Influenserna: utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj,
intressegrupper, arbetsmarknad, hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet
och arbetslivskunskap påverkar de nyanlända kvinnorna på deras väg mot sysselsättning.
Genus är den influens som påverkar övriga influenser såväl positivt som negativt, vilket
ger övriga influenser en ny dimension. Kvinnorna påverkas därmed av faktorer som kan påverka alla nyanlända. Dessa faktorer kan däremot få andra begränsande aspekter på grund av att kvinnorna är kvinnor, vilket kan reducera deras handlingshorisont. I vägledning med nyanlända kvinnor behöver hänsyn tas till förändringar över tid. Detta innebär att vägledarnas förståelse för migration och stöttning av den enskilda kvinnan är av större vikt än att arbeta efter vägledningsteorier. Information, rådgivning och visuella hjälpmedel identifieras som nödvändiga strategier för vägledning med målgruppen. Vägledarna använder även bland annat dessa strategier för att upprätthålla en balans i
vägledningssystemet och att tolk närvarar vid vägledningen kan innebära att även ett
40
ännu viktigare när en tolk närvarar och detta kan vara ytterligare en faktor som vägledarna behöver ta hänsyn till vid arbetet med denna målgrupp.
41
7 Diskussion
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar nyanlända kvinnor i Sverige på deras väg till sysselsättning, samt hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med kvinnorna för att hantera dessa faktorer. Genom vår undersökning identifieras en rad faktorer som påverkar kvinnorna på deras väg till sysselsättning. Dessa olika faktorer blir i sin tur påverkade av influensen genus. De påverkansfaktorer som identifierats kan både vidga och begränsa kvinnornas handlingshorisont. För att studie-och yrkesvägledarna ska kunna arbeta med målgruppen och de faktorer som påverkar dem kan det vara viktigt att ha förståelse och kunskap om vad migration innebär samt att vara stöttande i processen framåt. För att vara stöttande samt för att kunna hantera de övriga faktorer som påverkar kvinnorna kan vägledarna behöva arbeta med information, rådgivning och visuella hjälpmedel. Dessa strategier kan även fungera som möjligheter för vägledaren att upprätthålla en balans i vägledningssystemet och därmed inte riskera att påverka den sökande.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med arbetets första frågeställning är att undersöka vilka faktorer som påverkar nyanlända kvinnor utan gymnasieutbildning på deras väg mot sysselsättning. I vår analys framkommer det att influensen genus enskilt har en stark påverkan på kvinnornas väg till sysselsättning. Genus är en påverkansfaktor som av intervjupersonerna upplevs påverka både enskilt och i kombination med övriga influenser. Van den Bergh & Du Plessis (2012, 153–154) undersökning visar att det finns många nyanlända kvinnor som hindras av barriärer såsom genusstereotyper och könsdiskriminering på deras väg till arbete. Detta är ett exempel som styrker vårt resultat angående hur genus kan påverka influensen
arbetsmarknad och hur denna rekursivitet i sin tur gör de intervjuade kvinnornas väg till
42
undersökning (2005, 232–233) som visar på att nyanlända kvinnors väg till sysselsättning försvåras av att de har brist på relevant erfarenhet, dålig tillgång till informella nätverk samt otillräcklig kunskap om samhället och kulturen. Detta bekräftade vårt resultat som visar på att kvinnorna upplever att deras bristande erfarenhet begränsade dem till att främst kunna söka fysiskt krävande arbeten. Samtidigt framkommer det i intervjuerna att deras religiösa och kulturella övertygelser kan försvåra för kvinnorna att söka en del av de arbeten som är fysiskt krävande. Likväl som i Claytons undersökning visar vår analys på hur bristen av nätverk och arbetsmarknadskunskap var några av de faktorer som påverkar kvinnorna på deras väg till sysselsättning. Även de faktorer som framkommer i Claytons undersökning får andra dimensioner för de nyanlända kvinnorna då genus influerar.
Arbetets andra frågeställning syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledning kan underlätta för nyanlända kvinnor på deras väg mot sysselsättning. Resultatet i Rosvalls (2017, 538) undersökning visar att en effektiv studie- och yrkesvägledning utgår från ett interkulturellt förhållningssätt samt innebär att bygga förtroende utan att för den delen överdriva och riskera att vara stigmatiserande. I vår analys framkommer vikten av att förstå migration för att kunna upprätthålla en balans i vägledningssystemet. Risken med att inte ha en balans i vägledningssystemet är att vägledarens egna värderingar kan påverka de nyanlända kvinnorna. Vägledningen bör hållas på en nivå som baseras på kvinnornas förkunskaper, samtidigt som vägledarna bör vara försiktig med detta förhållningssätt för att inte riskera att det bidrar till förminskning och stigmatisering. Rosvalls resultat (2017, 539) visar också på vikten av att vägledare aktivt arbetar för att bredda kvinnornas ambitioner och strävanden samt att ha en kulturell medvetenhet som på så sätt hjälper individer att se bortom sina hinder och förutfattade meningar. Detta är något som vår analys bekräftar, eftersom det framkommer att olika faktorer begränsar
handlingshorisonten, men även att en del faktorer breddar den. Exempel på faktorer som
kan bredda handlingshorisonten är samhörigheten med personer från samma land samt informationsförmedling. Vägledarna kan ta tillvara dessa faktorer och arbeta mer utifrån dem för att hjälpa kvinnorna att se bortom sina hinder. Yakushko et al (2008, 385–387) visar även på vikten av att studie- och yrkesvägledaren arbetar med sina egna värderingar, samt att behovet av tolk kan finnas vid arbetet med denna målgrupp. Detta är något som kräver kompetens från vägledaren för att den sökande ska känna sig trygg. Som tidigare nämnts är det viktigt att upprätthålla en balans i vägledningssystemet för att inte riskera att vägledarens värderingar påverkar kvinnorna och en strategi för att minska denna risk
43
kan vara att vägledarna arbetar med sina egna värderingar. Samtalssituationen kan dock bli mer komplex när en tolk deltar och ett tredje system påverkar balansen i
vägledningssystemet. Därför kan arbetet med tolk innebära en utmaning för vägledare,
eftersom de måste ta hänsyn till både den sökandes och tolkens förkunskaper i samtalet. Yakushko et al. (2008, 374, 381) menar vidare att nyanlända behöver få kunskap om arbetslivet och arbetsrelaterade normer. Vår analys styrker detta resonemang eftersom det framkommer att kvinnorna är i behov av arbetslivskunskap och att även denna influens kan påverkas av genus. Eftersom vissa av kvinnorna inte har arbetat tidigare på grund av könsroller kan bristen på erfarenhet göra att kunskapsluckan inom arbetslivskunskap är större för en del kvinnor. Vägledarna i vår undersökning förmedlar kunskap om arbetslivet och arbetsrelaterade normer genom information och rådgivning. Som vägledarna i undersökningen beskriver är det inte nödvändigtvis vägledningsteorier som underlättar för kvinnorna. Trots att det inte är normen för en studie- och yrkesvägledare framkommer det i vår undersökning att information och rådgivning är det som målgruppen nyanlända kvinnor främst är i behov av på deras väg mot sysselsättning.
7.2 Kritisk metoddiskussion
De nyanlända kvinnorna i vår undersökning hade svårt att formulera sina tankar angående vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi har i efterhand reflekterat över hur resultatet skulle blivit ifall kvinnorna fick delta i vår undersökning genom fokusgrupper, eftersom kvinnorna då hade kunnat hjälpa varandra att förstå olika begrepp och förklara sina erfarenheter. I vårt arbete framkommer det att kvinnorna i större utsträckning kände en samhörighet gentemot personer som kom från samma land. Därför hade fokusgrupper även kunnat tillföra en trygghet för kvinnorna i vår undersökning, vilket hade kunnat påverka omfattningen och innehållet av svaren.
Vi är också medvetna och har reflekterat över att tolk närvarade vid två av intervjuerna vilket eventuellt kan medföra en lägre validitet eftersom frågorna och svaren går via ett filter som kan resultera i misstolkningar. Däremot anser vi att det är värdefullt med tolk eftersom vi kunde få djupare och mer utvecklade svar från respondenterna när tolk närvarade, jämfört med när tolk inte närvarade i den första intervjun.
44
I vårt arbete har vi valt att inte jämföra kvinnors faktorer med mäns. Däremot tror vi att fler generella påverkansfaktorer hade kunnat belysas ifall undersökningen även hade undersökt nyanlända män. Att undersöka vilka faktorer som påverkar nyanlända kvinnor och män, och om hur det eventuellt skiljer sig åt, kan vara förslag på vidare forskning.
7.3 Teoridiskussion
I analysen har vi använt oss av både Careership och STF-modellen. Utifrån Careership har vi främst använt oss av begreppet handlingshorisont och två dimensioner av teorin vid analysen av resultatet. Careership har även en tredje dimension om brytpunkter som inte används vid analysen. Den tredje dimensionen innebär att en individs beslutsfattande till viss del kan påverkas av oförutsägbara brytpunkter, där individen behöver revidera och omvärdera (Hodkinson & Sparkes 1997, 39). Hodkinson och Sparkes redogör för tre olika sorters brytpunkter, nämligen strukturella, självinitierade och påtvingade, och författarna menar att när ett beslut fattas i en sådan brytpunkt påverkar det individens habitus. Inför arbetet trodde vi att denna dimension skulle diskuteras eftersom kvinnorna i och med migrationen har genomgått brytpunkter. Detta kan tänkas vara en påverkansfaktor för nyanlända på deras väg till sysselsättning. Det är dock inget som framkom i vårt resultat, men hur den och andra brytpunkter påverkar nyanlända kan vara förslag på framtida forskning.
Utifrån STF-modellen har influenserna förändring över tid, rekursivitet och
tillfälligheter använts vid analysen av resultatet. Även influenserna
utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj, intressegrupper, arbetsmarknad, hälsa, värderingar, övertygelser, personlighet, arbetslivskunskap och
framför allt genus används i analysen. Arbetets analys tar upp minst influenser från miljö- samhällssystemet, något som vi inför arbetet trodde skulle tas upp mer. Det kan vara så att detta har stor påverkan på kvinnornas väg till sysselsättning, men att vi inte ställde de frågor som behövdes för att komma in på detta. Förslag till vidare forskning kan därför vara att undersöka hur exempelvis socioekonomisk status eller politiska beslut påverkar nyanlända kvinnor på deras väg till sysselsättning
45
Referenslista
Arbetsförmedlingen. 2018. Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning. Arbetsförmedlingens analys 2018:5. Hämtad: 2019-04-02
http://www.finsamgotland.se/3166
Ataca, Bilge & Berry, John W. 2002. Psychological, sociocultural, and marital adaptation of Turkish immigrant couples in Canada. International Journal of Psychology 37 (1): 13- 26. doi: 10.1080/00207590143000135.
Barron, Karin. 1999. Ethics in qualitative social research on marginalized groups.
Scandinavian Journal of Disability Research 1 (1): 38-49. doi: 10.1080/15017419909510736
BertelsmannStifung. 2016. Volume 1: Comparative Analysis and Policy Findings. From
Refugees to Workers. Mapping Labour - Market Integration Support Measures for Asylum Seekers and Refugees in EU Member States. Hämtad: 2019-04-02
https://www.bertelsmann-
stiftung.de/fileadmin/files/user_upload/Studie_NW_From_Refugees_to_Workers_Vol1. pdf
Bourdieu, Pierre. 1984. Distinction: A Social Critique of the Judgment of Taste. Cambridge: Harvard University Press. E-bok.
Bourdieu, Pierre. 1977. Outline of a Theory of Practice. Cambridge: Cambridge University Press. E-bok.
Clayton, Pamela. 2005. Blank slates or hidden treasure? Assessing and building on the experiential learning of migrant and refugee women in European countries. International
Journal of Lifelong Education 24 (3): 227-242. doi: 10.1080/02601370500134917.
Dresch, James & Lovén, Anders. 2003. Vägledning i förändring - om
46
Hodkinson, Phil. 2008. Understanding career decision-making and progression:
Careership revisited. John Killeen Memorial Lecture, Woburn House, London.
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education. 18 (1): 29-44. doi: 10.1080/0142569970180102.
Jönhill, Jan Inge. 2012. Inklusion och exklusion: en distinktion som gör skillnad i det
mångkulturella samhället. Malmö: Liber.
Kommittédirektiv 2016:56. Det statliga åtagandet för en väl fungerande arbetsmarknad
och Arbetsförmedlingens uppdrag.
Krumboltz, John D. 2010. Luck is no accident. 2. uppl. US: Impact Publishers Inc.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Motion till riksdagen 2018/19:1615. Enhetlig definition av begreppet nyanländ. Hämtad: 2019-05-20 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/enhetlig- definition-av-begreppet-nyanland_H6021615
Patton, Wendy & McMahon, Mary. 2014. Career Development and Systems Theory:
Connecting Theory and Practice. 3 uppl. Rotterdam: Sense Publishers. E-bok.
Rosvall, Per-Åke. 2017. Understanding career development amongst immigrant youth in a rural place. Intercultural Education 28 (6): 523-542.doi: 10.1080/14675986.2017.1392680.
47
SCB. 2018. Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017. SCB avdelningen för befolkning
och välfärd. Hämtad: 2019-04-02
https://www.scb.se/contentassets/e9353be5b6624556a8c695c2e348a8c2/uf0506_2017a 01_br_a40br1805.pdf
SFS 2007:1030. Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen. Hämtad: 2019-04- 10
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2007:1030
SOU 2019:3. Slutbetänkande av Arbetsmarknadsutredningen. Effektivt, tydligt och
träffsäkert - det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. Hämtad: 2019-04-10
https://www.regeringen.se/49091a/contentassets/d5313d9832f3453cb2283fd39e7b50d0/ effektivt-tydligt-och-traffsakert--det-statliga-atagandet-for-framtidens-arbetsmarknad- sou-20193-del-1
Tate, Kevin A., Fallon, Kathleen M., Casquarelli, Elaine J. & Reid Marks, Laura. 2014. Opportunities for Action: Traditionally Marginalized Populations and the Economic Crisis. The Professional Counselor 4 (4): 285-302. doi: 10.15241/kat.4.4.285.
Van den Bergh, Riana & Du Plessis, Yvonne. 2012. Highly skilled migrant women: a career development framework. Journal of Management Development. 31 (2): 142-158. doi: 10.1108/02621711211199485.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yakushko, Oksana, Backhaus, Autumn, Watson, Megan, Ngaruiya, Katherine & Gonzalez, Jaime. 2008. Career development concerns of recent immigrants and refugees.
48