digital marknadsföring. (1. uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Utforska Sinnet (2019). Social identitet: varför vi vill tillhöra något. Hämtad 2020 01 10 från https://utforskasinnet.se/social-identitet-varfor-vi-vill-tillhora-nagot/
Wang, S., Corner, A., Chapman, D. & Markowitz, E. (2017). Public engagement with climate imagery in a changing digital landscape. Wires climate change, 9(2), 1-18.
Wikipedia. (2019). wiki: Emoji. Hämtad 2019-05-10 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Emoji
Willoughby, J. F. & Liu, S. (2018). Do pictures help tell the story? An experimental test of narrative and Do pictures help tell the story? An experimental test of narrative and. Computers
in Human Behavior, 79(1), 75-82.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (J. Retzlaff, Övers. 1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Äkta vara. (2019a). Nyheter: Margarin vinner årets matbluff. Hämtad 2019-05-20 från https://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=191068
Äkta vara. (2019b). Vi kräver ingrediensförteckning på alkoholdrycker!. Hämtad 2019-05-20 från https://www.aktavara.org/pages.aspx?r_id=265880