FAKTORER SOM KAN FÖRSTÄRKA KARAKTÄREN Miljöbyggprogram SYD

Direkt: Kompletterande lista för holkar och bon.

Indirekt: Träd och buskar. Krav på miljöskapande vatten och synlig dagvattenhantering.

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktormodell

Direkt: Fontäner och cirkulationsanläggningar. Tilläggsfaktorer för fågelholkar, baggholkar, faunadepåer och bärande träd som uppskattas av fåglar.

Indirekt: Träd och buskar. Vattenspeglar. Biologiskt tillgängliga vattenytor i dammar, bäckar och dikén.

låg skötselfrekvens och med tätare placerade träd än vad typiska parker har. Ekosystemtjänster som detta ekosystem kan tillhandahålla är bland annat ljudreduktion och rekreation. Specifikt för karaktären natur är att platsen ska upplevas lugn och tyst, därför går det att påstå att tjock och flerskiktad vegetation bör omgärda denna yta för att uppnå bästa bullerdämpande resultat. Vidare bör en yta av naturartad och vildvuxen karaktär innehålla ett flertal välmående ekosystem eftersom dessa inte störs av yttre påfrestningar som höga skötselfrekvenser. Det bör därför poängteras att tabell 1 innehåller ekosystem och ekosystemtjänster som är typiska för stadsmiljö och eftersom karaktären natur inte är en typisk miljö i staden, blir denna tabell något

missvisande. Vidare bör det därför gå att finna fler ekosystem och ekosystemtjänster i denna karaktär som är typiska för naturliga miljöer, än vad som framgår av tabell 1 som endast lyfter urbana ekosystem.

Artrik - “Här kan man uppleva en rikedom av olika arter av såväl djur som växter”.

Karaktären artrikedom lyfts generellt som en av de mest uppskattade karaktärerna tillsammans med natur och skydd, för människor som behöver återhämtning från stress i stadsmiljön (Grahn & Stigsdotter, 2010). Beskrivningen av denna karaktär går i mångt och mycket i led med beskrivningen av en biologisk mångfald, vidare fokus för denna karaktär kommer därför ligga på huruvida grönytefaktormodellerna syftar till att uppnå en biologisk mångfald för platsen som planeras. I båda grönytefaktormodellerna lyfts biologisk mångfald som något övergripande att eftersträva och båda modellerna har tagit hänsyn till en ökad biologisk mångfald genom

kompletterande listor eller tilläggsfaktorer för ändamålet. Således går det att påstå att karaktären artrik är bäst representerad av samtliga karaktärer i båda modellerna eftersom begreppet

biologisk mångfald fått ett tydligt fokus.

Dock kan inte de delfaktorer som finns i Miljöbyggprogram SYD enbart användas för att säkerställa en artrik miljö, utan dessa delfaktorer säkerställer endast grönyta som inte

nödvändigtvis behöver vara varierande. Däremot kan de kompletterande listorna för holkar, bon och biotoper användas för att säkra artrikedom och således en ökad biologisk mångfald. Precis som med karaktären natur, kan en närvaro av djur och insekter förtydliga denna karaktär som kännetecknas av en rikedom av olika växt- och djurarter. De olika biotoperna som finns på listan och som gynnar en artrikedom är exempelvis ängsbiotoperna, våtmarksbiotopen, det

vegetationsklädda taket som gynnar flera olika arter samt rabatten som gynnar ett rikt insektliv. De olika biotoperna kan säkerställa en varierande flora på platsen och samtidigt komma att utgöra viktiga habitat för olika djur- och insektsarter. Biotopernas storlek kan dock diskuteras eftersom miniminivåerna på dessa är väldigt små, för större grönytor kan biotoperna med fördel göras större och högre miniminivå på storlek bör därför sättas. Detta kan dock bero på att Miljöbyggprogram SYD är framtaget för kvartersmark och inte för större allmänna platsytor som parker, kraven på biotoperna kan därför vara anpassade efter mindre ytor.

FAKTORER SOM KAN FÖRSTÄRKA KARAKTÄREN Miljöbyggprogram SYD

Direkt: Träd och buskar. Boet död ved från den kompletterande listan för holkar och bon. Biotoper som vilda buskage, rishögar, ängar eller planteringar som främjar insektlivet. Indirekt: Kompletterande lista för holkar och bon.

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktormodell

Direkt: Träd och buskar. Faunadepåer.

I Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor finns tilläggsfaktorer för både biologiska

gestaltningselement samt tilläggsfaktorer för vatten och biodiversitet. På detta sätt kan ytterligare poäng tilldelas om grönytan besitter viktiga biologiska funktioner för djur- och växtlivet såsom boplatser och föda. Faunadepåer premieras med innebörden att döda stockar från ädellövträd lämnas på platsen eftersom den döda veden är viktig för insekter och svampar. Vidare föreskrivs att andra träd som måste avverkas på platsen, kan lämnas för samma syfte. Även baggholkar och fågelholkar som passar olika fågelarter premieras, där faunadepåer och baggholkar ger

tilläggsfaktorer. Vidare ges tilläggsfaktorer för faktorer som exempelvis träd. I det fallet ger bärande träd mer poäng än träd som inte uppskattas av fåglar och trädarten ek premieras med allra högsta poäng eftersom denna art skapar bäst förutsättningar för en biologisk mångfald. Tillskillnad från Miljöbyggprogram SYD, som endast har en tilläggsfaktor för synligt dagvatten, har Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor både en delfaktor för vatten samt flera tilläggsfaktorer för att säkra vatten på platsen för rekreativa/sociala värden, biodiversitet och klimatanpassning. Tilläggsfaktorerna för vatten och biodiversitet kan för denna karaktär ses som viktigast, då de syftar till att förstärka de lokala ekosystemen och den biologiska mångfalden och särskilt för våtmarkslevande arter. Specifikt kan tilläggsfaktorn biologiskt tillgängliga vattenytor i dammar, bäckar och diken vara viktig för denna karaktär i stadsmiljö eftersom de bär på både biologiska värden för växt- och djurlivet samt upplevelsevärden för människorna som vistas på platsen. Precis som för karaktären natur, är en yta med karaktären artrik beroende av en låg

skötselfrekvens avseende dess gräsmattor på ytan eftersom de inte får vara för välansade. Heller bör inte död ved avlägsnas från platsen eftersom detta kan utgöra viktiga faunadepåer för olika insekter och svampar. Vidare kan närvaron av olika biotoper innebära olika typer av skötselgrad, en variation som är viktig att ta hänsyn till i förvaltningsskedet. Det framgår därför att den kontinuerliga skötseln av denna plats är avgörande för hur karaktären tar form men denna förvaltning är ingenting som någon av grönytefaktormodellerna kan påverka eller säkerställa eftersom de endast används vid planeringsfasen.

Viktiga ekosystem för denna karaktär är främst de blåa ekosystemen våtmarker och bäckar/åar även om andra ekosystem kan falla under denna artrika karaktär, som Bolund och Hunhammar (1999) lyfter i tabell 1. Vidare menar författarna att våtmarker är det allra viktigaste ekosystemet i urban miljö eftersom de tillhandahåller samtliga ekosystemtjänster som omnämns i tabell 1 som luftfiltrering, mikroklimatreglering, ljudreduktion, regnvattensinfiltration, avloppsrening och rekreation/kulturella värden. Detta faktum kan även stärkas av Costanza et al. (1997) studie som lyfter våtmarker som de mest värdefulla landbundna ekosystemen per ha.

FAKTORER SOM KAN FÖRSTÄRKA KARAKTÄREN Miljöbyggprogram SYD

Direkt: Kompletterande lista för holkar och bon samt olika biotoper som våtmarksbiotopen, de olika ängsbiotoperna, det vegetationsklädda taket bestående av flera växtarter och rabatten som gynnar ett rikt insektliv. Synlig dagvattenhantering.

Indirekt: Träd och buskar.

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktormodell

Direkt: Bevarandeplan för ekar. Tilläggsfaktorer för fågelholkar, baggholkar, faunadepåer och bärande träd. Biologiskt tillgängliga vattenytor i dammar, bäckar och diken.

Rymd - “Platsen erbjuder en vilsam känsla av att man kommer in i en annan värld: ett samband, en

uttalad helhet, som en bokskog”.

Som både namnet och beskrivningen av denna karaktär lyder, så förutsätts en större yta för att karaktären överhuvudtaget ska kunna uppfyllas. Här är alltså kvantitet en kvalitet avseende storlek på området. Vidare är denna karaktär typisk för motionsaktiviteter och således av stor vikt för samtliga stadsbor att ha i sin närhet för att främja fysisk hälsa. Risken med avsaknaden av en närliggande yta av denna karaktär är fysisk inaktivitet som Kaczynski och Henderson (2007) lyfter. I författarnas studie kunde de se kopplingar mellan just fysisk inaktivitet och en avsaknad av närliggande parkmiljöer. Det går därför att hävda att närheten av just karaktären rymd är särskilt viktig för att förhindra detta utfall. Dock kan ingen av grönytefaktormodellerna

säkerställa just en större yta grönska, som denna karaktär förutsätter, utan endast säkerställa den grönska som sammantaget kan komma att utgöra den uttalade helhet som efterfrågas för

karaktären.

I Miljöbyggprogram SYDs kompletterande lista för biotoper, finns en lund som måste vara minst 100m². Detta är den enda biotopen som skulle kunna utgöra en uttalad helhet och som

dessutom har ett större storlekskrav. Dock är 100m² inte tillräckligt om det ska gå att motionera här eftersom besökaren ska kunna promenera här länge utan att nå andra sidan direkt. Vidare bör besökaren inte stöta på några barriärer och lunden behöver därför utformas på ett medvetet sätt så att människor kan vistas därinne utan att krocka med eventuella barriärer som utgörs av vegetationen. Baserat på denna problematik kan lundbiotopen klassas som otillräcklig för att uppnå denna karaktär. Återigen kan problematiken med biotopernas ringa storlek bero på att modellen är anpassad efter mindre kvartersmark och inte större allmän platsmark som främst undersöks i detta arbete. Därför blir dessa grönytefaktormodeller otillräckliga vid analysen av de karaktärerna som kräver mer än endast grönyta, som i detta fall där specifika storlekskrav ställs på ytan. Miljöbyggprogram SYD kan därmed påstås otillräcklig för att säkerställa karaktären rymd. I Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor återfinns samma problematik som i

Miljöbyggprogram SYD, ingen av modellerna ställer krav på sammanhängande grönytor vilket försvårar möjligheten att skapa en plats av karaktären rymd. Den största ytan som Norra

Djurgårdsstadens grönytefaktor kan säkerställa är tilläggsfaktorn gräsyta för bollspel/lek, där det ställs krav på en sammanhängande grönyta på minst 75m². Dock kan detta anses otillräckligt både till storleken och för aktiviteten, rymd karaktäriseras inte av spontana aktiviteter som bollekar och att använda denna tilläggsfaktor för att säkerställa den karaktären blir därför otillräcklig.

Vidare är det svårt att analysera denna karaktär utifrån ekosystemtjänster eftersom beskrivningen av karaktären inte lyfter något specifikt grönt eller blått element som avgörande för karaktären. Beskrivningen exemplifierar istället karaktären väldigt övergripligt med den helhet som en bokskog eller en havsstrand kan utgöra. Genom att utgå ifrån något av dessa typexempel, går det därmed att påstå att ekosystem som urbant skogslandskap, gräsplan/park samt sjö/hav bäst passar in på beskrivningen av karaktären. Det urbana skogslandskapet och gräsplan/park kan

tillhandahålla ekosystemtjänster som luftrening, mikroklimatreglering, ljudreduktion,

regnvattensinfiltration samt rekreativa och kulturella värden. Medan sjö/hav endast verkar som ett mikroklimat som erbjuder rekreation och kulturella värden. Vilka ekosystem som faller in under denna karaktär beror som sagt helt på platsens innehåll, utformning och placering i landskapet, vilket inte direkt framgår av karaktärens beskrivning.

Öppning - “En kvalitet som både erbjuder utblickar och plats för spontana aktiviteter. Ett grönt, öppet

fält som inbjuder till att slå sig ned”.

För att erhålla kvaliteten utblick som ger en god överblick över området samt att platsen ska kunna stå som värd för en rad olika sorts aktiviteter, är ytans storlek av stor vikt. Som tidigare nämnt vid karaktären rymd, har Miljöbyggprogram SYD inga krav eller faktorer för att säkra en ytas storlek. I modellen ges poäng för växtbäddar på olika djup som möjliggör för gräsytor som kan bli den värd för aktiviteter och arrangemang som karaktären innebär, vilket även skapar ett överblickbart område. Men som beskrivningen av karaktären säger är också annan typ av grönska önskvärt för att skapa en inramning av gräsplanen som även kan utgöra vindskydd och för detta premieras exempelvis faktorn träd i båda modellerna. Dock finns det inga krav i någon av

modellerna som förespråkar att träden ska planteras på rad, sammanhängande. Denna inramning av träd som karaktären förutsätter är därför ingenting som säkerställs av

grönytefaktormodellerna, utan det avgörs helt beroende på utformningen för platsen. Tillskillnad från Miljöbyggprogram SYD har Norra Djurgårdsstadens modell en tilläggsfaktor som förstärker karaktären öppning. Denna är yta för bollspel och lek, som också har ett storlekskrav på sig för att på så sätt garantera kvalitén. För att få poäng för denna faktor måste ytan vara 75 m² samt vara sammanhängande. Det är en av få faktorer som möjliggör att människor kan använda en plats, vilket är en förutsättning för karaktären öppning.

Med hjälp av Nordh et al. (2009) studie kan vi hävda att även mindre ytor kan karaktäriseras som en öppning ifall den kringliggande skyddande högre grönskan skärmar av platsen. Det blir ett sätt att kringgå den urbana prägeln som finns i städerna och även om en mindre plats kanske inte erbjuder helt fria siktlinjer kan mindre platser bli tillgängliga för olika aktiviteter. Eventuellt kan gröna väggar och tak på närliggande bebyggelse bli ett inslag som förstärker den visuella effekten, vilket är faktorer som går att återfinna i båda grönytefaktormodellerna. Exempelvis kan

tillgängliga takterrasser, som är en tilläggsfaktor i Norra Djurgårdsstadens modell, förstärka kvalitéerna av utblickar och utsikt. Eftersom besökaren kommer upp i nivå skapas utblickar som inte annars hade varit tillgängliga och dessa är viktiga inslag som förstärker denna karaktär. Men detta är ett tillvägagångssätt som enbart kan ha en inverkan på de visuella siktlinjerna i denna karaktär eftersom de inte tar hänsyn till något användande i form av aktiviteter. Således krävs fortfarande en större grönyta i anslutning till dessa takterrasser, för att aktiviteter ska kunna äga rum. Genom dessa fakta går det att påstå att ingen av modellerna egentligen kan säkerställa karaktären öppning, utan karaktären avgörs helt beroende på platsens utformning. Än en gång är det därför upp till personen som gestaltar platsen att ha god kännedom om karaktären.

De urbana ekosystemtjänster som synliggörs i denna karaktär är främst de som i tabell 1 ligger under ekosystemet gräsplan/park. Den mest framträdande ekosystemtjänsten för denna karaktär är rekreation och kulturella värden precis som karaktärens innebörd är. Samtidigt följer

FAKTORER SOM KAN FÖRSTÄRKA KARAKTÄREN Miljöbyggprogram SYD

Direkt:

Indrirekt: Träd och buskar. Lundbiotopen på minst 100m².

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktormodell

Direkt:

ytterligare en mängd tjänster som är beroende av ytans innehållsmässiga struktur, där mängden grönska blir helt avgörande. Dessa är luftrening, mikroklimatreglering, ljudreduktion och regnvattensinfiltration.

Skydd - “En trygg ombonad plats, en tillflykt. En liten hemlig oas där man kan slappna av och vara sig

själv och även ha möjlighet att experimentera och leka”.

För människor som upplever höga nivåer av stress är skydd och natur de karaktärer som värderas högst (Grahn, & Stigsdotter, 2010). För att uppnå denna karaktär som kännetecknas som en trygg ombonad plats som ger möjlighet till olika aktiviteter, krävs en viss rumslighet. Indelningar och avskärmningar är direkt nödvändiga ifall en plats ska verka omslutande för dess användare och grönska har ifall den planeras medvetet en stor potential att skapa denna rumslighet. I Miljöbyggprogram SYD finns det dock inga faktorer som säkrar användandet av en plats men faktorer som stödjer och upprätthåller denna karaktär går att återfinna i modellen. Vegetation i form av träd och buskar är faktorer som värderas i denna modell men hur dessa sedan arrangeras i relation till varandra nämns inte. För att kunna skapa en hemlig oas, en avskärmning och en rumslighet som karaktären kännetecknas av, är vegetation av en viss tjocklek och i flera skikt att förespråka. Denna utformning är dock inget som säkerställs av Miljöbyggprogram SYDs modell, utan detta ansvar hamnar på den som gestaltar platsen. Barns möjlighet till lek och att göra platsen till sin egen, återspeglas inte heller i Miljöbyggprogram SYD, som inte behandlar

lekredskap eller dylikt. Utan dessa redskap står fritt att införa för den som gestaltar platsen. Men ifall vegetationen skapar rumslighet finns även möjlighet att denna vegetation kan skapa

intressanta miljöer för lek, där aktiviteter som trädklättring och kojbyggande kan ske.

Avsaknaden av faktorer som behandlar användandet är något som Stockholms Stad tagit fasta på i grönytefaktorn för Norra Djurgårdsstaden genom sina tilläggsfaktorer för rekreativa/sociala värden. Miljöer för lek finns representerade i denna modell där en faktor behandlar just öppna ytor för lek och aktivitet. Vidare innehåller Stockholms modell en rad faktorer som kan skapa rumslighet åt en plats. Faktorer för både träd och buskars upplevelsevärden är med och kan skapa en rumslig struktur samt avgöra hur en plats betraktas av användaren. Då dessa buskar och träd bär på upplevelsevärden kan det antas att de har en viss storlek och då även ålder, vilket gör de mer robusta och tillåter lek. I och med detta erbjuder träden även skugga åt besökarna, vilket också är en faktor i Norra Djurgårdsstadens modell. Att denna vegetation även kan tillhandahålla material för lek som exempelvis grenar och andra föremål, stödjer karaktären skydd ytterligare. Eftersom det krävs en del vegetation för att åstadkomma denna karaktär samt att ytan inte kan vara allt för liten då den ska ge utrymme för lek, finns även en rad ekosystemtjänster att hämta här. De urbana ekosystemen träd och gräsplan/park i tabell 1 erbjuder tillsammans tjänster som luftrening, mikroklimatreglering, ljudreduktion, regnvattensinfiltration samt att de verkar både

FAKTORER SOM KAN FÖRSTÄRKA KARAKTÄREN Miljöbyggprogram SYD

Direkt:

Indirekt: Träd och buskar. Gröna väggar. Gröna tak.

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktormodell

Direkt:

Indirekt: Träd och buskar, Gröna väggar. Gröna tak, Tillgängliga takterrasser, Tilläggsfaktorn gräsyta för bollspel/lek på minst 75m².

rekreativt och kulturellt. Om vi ser till den flerskiktade vegetationen som bildar rumslighet uppskattas detta även av djurlivet eftersom det skapar habitat som också anses värdefullt i denna karaktär (Gran, & Stigsdotter, 2010). Gran och Stigsdotter (2010) lyfter även vatten som ett förstärkande element för denna karaktär. Element som ifall de implementeras i en plats av denna karaktär bär på ännu fler ekosystemtjänster och kan bli en del av tilläggsfaktorn biologiskt tillgängliga vattenytor i dammar, bäckar och diken - upplevelsevärden, som bland annat lyfts i den pedagogiska faktorn för barns lärande i Stockholms grönytefaktor.

Social - “En social arena. En mötesplats för trevlig samvaro, fest och nöje”.

Karaktären social återfinns på en yta med en attraktion, som är robust och stor nog att inhysa mycket folk. Återigen är detta en karaktär som inte riktigt täcks upp av någon av

grönytefaktormodellerna som har sitt fokus mot mängden grönska och inte hur grönytor agerar mötesplatser. Ingen faktor i Miljöbyggprogram SYD kan hantera denna karaktär på ett

tillfredsställande sätt. I Norra Djurgårdsmodellen är faktorn yta för bollspel och lek även under denna karaktär den som är bäst lämpad för att bli en social arena. Då denna faktor säkerställer att en plats för aktivitet skapas, ges också möjlighet för att interaktion och samvaro ska uppstå. Andra faktorer som i denna modell beskrivs som att de bidrar med en viktig social kvalité är odlingsytor och gemensamma takterrasser där även odling kan ske ifall de utformas för det ändamålet. Det är faktorer som bidrar med mötesplatser men de stämmer ändå inte riktigt in på denna karaktär eftersom dessa kvalitéer med fördel kan placeras i närhet till boende för att användas regelbundet. Vilket går emot beskrivningen om att denna karaktär innebär en så hög grad av social samvaro att den inte är önskvärd i anslutning till boendemiljön då den kan verka