Faktorer som påverkar inkluderingen

Miljöns betydelse

Två av textillärarna är eniga om att miljön påverkar elevernas koncentrationsförmåga. Slöjdsalen är ofta skapad för att ge stimulans: skåp med material i olika färger, redskap som ligger framme, allt ska finnas tillgängligt i verkstaden.

Man utformar ju en slöjdsal med, med skåp fyllda med härligt material å jobba med, med färger, med, med, det ligger… det är saxar framme allting ska va tillgängligt, du ska, du ska kunna liksom… det är en verkstad, ja, å det är ju en fruktansvärd miljö för ett barn som så då inte ska utsättas för stimuli. (Frida)

Frida påpekar det betydelsefulla i att läraren skapar en miljö i klassrummet som är bra för undervisning, men att det även finns motsättningar för vad bra undervisningsmiljö är för olika elever. Kristin har därför valt att ha en ganska ren klassrumsmiljö med mindre stimulans, inga föremål på väggarna, färger

33

eller andra distraktionsmoment som ligger framme och stör elever med liten koncentrationsförmåga.

Hon ser det som en miljö för skapande och tror att mindre stimulans i omgivningen kan fungera bättre för elever med liten koncentrationsförmåga. I anslutning till klassrummet finns även ett litet rum där elever som har behov av att sitta för sig själva kan vara. Frida beskriver problematiken kring de elever som ofta går i en liten, trygg grupp i samma miljö när de studerar kärnämnena. ”När de sedan har praktiska ämnen som är extra röriga med extra mycket stimulans, då ska de dessutom ut i klass med andra barn dom inte känner, i en större grupp”. Frida och Kristin ser att det är ett mycket vanligt sätt att inkludera elever och att det oftast sker i de praktiska ämnena. Det blir kämpigt för dessa elever då slöjdlektionerna är stökiga och sker i en rörlig miljö. Karin har en annan bild och tror inte miljön har så stor påverkan, på hennes skola läser dock eleverna alltid inkluderat i vanlig klass så för dem är det ingen okänd elevgrupp de går med. Hon tar upp att det bör finnas en tom plats bredvid assistenteleven där elevassistenten kan sitta men annars är det inget specifikt i undervisningsmiljön som hon tror påverkar inkluderingen.

Inkludering eller exkludering

Om elever ska inkluderas eller inte verkar textillärarna inte helt eniga om. Enligt Kristin varierar fördelarna med inkludering från elev till elev beroende på den inkluderade elevens behov. Vissa elever mår bra av att inkluderas och vara med i en fungerande grupp medan andra elever kan få Kristin att fundera på vad de egentligen gör där, särskilt om eleven saknar stöd på lektionen i form av till exempel en elevassistent. Även om elever har elevassistent med sig kan hon se att vissa mår bra av inkluderingen medan andra kanske skulle behöva undervisning i en annan form. Kristin har ibland undervisat ”lilla gruppen” separat och hon kan tycka att det har varit mindre utpekande för de elever som haft behov av särskilt stöd i undervisningen. Kristin anser att det egentligen är bättre att en del elever i behov av särskilt stöd kommer som en egen grupp och har någon mer vuxen, till exempel en elevassistent med sig än att de inkluderas i vanlig klass, hon kan se att eleverna kanske känner sig tryggare av att ha lektionen tillsammans. Frida däremot anser det viktigt att barn som har särskilda behov, och går i mindre grupp även inkluderas i vanlig klass, att de agerar och arbetar tillsammans med andra barn och ser hur det fungerar, ”målet är att man ska integrera så många barn som möjligt”. Om eleverna känner sig trygga tror Frida det är positivt med inkludering i vanlig klass. Tryggheten kan till exempel vara en elevassistent som följer med eleven till lektionen eller att hon som lärare besöker elevgruppen innan första gången de ska komma till henne och ha slöjd, så att barnen känner igen henne. Samtidigt poängterar hon hur viktigt det är att inte påpeka att de inkluderade eleverna är där för att se hur duktiga de andra eleverna är utan ”man ska bara få finnas i den här miljön så, och vara tvungna å smälta in lite”.

På Karins skola förekommer ingen undervisning i liten grupp för elever i behov av särskilt stöd ”Det är man väldigt emot på vår skola, något sånt ska inte förekomma”. På skolan går alla elever i vanlig klass

34

oavsett behov och Karin tycker det är bra, går eleven på skolan där hon jobbar, då ska den gå med de andra eleverna i en vanlig klass.

Motivationens betydelse

I de lägre årskurserna är eleverna mer motiverade att ha slöjd och de är väldigt glada att få komma till slöjden och göra saker påpekar både Karin och Frida. Att hålla eleverna motiverade under lektionen är en viktig faktor för att inkluderingen ska fungera. Elevens motivation handlar många gånger om vilket arbete som presenteras. Både Frida och Kristin talar om betydelsen av att utgå från elevernas intresse för att skapa motivation för ämnet och arbetet. Frida kan inte förvänta sig att en fotbollstokig nio-åring ska vilja göra en blomma med en fjäril på, han kanske vill göra ett Arsenalmärke. Det handlar även om att planera så att alla elever blir tillfredsställda i arbetsområdet och att alla elever ska kunna nå godkänt.

Kristin beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta på ett arbete som intresserar en elev men som samtidigt är lagom svårt, särskilt om den inkluderade eleven saknar förkunskaper men ändå ska bedömas efter samma mål som övriga gruppen,

Dom saknar förkunskaper och då ska man lägga det på en låg nivå, dels för att hålla uppe deras intresse och försöka hitta någonting som passar, och sen ska det även betygsättas, och då blir det...uppstår det problem, det finns ju inte underlag att sätta betyg på. (Kristin)

För att hålla motivationen uppe hos elever märker Frida att sådant som ger snabba eller synliga resultat är mer intressant för elever med liten koncentrationsförmåga. Hon ser även att slöjden är ett tacksamt ämne då det ofta är mer tillfredsställande att hålla en sak i handen och inte lika abstrakt som många andra skolämnen, ”det är ett påtagligt ämne där man ser tydliga resultat, det är ett självbekräftande ämne, du gör en sak som sen får hänga i klassrummet och alla tittar på den” säger hon.

Relationens betydelse

Karin tycker inte hon hinner ge alla elever den hjälp eller tid hon skulle vilja och som eleverna behöver i skolan, men framförallt hinner hon inte skapa den relation hon skulle behöva med eleverna, en relation som enligt Karin är nödvändig för att nå fram till eleverna och kunna lära ut. Många gånger blir det tekniskt i mötena med eleverna, hon lär ut och de ska utföra men hon anser inte att det fungerar utan en relation till eleverna.

Man blir bara den där läraren som står där och mässar på något vis va, det kan jag känna är så tråkigt.

(Karin)

Hon tror att klasslärare kan ha en annan bild av och relation till eleverna eftersom de träffar dem varje dag, men att även en elevassistent kan ha den relationen och helhetssynen vilket hon kan dra nytta av på sina lektioner. Frida påpekar att det är en stor trygghet för elever i behov av särskilt stöd att ha en

35

elevassistent med sig på lektionerna eller att hon som lärare träffar eleverna innan de ska ha lektion första gången. Både Karin och Kristin ser att det är svårt att få en relation till eleverna när de endast träffar dem en gång i veckan och då tillsammans med flera andra elever, Kristin kan även se att det är svårt för elever som inkluderas i textilslöjden att komma in i gruppen och få en relation till klasskamraterna. För att kunna bemöta eleven och dess behov på ett bra sätt är det även viktigt att få information om elever i behov av särskilt stöd, något som inte alltid sker. Det blir då varken bra för läraren, för eleven eller för elevgruppen om läraren inte känner till en elevs specifika behov. Frida menar att personkemin även spelar roll i relationen med eleverna, ”en del elever kan ha hängt upp sig på att de inte tycker om en sådär också”.