Resultaten visar på en rad olika faktorer som påverkar de nyanlända kvinnorna på deras väg mot sysselsättning. Från individsystemet (Patton & McMahon 2014, 245–247) kan influenserna hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet och arbetslivskunskap identifieras. Resultatet visar att genus är den influens som påverkar övriga influenser och ger en annan dimension av dessa och genus kommer vara det som främst analyseras. Influenserna hälsa och personlighet beskrivs i resultatet som att det påverkar kvinnornas möjlighet att påbörja en sysselsättning. Att ha en personlighet som är driven och framåt samt att ha problem med hälsan som begränsar arbetsmöjligheterna är något som påverkar dessa kvinnors möjligheter att få sysselsättning. Dessa problem är däremot inte specifika för målgruppen nyanlända kvinnor. Det kan finnas perspektiv på personlighet och hälsa som kan kopplas till genus, men dessa aspekter framkommer inte i resultatet
35
och kommer därför inte att analyseras vidare. Från kontextsystemet (Patton & McMahon 2014, 248–250) lyfts utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj,
intressegrupper och arbetsmarknad fram som påverkansfaktorer utifrån resultatet.
6.1.2 Rekursiviteten mellan genus och övriga influenser
Vägledarna var i intervjuerna tydliga med att förklara att det finns påverkansfaktorer som dels är generella för nyanlända och några som är specifika för nyanlända kvinnor. Exempelvis kan språket som barriär, betydelsen av nätverk och synen på utbildning vara generella påverkansfaktorer för både kvinnor och män. Samtidigt beskriver vägledarna påverkansfaktorer som endast kvinnorna möter, exempelvis när det kommer till den kulturella omställningen de kan gå igenom när de ska lämna ifrån sig barnen till en förskola eller börja arbeta när det är något som de aldrig gjort tidigare.
Influenserna som påverkar kvinnornas individ- och kontextsystem är inte isolerade utan påverkar och interagerar även med varandra mellan och inom systemen, genom så kallad rekursivitet (Patton & McMahon 2014, 254–255). Detta innebär att även de generella faktorerna får andra dimensioner för kvinnor, eftersom influensen genus påverkar övriga influenser. Nätverk, som bland annat kan utgöras av influenserna
vänner/jämlikar och intressegrupper, kan exempelvis vara en social funktion och
informationskanal för både kvinnor och män, men för kvinnorna kan nätverket även behövas för exempelvis barnpassning för att de ska kunna påbörja en utbildning eller anställning. Därmed blir rekursiviteten mellan genus, utbildningsinstitutioner eller
arbetsmarknad samt vänner/jämlikar och intressegrupper något som i sin tur påverkar
kvinnorna och deras väg till sysselsättning. Ett exempel på detta är att språket är ett stort hinder för både kvinnor och män men för att kvinnor som har barn ska kunna påbörja SFI måste de ha tillgång till barnpassning, vilket gör att vägen kan vara längre för dem.
Även beskrivningen av den kulturella omställningen som framkommer i resultatet visar på en rekursivitet mellan genus och andra influenser, i detta fall familj, övertygelser och värderingar. Religiösa och kulturella övertygelser samt de nyanlända kvinnornas
familjer påverkar kvinnornas väg till sysselsättning. Övertygelserna påverkar värderingar kring familj och genus och visar sig exempelvis genom vilka roller en man
och en kvinna anser att de har i familjen. I resultatet beskriver några av vägledarna att männen traditionellt försörjer familjen och att kvinnorna har ansvar för hemmet och
36
barnen, något som i sin tur kan påverka kvinnornas arbetslivskunskap. En bristande
arbetslivskunskap kan i sin tur resultera i en längre väg till anställning för kvinnorna,
eftersom de saknar erfarenhet om exempelvis vad ett yrke innebär och vad det innebär att arbeta i Sverige, som en av vägledarna beskrev.
Resultatet visade även på hur influensen tillfälligheter påverkar kvinnornas väg till sysselsättning. Patton och McMahon (2014, 259) menar att trots sin oförutsägbarhet kan
tillfälligheter ha en betydande påverkan på en individs karriär. Detta är något som
framkommer i resultatet eftersom två av de sökande fick information om STOM-företaget genom tillfälligheter. Denna tillfällighet har för kvinnorna haft betydande påverkan eftersom det innebär att de träffar studie- och yrkesvägledare och har vägledningssamtal och därmed får större chans att få arbete. De får även möjlighet att prata svenska, träffa andra i samma situation samt känna samhörighet och bilda nätverk.
6.1.3 Handlingshorisont och dimensioner av Careership
Resultatet visade på många faktorer som påverkade kvinnornas handlingshorisont, både möjliggörande och begränsande. Hodkinson (2008, 4) skriver att handlingshorisonten påverkar vad en individ uppfattar som möjligt på arbetsmarknaden och
handlingshorisonten skapas utifrån individens habitus, i interaktion med andra samt
utifrån den kontext individen befinner sig i. Det som kan begränsa kvinnorna i deras
handlingshorisont är deras religiösa och kulturella övertygelser, att de till exempel inte
kan jobba under vissa förhållanden eller med vissa produkter. Några av vägledarna beskriver angående detta hur de upplever att kvinnor inte är benägna att söka sig till mansdominerade yrken, medan män däremot i större utsträckning söker sig till kvinnodominerade yrken. Detta är något som begränsar kvinnornas handlingshorisont ytterligare. Vidare kan även andra influenser verka begränsande på kvinnornas
handlingshorisont. Till exempel kan behovet av att ta hänsyn till ett arbetes geografiska
läge ha en påverkan på vilka arbeten som anses som möjliga att ta.
I resultatet framkommer det att några av kvinnornas främsta mål är att komma ut på arbetsmarknaden, gärna inom barnomsorg eller vård- och omsorg. Anledningar till att de söker sig till dessa yrken är enligt resultatet att deras religiösa och kulturella övertygelser gör det möjligt för dem att arbeta där, att deras uppfattning är att det finns goda arbetsmöjligheter samt att utbildningsvägen är kort. Hodkinson & Sparkes (1997, 33)
37
beskriver i den första dimensionen av Careership att individer fattar rationella och resultatinriktade beslut i relation till sitt habitus. Detta rationella och resultatinriktade beslutsfattande kan vara ett sätt att förklara kvinnornas önskan om arbete. Att arbeta inom barnomsorg och vård- och omsorg kan därför ses som ett rationellt beslut utifrån kvinnornas habitus.
Som tidigare nämnts är vänner/jämlikar och intressegrupper viktiga aspekter av kvinnornas nätverk och har en social, informationsmässig och praktisk funktion. Den andra dimensionen i Careership (Hodkinson & Sparkes 1997, 36) innebär att individer befinner sig inom specifika fält beroende på den kontext de befinner sig i och på grund av ojämlika resursmässiga förutsättningar. Inom dessa fält sker en påverkan mellan individerna. Några av vägledarna beskriver hur de nyanlända kvinnorna i större utsträckning känner samhörighet och lyssnar på personer som kommer från samma land som de själva gör. Detta kan förklaras av att kvinnorna befinner sig inom samma sociala fält och har liknande resursmässiga förutsättningar. Detta kan också vara ett sätt för kvinnorna att vidga sin handlingshorisont. Exempelvis beskriver en av vägledarna scenarion där kvinnorna gav råd och tipsade varandra om arbeten och yrken, vilket ibland kunde vara mer effektivt än när det var vägledaren som gjorde det.
Resultatet visar även på att kvinnorna främst ser det som möjligt att arbeta inom de områden de eventuellt har erfarenhet av från sitt hemland. Några av vägledarna berättar också att synen på utbildning och betyg i förhållande till utbildningsplatser påverkar vad de sökande ser som möjligt att arbeta inom. Att förmedla information om den svenska arbetsmarknaden och utbildningssystemet samt att arbeta med rådgivning fungerar därför som strategier för vägledarna att vidga kvinnornas handlingshorisont. I resultatet framkommer det att kvinnorna tycker att de har fått information och rådgivning, exempelvis hjälp med att skriva CV, råd om hur man knyter kontakter på arbetsmarknaden samt information om vilka utbildningsvägar som kan vara möjliga för dem att ta. Detta kan leda till att kvinnornas handlingshorisont blir större eftersom informationen kan leda till nya kunskaper om möjligheter som de kanske inte visste fanns.