Resultat och analys – elevassistenter (Ansvarig: Ellinor Holmgren)

Anna är utbildad lågstadielärare och har arbetat som elevassistent i olika sammanhang i cirka 15 år.

För närvarande arbetar Anna med två elever med diagnostiserad AD/HD och autism. Linda är utbildad barnskötare och har arbetat som elevassistent i 10 år. För närvarande arbetar Linda som resursperson i en årskurs 3-5. Jenny är utbildad förskolelärare men har sedan elva år tillbaka arbetat som elevassistent.

För närvarande är Jenny anställd som resurs i en klass men med fokus på en elev med Aspergers syndrom. Både Jenny och Linda har en elev som de följer lite extra under dagen.

6.2.1 Elevens behov av stöd från elevassistent

Struktur

Gemensamt för alla elevassistenter är att de påpekar att struktur är viktigt för elever i behov av särskilt stöd och att det är en utav arbetsuppgifterna som elevassistenterna lägger ner mest tid på. Tydliga scheman som exakt förklarar vad som ska hända under dagen, inklusive raster, är viktigt. Ibland görs dessa scheman med färdiga bilder eller bilder som elevassistenten ritar själv. Helst bör planeringen göras för flera dagar framåt, oväntade händelser som personal- eller lokalbyte, förflyttningar och liknande är förödande och kan förstöra hela dagen för eleverna säger de. Jenny säger att hon har sett att klasserna som det går elever i behov av särskilt stöd i oftast är lugnare än andra klasser och tror att alla elever skulle må bra av tydlig struktur på dagen. Linda arbetar på en mindre skola och där är förflyttningar ett naturligt inslag i skoldagen för eleverna. Eleverna åker med buss till en annan skola för att ha vissa ämnen och då är det extra viktigt att eleverna vet allt om hur förflyttningen ska ske säger hon.

När vi talar om textilslöjden nämner elevassistenterna att det är svårt att strukturera lektionerna där.

De menar att det är så rörligt och så oförutsägbart jämfört med till exempel matematiklektioner vad som ska hända att det inte går.

Det är svårt att strukturera upp, utan då gör man det, jobbar med just det här… sy det här nu! Så får vi se sen. (Linda)

Elevassistenterna ser inte detta som något unikt för textilslöjden utan säger att det är gemensamt för alla praktiska ämnen.

Svårigheter för elever i behov av särskilt stöd

Att följa och förstå instruktioner tycks vara speciellt svårt för eleverna enligt elevassistenterna, de säger att de ibland får förklara för eleverna flera gånger vad läraren menar innan de kan komma igång och arbeta. Elevassistenterna har olika åsikter om vad som är bäst för elever i behov av särskilt stöd, att arbeta i enskilt rum eller i den stora gruppen. Ett mellanting skulle vara det bästa, att eleverna arbetar i den stora gruppen men att det finns ett rum vid sidan av så att de kan gå ifrån om det skulle behövas

42

menar Jenny. Elevassistenterna är alla överens om att läraren inte har möjlighet att gå ifrån klassen med en elev om det skulle behövas och menar att det skulle bli kaotiskt på något annat håll då. Övriga svårigheter som elevassistenterna nämner är den stora gruppen och höga ljudnivåer. Speciellt i textilslöjden kan detta vara svårt eftersom de lektionerna är så rörliga och fria. Stora grupper bidrar även enligt elevassistenterna till att läraren har svårt att hinna med alla, det blir mycket väntan för eleverna vilket i sin tur bidrar till att det blir långtråkigt. När det blir långtråkigt är det lätt att eleverna tappar fokus och börjar ”vandra runt” i klassrummet och stör de andra eleverna.

Trygghet

Trygghet verkar vara en hjärtesak för elevassistenterna. De är alla överens om att det är viktigast att eleverna känner sig trygga, i skolan och med elevassistenten. Om de är trygga och känner att de duger så har de helt andra förutsättningar att klara skolan.

De här barnen måste först och främst må bra, tycker jag. När de själva känner att de inte duger, då mår de, de kan må väldigt dåligt och lätt bli frustrerade och utagerande. (Anna)

Speciellt om eleverna, som i Lindas fall, ska förflytta sig och träffa nya lärare och elever är det viktigt att ha en person med sig som de känner sig trygga med. En fördel, enligt Jenny, kan vara om elevassistenten följer en elev i många år, då lär de känna varandra bättre och tryggheten ökar. Återigen kritiserar elevassistenterna att grupperna är så stora och menar att läraren inte har tid att ge elever i behov av särskilt stöd den uppmärksamhet som krävs för att de ska känna sig sedda och trygga. Det framkommer att små skolor har både för- och nackdelar. Å ena sidan menar elevassistenterna, framför allt Linda, att det ökar tryggheten då alla känner varandra och umgås över gränserna. Det blir inte lika otäckt att vara ute på rasterna till exempel, de blir sedda på ett helt annat sätt också för läraren har tid då grupperna inte är så stora på mindre skolor.

Jag menar […] från F upp till femman så är de ju ute samtidigt, och det märks att de, de känner varandra, från liten till stor, det är inte så läskigt att gå. (Linda)

Å andra sidan, säger Linda, så är det ju lite ”skyddad verkstad”. Om eleverna går i mindre skolor så blir de dåligt rustade för att möta de utmaningar som de många gånger ställs inför.

Relationer

Alla elevassistenter är nöjda med den relation som de har med de lärare som arbetar med eleverna som de assisterar och upplever att lärarna drar nytta av deras kunskaper om eleverna. Tillsammans förbereder de instruktioner och undervisning för att underlätta inkluderingen. De är alla överens om att relationen med läraren måste vara god för att det ska bli bra för eleverna. Jenny påpekar att det är viktigt att läraren också har kunskap över lag om problematiken som följer med elever med behov av särskilt stöd. Om läraren har grundförutsättningar att ta beslut som gynnar arbetet för de här eleverna så blir det inte så tidsödande att göra planeringen. Värdefull information från elevassistenten om vem

43

eleven är kan ge läraren hjälp att hitta rätt verktyg för att göra undervisningen så bra som möjligt för de olika behov som finns.

Elevassistenterna är också överens om att relationen mellan elevassistent och elev är viktig, kanske viktigare än relationen mellan elevassistent och lärare. Om inte relationen är bra mellan elevassistent och elev kan det bli ett hinder som försvårar arbetet. Ovan nämnde Jenny att hon såg det som en fördel att arbeta med samma elev i flera år. Detta kommer åter upp när vi talar om relationer. Ju längre elevassistenten och eleven känner varandra ju starkare blir relationen, en stark och god relation mellan elevassistent och elev är en förutsättning för att arbetet ska bli positivt för både eleven och elevassistenten. Jenny säger att det tog tid för henne och barnet hon assisterar att lära känna varandra och få en bra relation. Det är viktigt att man förstår varandra säger hon.

Elevassistenters utbildning

Alla elevassistenter berör på något sätt utbildning (för elevassistenter). Anna uttrycker att ”det här jobbet kan man inte bara komma in från gatan och jobba med om man säger, vem som helst”, men med tiden anser hon att erfarenhet gör att man lär sig hur elever fungerar och vad som är viktigt att tänka på. Flera av elevassistenterna arbetar i stor utsträckning som speciallärare med de elever som de assisterar, (arbetar med material som specialpedagogerna har tagit fram och planerar dagen) fast ingen av dem har utbildning för det. Jenny påpekar att det är viktigt att utbilda sig och läsa på fakta om de svårigheter som kommer med olika diagnoser. Hon säger att hon när hon började assistera eleven med Aspergers syndrom gjorde många fel, ”problemet var att man inte visste vad det innebar riktigt, alltså vilken problematik Asperger för med sig”. Hon önskar att hon hade fått utbildning innan hon började arbeta med den här eleven för att minimera gångerna som hon gjorde fel. Hon säger att när man lär sig hur barnet fungerar är det lättare att få en bra relation och barnet blir inte argt för att jag gör fel.

6.2.2 Faktorer som påverkar inkluderingen

Miljöns betydelse

Elevassistenterna upplever miljön som påverkande faktor olika. Det beror mycket på eleven hur den påverkas, alla elever är så olika att det är svårt att säga. Vissa vill ha lite kalare på väggarna utan stimulans för att fungera bra medan andra vill ha saker på väggarna att titta på med mycket färg. De är dock överens om att det finns många hinder på vägen i textilsalen som kan störa koncentration och fokus och därmed försvåra inkluderingen, då är elevassistenten nödvändig. Samtliga elevassistenter är även överens om att en lugn arbetsmiljö underlättar inkluderingen. Eleverna triggar upp varandra om det är stökigt och högljutt i klassrummet. Då är det omöjligt för eleverna i behov av särskilt stöd att få ro till arbetet som de ska göra.

44 Gruppsammansättningens betydelse

Det största problemet, enligt assistenterna, är att grupperna bara blir större och större i skolorna. I och med de stora grupperna så blir det aldrig lugnt och därmed inte någon arbetsro. Det spelar också stor roll för elever i behov av särskilt stöd hur klasskamraterna är menar de. Det framkommer återigen fördelen med den mindre skolan när Linda beskriver hur eleverna, på skolan där hon arbetar, ofta är väldigt hjälpsamma och stöttar eleven som behöver extra stöd. Övriga elevassistenter är inte lika positiva till klasskamraternas inställning utan säger att de övriga eleverna ofta är irriterade på eleven som inte kan koncentrera sig under lektionerna. Gruppsammansättningen påverkar inkluderingen mycket, om det är många stökiga elever i klassen så försvårar det, de eleverna jagar upp varandra. I en mindre skola finns det inte så många barn med behov av särskilt stöd vilket bidrar till att det sällan blir ett problem med många ”stökiga” elever i samma klass i sådana skolor. Även här säger elevassistenterna att läraren omöjligt har tid att ge det stöd som behövs när grupperna blir stora. I sådana här sammanhang är det viktigt med en extra resurs som kan hjälpa till att hålla ordning på gruppen.

Motivationens betydelse

Motivation är något som elevassistenterna menar är en viktig faktor för hur bra inkluderingen fungerar, om motivationen för ämnet är hög så arbetar barnen bättre. De säger att det egentligen inte spelar någon roll vilket ämne det är, olika elever är intresserade av olika saker. Men menar att de praktiska ämnena brukar upplevas som roligare av eleverna, då bli motivationen också högre. Jenny menar att för elever som har Aspergers syndrom märks detta extra tydligt då de ofta har ett specialintresse som betyder mer än allt annat. Dagsformen är ytterligare något som elevassistenterna säger spelar in för motivationen till arbete. De menar att om dagen har varit bra så ökar motivationen för eleverna medan det försvårar om något har hänt under dagen som gjort att eleven tappat fokus.

Assistentens betydelse

Elevassistenter är en nödvändighet för att inkluderingen ska fungera bra. Ovan beskrivs hur elevassistenterna diskuterat kring att för många vuxna i klassrummet inte heller är bra vilket det pratas om även under det här temat i intervjuerna. Om grupperna är för stora så hjälper det inte hur många vuxna man än placerar i klassrummet. Det är bättre att göra grupperna mindre, men fortfarande ha en extra vuxen resurs. Två av elevassistenterna är anställda som klassassistenter, de har dock elever som de ska hjälpa lite extra. Klassassistenter eller extra resurser i klassrummet är något som upplevs som viktigare än en elevassistent som är knuten till en elev. Alla elever i klassen drar nytta av elevassistenten.

Många lektioner är långa och det är omöjligt för elever i behov av särskilt stöd att sitta stilla så länge.

Små pauser måste hela tiden planeras in. Återigen påpekas att läraren inte kan gå ifrån och ta ut en elev som behöver en paus, inte heller har läraren tid att stoppa elever som tröttnar på att vänta och hittar på något annat. Med en elevassistent i klassrummet underlättas de här bitarna. Elevassistenten kan gå ut

45

med den elev som behöver det eller hjälpa till att behålla lugnet i klassen. Det märks om elevassistenten har varit borta från en lektion

ja det kan ju vara svårare sen någon gång när man inte är med, det har man ju märkt, om man bara har varit läraren dårå… då kan det ju mycket bli att de bara sitter och väntar… att de inte har någon som pushar på sig, det blir stökigare. (Linda)

Det är inte nödvändigtvis så att elevassistenten tar hand om barnet utan även att assistenten tar hand om klassen så att läraren kan ta hand om barnet med behov. Då får assistenten en likvärdig betydelse som läraren för alla elever. Dessutom menar Linda att barnet då även får kontakt med läraren och får känna att läraren har tid med det. En extra resurs är också bra för att läraren ska kunna individualisera undervisningen och göra den extra planering som behövs när man har ett barn i behov av särskilt stöd i undervisning, då blir det lättare för barnet att ta till sig den så kallade normala undervisningen.

6.2.3 Effekter av inkluderande undervisning

Effekter för den sociala utvecklingen

Inkludering ses som positiv för elevernas sociala utveckling och textilslöjden är ett bra ämne att öva dessa färdigheter. De ska ut i det sociala livet sen och då är det bra att de har fått öva på det i skolan och inte gått i en liten grupp. Svårast för eleverna är att veta hur de ska närma sig sina klasskamrater och få kontakt

de vet inte hur de andra barnen fungerar eller vad de menar och i många situationer är det kommunikationen som blir svår, det brukar sluta med att det blir mycket fysisk kontakt och kommunikation. (Anna)

Även här diskuteras den lilla skolan i förhållande till den stora. I den mindre skolan får eleverna så bra kontakt med varandra och har känt varandra sedan första åren i förskolan. Eleverna får en helt annan kontakt med varandra där och det är inga problem för elever i behov av särskilt stöd att bli socialt inkluderade.

Effekter på inlärningen

Åsikterna går isär om hur inlärningen av teoretiska kunskaper påverkas när elever i behov av särskilt stöd inkluderas. Det finns erfarenheter av att elever i behov av särskilt stöd alltid vinner mer på att vara i liten grupp och inte i ordinarie klass.

För de här barnen, som har svårt med koncentrationen, det är alltid, alltid det bästa för dem att vara i liten grupp. (Anna)

Men återigen påpekas vikten av att risken med att arbeta i liten grupp är att det blir alldeles för utpekande för de elever som placeras där. Det finns elever som har uttryckt att de inte vill arbeta i liten grupp, de kan tänka sig att arbeta med tre till fyra stycken andra för då blir det mer som ett grupparbete

46

säger Linda. Det framkommer också en viktig aspekt i samband med diskussionen om den lilla gruppens vara eller icke vara. Det är att elevassistenten inte har de ämnes- eller pedagogikkunskaper som läraren har och därmed skulle elevernas kunskaper kunna bli bristfälliga. Det bästa vore som skrevs ovan om det fanns ett rum intill klassrummet så att det fanns möjlighet att gå undan om någon elev skulle känna behov av det, inte bara för elever i behov av särskilt stöd utan för alla elever. Mindre grupper skulle återigen, enligt assistenterna, underlätta inkluderingen.

Effekter för gruppen

Om den ordinarie klassen har vetskap om problematiken kring en elev i behov av särskilt stöd påverkas inte gruppen i lika stor utsträckning menar Jenny. Det kan vara positivt för den övriga klassen om till exempel en elev med Aspergers syndrom berättar om det i sin klass, det ökar förståelsen för att eleven handlar som den gör i vissa situationer. Till exempel om elevens svårigheter bär med sig problematik som aggressiva utbrott eller andra känslomässigt svåra situationer. Sådana här utbrott kan vara påfrestande för klassen när de inte vet hur de ska hantera det. Om klassen känner igen signaler på att ett utbrott är nära så kan de hjälpa till att förebygga att det inte sker.

Och då när vi hade berättat om Asperger, var det en elev som sa; men varför har vi inte fått veta det här tidigare? Nu förstår vi ju. (Jenny)

Synpunkter finns från elevassistenterna på att läraren inte hinner med klassen om gruppen är stor och samtliga elevassistenter menar att klassen kan komma i kläm och inte få den hjälp som de behöver om lärarens tid går åt till de elever som behöver extra stöd. De menar då att övriga klassen påverkas negativt av inkluderande undervisning.

Effekter för barnet i särskilda behov

Samtliga elevassistenter är överens om att de största effekterna av inkludering för eleverna som inkluderas är att självförtroendet ofta påverkas negativt. Med stöd från en assistent kan det förhindras att självförtroendet sänks och därför är det viktigt att de elever som behöver det får tillgång till en extra resurs menar de. Elevassistenterna menar att de har tid att hela tiden uppmuntra och därigenom bättra på elevens självförtroende så att den får hjälp att utvecklas i rätt riktning. Vidare säger de att de teoretiska delarna är svåra och det är i de ämnena som eleverna får sämre självförtroende och att de praktiska ämnena är roligare och då är det lättare att arbeta där. Det är också ofta så att elever i behov av särskilt stöd har större färdigheter i praktiska ämnen säger de. Det är lättare att härma de andra hur de gör än vad det är i till exempel matematik, då måste eleven förstå hur man räknar säger Linda. I textilslöjden menar elevassistenterna att eleverna kan se hur de andra eleverna syr och göra efter och menar att de praktiska ämnena därför är mer lämpliga för inkludering då de upplevs som positiva. I de teoretiska ämnena tappar eleverna med behov av särskilt stöd självförtroendet när de känner att de inte hänger med sina klasskamrater är något som alla elevassistenter är överens om. Linda menar att för elever som går i mindre skolor är det inte lika påtagligt att självförtroendet sänks. Hon menar att de elever som går i en mindre skola har känt varandra länge och det vet för det mesta vilken pojke eller flicka som behöver extra stöd, de accepterar att det kan ta lite extra tid för läraren ibland. Det är mer

47

kamratligt på mindre skolor menar Linda vilket bidrar till att det är enklare att komma in i gemenskapen vilket i sin tur enligt henne underlättar inkludering. Eleverna i behov av särskilt stöd påverkas enligt elevassistenterna negativt av den stress som kan uppstå när det ställs stora krav på att eleverna ska prestera. De säger att det ofta tar längre tid för de här eleverna att göra färdigt sitt arbete och de är långsammare i sitt lärande. Det är viktigt att det får ta sin tid och att det i stället blir ett färdigt resultat annars påverkas självförtroendet negativt även av det säger Jenny. Det behöver dock inte alltid vara så att eleverna vill inkluderas i alla sammanhang fortsätter Jenny. Vissa elever vill vara ensamma och det är en del av problematiken kring barn med Aspergers syndrom. Det ligger i människans natur att inte låta någon gå ensam säger hon och fortsätter med att berätta att det har hänt att hon har blivit ombedd av den elev hon assisterar (med Aspergers syndrom) att säga till de övriga eleverna att låta den vara i fred på rasterna.