Vägen till sysselsättning

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Vägen till sysselsättning

Hur vägledning och olika faktorer påverkar nyanlända

kvinnors väg till sysselsättning

The pursuit of occupation

How career counseling and different factors affect newly arrived

women on their way to occupation

Isabelle Hansson

Tova Andersson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Nils Andersson Handledare: Irene Andersson

2

Abstract

At a European level there is a concern about a threatening skills crisis as unemployment is high. Above all, the unemployment rate is high among newly arrived women. Meanwhile employers have a hard time finding workforce with the right skills and this problem is also found in the Swedish labor market. Research shows that women face other issues than men on their way to employment, but also that career counselors might need better strategies to develop their work with this group. The purpose of this study is to investigate which factors affect newly arrived women in Sweden on their way to occupation and how career counselors can work with the women to handle these factors. Four newly arrived women without upper secondary education and four career counselors who work with this target group were interviewed. Systems Theory Framework and Careership are the two theories that are used to analyze the results. The study identifies several factors that affect newly arrived women on their way to occupations, and these factors get new dimensions when they are influenced by gender. The identified factors can both widen and limit the women’s horizon of action. The result also showed several strategies that career counselors use while working with this group and the influencing factors, for example understanding what migration means for the women and support them in the process ahead. To be able to do this, the career counselors might need to give advice and information and use visual aids to another extent than with other groups. These strategies can also serve as opportunities for the counselor to maintain a balance in the

therapeutic system and thus not risk affecting the client.

3

Förord

Inledningsvis vill vi tacka respondenterna som deltog i vår undersökning och vår handledare som har bidragit med inspirerande tankar. Vi vill också tacka våra närstående som har läst igenom och bidragit med konstruktiv kritik till vårt arbete.

I den tidigare forskningen har vi ansvarat för två artiklar var, medan sökandet och skrivandet av teorierna har skett gemensamt. Vi deltog båda under intervjuerna, men transkriberingarna delade vi upp mellan oss. Resultat, analys och diskussion har vi skrivit tillsammans. I arbetet med detta har vi muntligt diskuterat innehållet och har turats om att skriva. Genom detta upplägg har vi båda varit lika delaktiga och har kunnat lära av varandra.

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Begreppsdefinitioner ... 8

1.3 Disposition ... 8

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Karriärrelaterade hinder för nyanlända kvinnor ... 10

2.2 Vägledning med nyanlända kvinnor... 11

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

3 Teoretisk förankring ... 15

3.1 Systems Theory Framework ... 15

3.2 Careership ... 17

3.3 Sammanfattning av teorierna ... 18

4 Metod ... 19

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 19

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 20

4.3 Datainsamling ... 20

4.4 Metod för analys av empirin ... 21

4.5 Etiska ställningstaganden ... 22

5 Resultat ... 24

5.1 Introduktion av intervjupersonerna ... 24

5.2 Faktorer som påverkar nyanlända kvinnor ... 25

5.2.1 Kultur, familj och värderingar – påverkan och omställning ... 25

5.2.2 Språket som hinder ... 27

5.2.3 Övriga faktorer som påverkar kvinnornas väg till sysselsättning... 27

5.2.4 Syn på framtida möjligheter ... 29

5.3 Studie- och yrkesvägledning med nyanlända kvinnor ... 29

5.3.1 Tankar kring vägledningsteoretisk förankring ... 30

5.3.2 Metoder och strategier för vägledning med nyanlända kvinnor ... 30

5.3.3 Information och en rådgivande roll ... 31

5.4 Sammanfattning av resultatet ... 32

5

6.1.1 Influenser som påverkar kvinnorna ... 34

6.1.2 Rekursiviteten mellan genus och övriga influenser... 35

6.1.3 Handlingshorisont och dimensioner av Careership ... 36

6.2 Vägledning för att underlätta vägen till sysselsättning ... 37

6.2.1 Förändring över tid ... 38

6.2.2 Att upprätthålla en balans i vägledningssystemet ... 38

6.3 Sammanfattning av analysen ... 39 7 Diskussion ... 41 7.1 Resultatdiskussion ... 41 7.2 Kritisk metoddiskussion ... 43 7.3 Teoridiskussion ... 44 Referenslista ... 45

Bilaga 1 - Intervjufrågor till vägledare ... 48

6

1 Inledning

Traditionellt marginaliserade grupper ställs inför utmaningar i relation till sin karriärutveckling på både individ- och samhällsnivå (Tate et al. 2014, 286). Marginaliserade grupper definieras som grupper som befinner sig i ett tillstånd i utkanten av vad som anses vara normalt i ett samhälle och kan leda till social exkludering med grund i tillgången på materiella medel och makt (Jönhill 2012, 47–48). Svårigheterna är dels generella för de traditionellt marginaliserade grupperna, men det finns också specifika problem knutna till särskilda subgrupper. En av dessa subgrupper är nyanlända (Tate et al. 2014, 285).

Jönhill (2012, 87) menar att distinktionen mellan integration och utanförskap beror på kommunikationsmöjligheter. Så länge individer kan kommunicera verbalt eller icke-verbalt är de en del av samhället, men exkluderade från samhällets delsystem om de inte lyckas bli medlemmar (Jönhill 2012, 81). Det krävs alltså aktivt engagemang av individen för att bli en del av organisationer (Jönhill 2012, 83). I arbetsorganisationer är kompetens ett krav för inkludering, men övriga krav är det upp till varje enskild organisation att besluta om och exempelvis kan krav på svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd vara en faktor som försvårar inkluderingsprocessen för nyanlända (Jönhill 2012, 137). En annan faktor som negativt kan påverka nyanländas möjlighet till arbete är bristen på sociala nätverk och social status som annars kan innebära informella genvägar till arbetsmarknaden (Jönhill 2012, 167).

På en europeisk nivå finns det en oro för en hotande kompetenskris och ett behov av att uppgradera arbetskraften, samtidigt som arbetslösheten bland nyanlända är hög, framför allt bland nyanlända kvinnor (Clayton 2005, 228). Van den Bergh och Du Plessis (2012, 142) beskriver hur arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens, vilket är ett växande problem i Europa. På den svenska arbetsmarknaden har ökad globalisering, teknikutveckling, demografiska förändringar och migration bidragit till ändrade kompetenskrav, som ofta resulterar i krav på en högre kvalifikationsnivå (SOU 2019:3, 91). Det finns även ett matchningsproblem på arbetsmarknaden eftersom en stor del av de arbetslösa saknar den kompetens som efterfrågas samtidigt som det råder brist på arbetskraft inom flera områden (Kommittédirektiv 2016, 7–8).

7

Matchningsproblematiken och arbetslösheten kan i vissa fall lösas med utbildning, och arbetsmarknads- och utbildningspolitiken står därmed inför utmaningen att öka anställningsbarheten hos gruppen arbetslösa med lägre utbildningsnivå (SOU 2019:3, 91– 92). I Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen står följande:

Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Under flyktingvågen 2015 sökte sig många migranter till Europa och av dessa beräknades cirka 30–40 % sakna gymnasieutbildning (BertelsmannStifung 2016, 11). Arbetsförmedlingens statistik (Arbetsförmedlingen 2018, 5) visar att antalet arbetslösa som saknar gymnasieutbildning har fördubblats de senaste tio åren, från 53 000 år 2008 till 106 000 år 2018 och att två tredjedelar av dessa är utomeuropeiskt födda. Enligt Statistiska Centralbyrån saknar 20 % av de utrikesfödda gymnasieutbildning jämfört med 9 % av de inrikesfödda, och 20 % av de utrikesfödda kvinnorna har endast gymnasieutbildning (Statistiska Centralbyrån 2018, 11).

Forskning har visat att nyanlända kvinnor ställs inför andra hinder än vad män gör för att bli framgångsrika. Kvinnor behöver i större utsträckning balansera ansvaret på jobbet och i hemmet med lite eller ingen hjälp från övriga familjemedlemmar. Detta har resulterat i att kvinnorna har fått lägga sina karriärer åt sidan medan männen har möjlighet att omskolas för att hitta jobb (Ataca & Berry 2002, 24).

För att arbeta med denna målgrupp behöver vägledare ha en ökad medvetenhet, kunskap och fler vägledningsförmågor i förhållande till kontextuella och kulturella faktorer (Tate et al. 2014, 296). Samtidigt beskriver Dresch och Lovén (2003, 9) hur studie- och yrkesvägledare kan uppfatta att samtal med nyanlända ofta påverkas av skillnaden mellan kulturer och den sökandes bristande kunskap om språket och det svenska samhällssystemet samt att vägledarna saknar verktyg för att hantera detta.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar nyanlända kvinnor i Sverige på deras väg mot sysselsättning samt hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta

8

med kvinnorna för att hantera dessa faktorer. Utifrån intervjupersonernas upplevelser ställs följande frågeställningar:

- Vilka studie- och yrkesrelaterade faktorer upplever intervjupersonerna att nyanlända kvinnor påverkas av på deras väg mot sysselsättning?

- Hur kan studie- och yrkesvägledning underlätta för nyanlända kvinnor på deras väg mot sysselsättning utifrån intervjupersonernas uppfattningar?

1.2 Begreppsdefinitioner

Nyanländ: En nyanländ person omfattas av etableringsinsatser i två till tre år, har blivit mottagen av en kommun samt har beviljats uppehållstillstånd (Motion till riksdagen 2018/19:1615). I vårt arbete betraktar vi de fyra kvinnorna som har intervjuats som nyanlända eftersom de har blivit mottagna av en kommun, har fått uppehållstillstånd samt att de fortfarande befinner sig utanför arbetsmarknaden. Även om några av kvinnorna har varit i Sverige längre än tre år kan de berätta om sina erfarenheter från sina första år i Sverige.

Sysselsättning: När vi talar om sysselsättning i vårt arbete syftar vi på både avlönat och oavlönat arbete, till exempel hemarbete, studier och arbetsmarknadspolitiska program. I vårt arbete definierar vi inte insatser på stöd- och matchningsföretag som sysselsättning, eftersom det är en insats som är riktad för att deltagarna ska komma ut på arbetsmarknaden.

1.3 Disposition

I det inledande kapitlet har arbetets ämnesområde presenterats och problematiserats följt av undersökningens syfte, frågeställningar och begreppsdefinitioner. Det andra kapitlet tar upp tidigare forskning inom området, dels forskning om vilka hinder nyanlända kvinnor möter på sin väg mot sysselsättning, dels forskning om hur vägledare kan arbeta

9

med denna målgrupp. I det tredje kapitlet redogörs det för de två teorier; Systems Theory Framework och Careership, som ligger till grund för analysen av resultatet. Det fjärde kapitlet beskriver den valda metoden, urvals- och datainsamlingsprocesserna, analysform för empirin samt etiska ställningstaganden. I kapitel fem presenteras resultatet av undersökningen och detta analyseras i kapitel sex. I det sista kapitlet diskuteras resultatet och analysen i relation till tidigare forskning. De avslutande delarna av det sista kapitlet innehåller även diskussioner av metod och teori.

10

2 Tidigare forskning

Tidigare forskning har vi sökt fram via Libsearch där olika sökord har kombinerats för att passande artiklar inom det valda ämnesområdet skulle komma fram. Engelska sökord har använts för att nå internationellt publicerad forskning. Artiklarna kommer nedan att presenteras utifrån två teman. De två första artiklarna undersöker nyanlända kvinnors möjlighet att få arbete och använda sin kompetens efter att de har migrerat. Det andra temat har fokus på vägledning och lyfter fram vad de två första artiklarna föreslår för studie- och yrkesvägledning. Ytterligare två artiklar presenteras i detta tema. De undersöker vad som påverkar nyanlända på deras väg till sysselsättning, hur anpassningen till en ny kultur kan påverka karriärövergångar samt åtgärder som behöver vidtas på en studie- och yrkesvägledarnivå. När vi sökte efter tidigare forskning till vårt arbete upplevde vi att det fanns en forskningslucka om målgruppen nyanlända som saknar gymnasieutbildning och därför kommer ingen forskning om denna målgrupp presenteras.

2.1 Karriärrelaterade hinder för nyanlända kvinnor

Van den Bergh och Du Plessis (2012) har i sin kvalitativa undersökning som syfte att undersöka kvinnor innan och efter de har migrerat för att se vad som har hjälpt dem att få arbete. Undersökningen utfördes genom att 21 kvinnor med migrantbakgrund delades in i två fokusgrupper. Den teoretiska förankringen som författarna använt sig av är en kombination av fenomenologi och systemteori. Resultatet visar att det finns många nyanlända, välutbildade kvinnor som hindras av barriärer som genusstereotyper och könsdiskriminering på deras väg till arbete. De kommer även fram till att kvinnornas status är kopplad till orsakerna bakom deras migration. De kvinnor som har flyttat på grund av en arbetsrelaterad situation anses ha en högre status än de kvinnor som har flyttat av familjerelaterade orsaker (Van den Bergh & Du Plessis 2012). Studien har fokus på nyanlända kvinnor med universitetsutbildning medan vårt arbete utgår från kvinnor som inte har en gymnasieutbildning. Det vårt arbete har gemensamt med studien är att de båda

11

undersöker nyanlända kvinnors hinder och påverkansfaktorer i relation till vägledning. Problemen som kvinnorna i artikeln ställs inför behöver inte vara knutna till utbildningsnivå, utan snarare könsdiskriminering och genusstereotyper. Även om undersökningarna har olika urval är problemen liknande.

Clayton (2005) undersöker i sin studie vilka kompetenser och färdigheter kvinnor tar med från sitt hemland till sitt nya land. Författaren använder sig av teorin om ”trekulturell fördel” som innebär att nyanlända kvinnor har tre perspektiv på sin förståelse: utifrån sin nya kultur, sin gamla kultur samt utifrån sina egna erfarenheter som kvinnor. Intervjuer genomfördes med 120 kvinnor i Danmark, Tjeckien, Tyskland och Storbritannien. Även Claytons resultat visar på att nyanlända kvinnor har en sänkt yrkesstatus och identifierar brist på relevant erfarenhet, otillräcklig kunskap om samhället och kulturen samt dålig tillgång till informella nätverk som anledningar till detta. Resultatet visar även på att andra problem för denna målgrupp är att de möts av diskriminering, att de har bristande tillgång till vägledning samt ett misslyckande med att placera kvinnorna på rätt kursnivåer. Dessa resultat och de problem som nyanlända kvinnor kan ställas inför relaterar till vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar på en sänkt yrkesstatus för de nyanlända kvinnorna. För målgruppen som undersöks i vårt arbete, nämligen nyanlända kvinnor som saknar gymnasieutbildning, kan det tänkas att denna yrkesstatus är ännu lägre jämfört med nyanlända kvinnor som har gymnasieutbildning. Problemen som kvinnorna utan gymnasieutbildning kan möta på sin väg mot sysselsättning kan därför se annorlunda ut.

2.2 Vägledning med nyanlända kvinnor

De två internationella forskningsartiklarna som presenterats ovan kommer med förslag på vad som bör göras på en studie- och yrkesvägledarnivå. Claytons undersökning (2005) visar att ett stort problem för de nyanlända kvinnorna var brist på information, misslyckande med att placera kvinnorna på passande kursnivåer samt brist på vägledning för att möjliggöra realistiska och önskvärda målsättningar för kvinnorna. Van den Bergh och Du Plessis (2012) pekar på vikten av att nyanlända kvinnor blir stöttade till att utveckla en stark karriäridentitet och att studie- och yrkesvägledare kan spela en viktig roll i denna process.

12

Rosvalls (2017) studie hade som syfte att undersöka vilka faktorer som nyanlända som bor på landsbygden i Sverige anser vara viktiga för sin karriärutveckling. Undersökningen utgår från ett multikulturellt och kontextuellt perspektiv och använder Connells och Masseys tre egenskaper som teoretisk ram för att analysera de nyanländas karriärutveckling, nämligen anställning, makt och personliga relationer. Metoden för undersökningen är klassrumsobservationer av en niondeklass samt semistrukturerade intervjuer med två pojkar och tre flickor med persiskt ursprung. Resultaten visar på viss skillnad mellan könen. Alla respondenter har höga ambitioner, men däremot skiljer sig orsakerna bakom detta åt. Pojkarna vill tjäna tillräckligt för att kunna försörja sina familjer, medan flickorna strävar efter att engagera sig i hälso- och sjukvård. Pojkarna ser även språket och risken för stigmatisering på grund av sin invandrarbakgrund som stora barriärer, medan flickorna inte nämner detta som något som står i vägen för deras karriärmål. Resultaten visar också att studie- och yrkesvägledare aktivt måste arbeta för att motverka fördomar mot immigranter. Samtidigt måste de kunna bemöta immigranternas egna uppfattningar om sin bakgrund så de inte riskerar att begränsas av dessa uppfattningar. Vägledare måste även se både globala och lokala arbetsmarknader som potentiella val för den sökande, samt finna balansen i att visa medvetenhet om den sökandes invandrarbakgrund för att bygga förtroende utan att för den delen överdriva och riskera att stigmatisera. Slutligen visar resultaten även på att en effektiv studie- och yrkesvägledning grundar sig i ett interkulturellt förhållningssätt och en kulturell medvetenhet som därmed hjälper individer att se bortom sina hinder och förutfattade meningar samt breddar deras ambitioner och strävanden. Vårt arbete undersöker en annan åldersgrupp än Rosvalls undersökning och vi jämför inte heller med män. Däremot är resultaten angående studie- och yrkesvägledning relevanta för vårt arbete eftersom vikten av ett interkulturellt förhållningssätt, en kulturell medvetenhet och balansen i att möta den sökande där den befinner sig är kompetenser som diskuteras såväl av Rosvall som i vårt arbete. Detta relaterar till vår andra frågeställning angående hur vägledning kan underlätta för nyanlända kvinnors väg till sysselsättning.

Yakushko et al. (2008) skriver att antalet nyanlända i USA har ökat drastiskt, samtidigt som de nyanlända inte har tillräckligt mycket information om yrken och olika yrkesrelaterade övergångar. Syftet med artikeln är att undersöka nyanlända som kämpar med karriärövergångar och har svårt att anpassa sig på grund av att de har flyttat och tidigare levt i en annan kultur. Det är en litteraturbaserad artikel som analyseras utifrån Social Cognitive Career Theory Framework. Teorin används för att förstå olika faktorer

13

som kan underlätta arbetet kring olika hinder som kan finnas på vägen in i ett arbete. I artikelns resultat skriver författarna att den breda vägledningen måste utvecklas för att hjälpa nyanlända. Vägledning behöver ta en större plats än bara det enskilda samtalet och flertalet förslag på hur detta kan gå till presenteras. De nyanlända behöver kunskaper om arbetslivet i det nya landet, olika arbetsrelaterade färdigheter samt kulturella och arbetsrelaterade normer. De nyanlända fortsätter även att vara påverkade av sina arbeten från sina hemländer och av flytten och därför är det av vikt att de nyanlända också får utforska sina före detta arbeten för att kunna göra en kartläggning över sina liv. Målgruppen kan också vara i behov av att etablera en plan för en lyckad karriärövergång där klienten och vägledaren till exempel diskuterar hur en interkulturell arbetsintervju kan se ut. Andra saker som också är viktigt att diskutera är att kunna balansera familjelivet med ett arbete, vilka olika arbets- och studiemöjligheter det finns och slutligen olika faktorer som kan hindra en karriärövergång. Den andra delen av artikelns resultat har fokus på vägledarens kompetensområde i arbetet med nyanlända. Vägledare kan använda sig av sina tidigare erfarenheter och lärdomar av vägledning för att hjälpa och underlätta arbetet med denna målgrupp. För att vägleda denna målgrupp är det av yttersta vikt att vägledaren arbetar med sina egna värderingar samt att arbetet hellre ska ske individuellt än i grupp. Det arbete som med fördel kan göras i grupp är arbete där klienterna kan hjälpa varandra, till exempel att utveckla språket. Denna typ av arbete kan innebära att en tolk behöver närvara i samtalen. Att det blir en tredje person i samtalet kan vara komplext och detta kräver erfarenhet och kompetens från vägledaren för att klienten ska känna sig trygg med situationen. I vissa fall kan nyanlända befinna sig i en utsatt situation och inte ha kunskaper om det nya landets samhällssystem, vilket gör det extra viktigt för vägledaren att samtala om klientens behov och att bidra med en inkluderande atmosfär. Slutligen är det viktigt att vägledaren har ett globalt och mångkulturellt perspektiv. Artikelns syfte är likt vårt arbetes syfte. Skillnaden är att denna artikel undersöker både män och kvinnors hinder in på arbetsmarknaden medan vårt arbete endast undersöker kvinnors. Artikeln diskuterar också ett antal hinder, bland annat bristande arbetslivskunskap, något som även vårt arbete problematiserar.

14

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att nyanlända kvinnor kan hindras av genusstereotyper och könsdiskrimineringen i sin karriärutveckling. De kan även ha en sänkt yrkesstatus, bland annat på grund av brist på informella nätverk, information och relevant erfarenhet. All forskning som presenterats är utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv och många olika strategier för arbetet med nyanlända kvinnor tas upp. Till exempel behöver vägledarna ha en kulturell och kontextuell medvetenhet i sitt arbete. Forskningen visar även på vikten av att kunna bemöta fördomar, arbeta med sina egna värderingar samt att utveckla den breda vägledningen. Den presenterade tidigare forskningen används i vårt arbete för att diskutera vårt empiriska resultat som vi analyserar utifrån vår valda teoretiska förankring.

15

3 Teoretisk förankring

För att uppnå arbetets syfte och besvara frågeställningarna kommer Systems Theory Framework av Wendy Patton och Mary McMahon samt Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes att tillämpas vid analysen. Dessa teorier presenteras nedan.

3.1 Systems Theory Framework

Systems Theory Framework (Patton & McMahon 2014, 243), som hädanefter kommer att förkortas STF, är en metateori som visar på hur en individs karriärutveckling påverkas av system av influenser. Influenserna delas in i individsystemet och kontextssystemet. Individen lever inte isolerat utan påverkas av influenser i det sociala systemet och miljö-samhällssystemet, vilka utgör kontextsystemet (Patton & McMahon 2014, 248–250). Nedan presenteras en bild av Patton och McMahons teori (2014, 257) med markeringar för vilka influenser som används vid analysen av vårt resultat.

16

Inför detta arbete har vi gjort en översättning till svenska av de relevanta influenserna. Översättningar har gjorts av education institutions, geographical location, peers, family, community groups, employment market, health, gender, values, beliefs, personality och world of work knowledge. De svenska begreppen som används för dessa är

utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj, intressegrupper, arbetsmarknad, hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet och

arbetslivskunskap.

STF-modellen innehåller även tre sorters influenser som berör processer. De olika influenserna agerar inte isolerat, utan interagerar både inom och mellan systemen, genom så kallad rekursivitet (Patton & McMahon 2014, 254–255). Modellen tar även hänsyn till change over time, som vi har översatt till förändring över tid, och författarna diskuterar hur beslutsfattande är en process som, likt de olika influenserna, förändras med tiden (Patton & McMahon 2014, 256). Den tredje influensen är chance, i detta arbete översatt till tillfälligheter, och författarna menar att även om det är oförutsägbart, så kan

17

tillfälligheter ha avgörande betydelse för en individs karriärutveckling (Patton &

McMahon 2014, 259).

Patton och McMahon (2014, 366–368) menar vidare att interaktionen mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande utgör ett eget system, vägledningssystemet. Det sker i detta system en ömsesidig påverkan där vägledaren blir en del av systemet av influenser för den sökande och vice versa. När detta sker, exempelvis i ett vägledningssamtal, menar författarna att det är viktigt att gränsen mellan individernas olika system ändå upprätthålls och är tydlig. Otydliga gränser riskerar att leda till att exempelvis vägledarens värderingar påverkar den sökande (Patton & McMahon 2014, 367).

3.2 Careership

Careership är en vägledningsteori som bidrar till att skapa en förståelse kring människors karriärutveckling. Teorin bygger på sociala aspekter och menar att vi människor inte fattar beslut som fria agenter, utan att det finns ett integrerat samspel mellan människor, deras handlingar och miljö (Hodkinson 2008, 2).

Teorin bygger på olika dimensioner. Den första dimensionen förklarar beslutsfattande utifrån att individen i relation till sitt habitus fattar rationella och resultatinriktade beslut (Hodkinson & Sparkes 1997, 33). Habitus är en individs subjektiva preferenser, idéer och övertygelser som påverkas och utvecklas av tidigare erfarenheter och det sociala och kulturella sammanhang som individen lever i (Bourdieu 1977, 82–83). Den andra dimensionen innebär att människor blir påverkade av varandra inom specifika sociala fält, eftersom individer har ojämlika resursmässiga förutsättningar på grund av att de befinner sig i olika slags kontexter (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Bourdieu (1984, 113) beskriver sociala fält som olika sfärer eller marknader i samhället där det är konkurrens om inflytande och makt. De olika kapitalformerna, ekonomiskt, kulturellt, socialt och symboliskt kapital, omsätts av aktörerna på fältet, där kontexten avgör betydelsen för de olika kapitalen och påverkar individens position.

En annan väsentlig del i teorin är att vi människor har och blir begränsade av en

handlingshorisont. Denna skapas i interaktion med andra människor och påverkas av en

18

Handlingshorisonten påverkar vad en individ uppfattar som möjligt på arbetsmarknaden

och kan därmed både möjliggöra och begränsa en individs karriärrelaterade val (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–35).

3.3 Sammanfattning av teorierna

STF-modellen och Careership passar till vårt arbete eftersom de kan förklara och skapa en förståelse för de nyanlända kvinnors karriärsituation. Vi har valt att inte använda oss av någon teori som har sitt främsta fokus på genus, eftersom vi istället väljer att se genus som en av många variabler som enskilt eller i interaktion med andra faktorer påverkar kvinnorna. Hur de olika faktorerna kan påverka varandra och tillsammans påverkar individen framgår i STF-modellen. Resultatet visar på att det finns specifika problem som är knutna till nyanlända kvinnor, men även generella hinder för både kvinnor och män. Careership används här för att analysera hur genus är en av många variabler som kan påverka en individs handlingshorisont. I analysen används begreppen

utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj, intressegrupper, arbetsmarknad, hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet och

arbetslivskunskap, rekursivitet, förändring över tid, tillfälligheter, vägledningssystemet, handlingshorisont samt de två första dimensionerna i Careership. Vi vill förtydliga att

begreppen vi använder betraktas just som begrepp och vi har därför valt att kursivera dem. De två första dimensionerna av Careership betraktas snarare som resonemang och är därmed inte kursiverade.

19

4 Metod

Detta avsnitt innehåller metodval och en diskussion av för- och nackdelar med vald metod för målgruppen nyanlända kvinnor. En motivering av urval, en beskrivning av hur datainsamlingen gick till samt en redogörelse för vilka metoder som valts för analys av empirin presenteras. Avsnittet avslutas med en diskussion kring etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Undersökningen i arbetet utgår från en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod är att få en beskrivning av intervjupersonens upplevda livsvärld (Kvale & Brinkmann 2014, 46). En nackdel med att använda sig av kvalitativ metod är att vi inte uppnår den omfattning av undersökningspersoner som i kvantitativ metod. Larsen skriver (2009, 27) att detta innebär att kvalitativa undersökningar inte kan generaliseras. En fördel med att använda kvalitativ metod är att vi kunde ställa kontrollfrågor för att vara säkra på att respondenterna förstod, samt att vi kunde göra en tolkning av det icke-verbala språket. Larsen (2009, 26–27) skriver att möjligheter till att kunna ställa följdfrågor är mycket positivt samt att kvalitativa undersökningar i de flesta fall uppnår högre validitet än kvantitativa undersökningar. Vidare hade några av respondenterna svårigheter att uttrycka sig på svenska och i vissa fall skedde kommunikationen genom tolk. Vi anser därför att det var en fördel att träffa respondenterna. Intervjuaren ska vid en kvalitativ forskningsintervju inte endast lyssna till vad som sägs, utan även hur det sägs samt hjälpa intervjupersonen att utveckla sina berättelser (Kvale & Brinkmann 2014, 208). Med detta i åtanke anser vi att en kvalitativ metod lämpar sig bäst för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna.

Vi valde att ha två pilotintervjuer, en med en nyanländ kvinna och en med en vägledare, för att kunna testa om intervjufrågorna var möjliga att svara på, och att svaren föll inom ramen för vårt syfte och våra frågeställningar. Pilotintervjuerna resulterade i

20

små justeringar av intervjufrågorna men generellt uppfattade vi det som att frågorna var hållbara och fungerade bra. Vi valde att inte ha med pilotintervjuerna i resultatet då vårt fokus under dessa intervjuer främst låg på frågorna utformning och vilken typ av svar vi fick.

4.2 Urval av undersökningsenheter

I undersökningen gjordes intervjuer med två olika grupper, dels utbildade studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att arbeta med nyanlända kvinnor och dels nyanlända kvinnor utan gymnasieutbildning. Med nyanlända syftar vi på de människor som kommer från ett utomeuropeiskt land, för att nå de människor som inte tidigare levt i ett västerländskt samhällssystem. Kvinnorna som intervjuades har varit i Sverige under olika lång tid. Tre av dem har varit här i mindre än fem år och den fjärde har varit här i 29 år. Vi valde att ändå intervjua henne för undersökningen eftersom hon kunde prata om sina erfarenheter från sina tidiga år i Sverige, då hon befinner sig fortfarande långt från arbetsmarknaden samt eftersom hon blir bemött på samma sätt som de andra nyanlända kvinnorna som deltog i undersökningen. Två av kvinnorna hade ingen utbildning medan de andra två kvinnorna hade utbildning som gjort att de kunde arbeta i sitt hemland. Deras utbildningar var dock inte validerade i Sverige och därför passade de ändå in på urvalsgrunden att de inte skulle ha någon gymnasieutbildning. Övriga urvalsgrunder var att de skulle vara minst 18 år gamla.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare och fyra nyanlända kvinnor. Frågorna har utformats som en standardiserad intervju med inslag av andrafrågor. Standardiserad intervju innebär att det finns förbestämda frågor utifrån en ordningsföljd, men att intervjupersonerna själva kan formulera sina svar. Det finns alltså inga svarsalternativ (Larsen 2009, 46). Att ställa

21

andrafrågor innebär att intervjuaren använder sig av sitt aktiva lyssnande och kan därför ställa uppföljningsfrågor (Kvale & Brinkmann 2014, 180).

Vi båda närvarade vid samtliga intervjuer, vilket kan ha gjort att intervjueffekten blev större. Intervjueffekten innebär att intervjuaren eller metoden riskerar att påverka intervjupersonens svar och därmed resultatet (Larsen 2009, 27). Vi försökte minska denna effekt genom att endast en av oss ställde frågorna samt att vi berättade för intervjupersonerna vid intervjuns start att frågorna var relativt breda och att de skulle prata så fritt de kunde utifrån sina erfarenheter.

Vi kom i kontakt med vägledarna genom våra personliga nätverk och fick kontakt med de nyanlända kvinnorna genom en av vägledarna. Intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna genomfördes på deras respektive arbetsplatser. Intervjuerna med de sökande genomfördes på stöd- och matchningsföretaget, som hädanefter kommer förkortas STOM, där de alla var deltagare. Intervjun med sökande 1 genomfördes utan tolk medan tolk var närvarande vid intervjuerna med sökande 2 och 4. För sökande 2 och 4 valde vi att ha med tolk för att kunna få djupare svar, men vi var även medvetna om att det innebär att all kommunikation därmed gick genom ett filter vilket kan ha påverkat resultatet. Intervjun med sökande 3 genomfördes på engelska då respondenten önskade det.

4.4 Metod för analys av empirin

Alla intervjuer spelades in för att kunna transkriberas till textformat. Vid analysen av vårt empiriska material har vi valt att tillämpa en innehållsanalys, som har som syfte att identifiera mönster och gemensamma drag i empirin (Larsen 2009, 101). Vi har meningskodat uttalandena för att möjliggöra identifiering och sortering utifrån teman. Meningskodning innebär att man kopplar nyckelord till ett uttalande för att senare underlätta för identifiering och kategorisering (Kvale & Brinkmann 2014, 241, 243). Kodning kan vara antingen datastyrd, vilket innebär att man skapar koder genom tolkning av det empiriska materialet, eller begreppsstyrd, som istället utgår från redan utvecklade koder (Kvale & Brinkmann 2014, 242). Vi har använt datastyrd kodning istället för begreppsstyrd, eftersom vi ville låta vår data styra vilka teman som var av intresse för analys i arbetet. Analyser med fokus på språket utgår från språkliga betydelser och

22

språkets struktur (Kvale & Brinkmann 2014, 263), men vi har valt bort dessa analysformer eftersom vi är mer intresserade av innehållet i svaren, samt eftersom den språkliga barriär som fanns vid några av intervjuerna hade kunnat påverka utfallet av en sådan analys.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vetenskapsrådet har fyra huvudkrav att ta hänsyn till vid insamling av data, vilket vi hade med oss innan och under tiden vi samlade in data till arbetet. Dessa fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att författarna ska informera de personer som deltar i undersökningen om deras uppgift i arbetet samt vilka villkor som gäller. Denna information innefattar bland annat ifall personerna kommer att vara anonyma eller att de har möjlighet att när som helst avbryta sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet 2002, 7). Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna har rätt att bestämma över sin medverkan, vilket innebär att intervjupersonerna ska lämna ett godkännande samt få information om vilka riktlinjer som gäller för undersökningen (Vetenskapsrådet 2002, 9) Vi informerade om både informationskravet och samtyckeskravet när vi tillfrågade intervjupersonerna om intervjuer. Vi skickade ut förfrågningar där vi skrev om arbetets syfte, deras uppgift i arbetet samt att de kommer att vara anonyma och får lov att ändra sig när de vill. De respondenter som ville läsa transkriberingen fick också lov att göra det. Konfidentialitetskravet går ut på att inte nämna information som kan vara etiskt känslig eller resultera i att en utomstående kan identifiera en intervjuperson (Vetenskapsrådet 2002, 12). Vi förhåller oss till konfidentialitetskravet genom att vi bland annat inte skriver ut intervjupersonernas namn eftersom detta kan hota deras anonymitet. Det fjärde kravet, nyttjandekravet, innebär att den information som samlas in endast ska användas till forskningsändamålet och inte icke-vetenskapliga syften eller kommersiellt bruk (Vetenskapsrådet 2002, 14). Vi inledde intervjuerna med att fråga ifall vi fick lov att spela in intervjuerna samt att vi då även informerade om att det är ett examensarbete och att informationen inte kommer användas till något annat.

Eftersom vi intervjuade nyanlända kvinnor behöver vi även ta extra hänsyn till etiska ställningstagande vid arbeten med marginaliserade grupper. Barron (1999) menar på att

23

författaren vid denna sorts intervjuer utgår från respondenternas underordning och inte bör skapa en reproduktion av denna. Därför var vi tydliga med att berätta att de sökandes deltagande möjliggjorde att vi kunde skriva om detta ämne. Barron (1999) menar även att respondenterna kan uppleva målet med att ställa upp i undersökningen som oklart. Vi förhöll oss till detta genom att tydligt informera om arbetets syfte för att inte några missförstånd skulle uppstå.

24

5 Resultat

Nedan kommer resultatet från intervjuerna att presenteras. Först presenteras intervjupersonerna kort. Det andra avsnittet utgår från arbetets första frågeställning och delas upp i olika teman av faktorer som påverkar de nyanlända kvinnornas väg till sysselsättning. Det tredje avsnittet utgår från arbetets andra frågeställning och är uppdelat efter kvinnornas syn på vägledning samt olika teorier, metoder och strategier som vägledarna använder vid arbetet med denna målgrupp. Både vägledarnas och de nyanlända kvinnornas svar kommer att användas och komplettera varandra i de olika avsnitten.

5.1 Introduktion av intervjupersonerna

Alla sökande är deltagare på en insats för arbetslösa på ett STOM-företag och läser på olika nivåer på svenska för invandrare, som senare i arbetet kommer att förkortas som SFI. Sökande 1 har bott i Sverige i drygt 5 år. Hon har tidigare arbetat som matematiklärare i Syrien men inga av hennes utbildningar kan tillgodoräknas i Sverige. Sökande 2 har bott i Sverige i 29 år, och har lite arbetslivserfarenhet från sitt hemland och Sverige. Sökande 3 kommer från Irak, har bott i Sverige i cirka 4 år och har ingen utbildning eller tidigare arbetslivserfarenhet från sitt hemland. Sökande 4 har bott i Sverige drygt ett år och arbetade på ett apotek i sitt hemland, men inte heller hennes utbildning kan tillgodoräknas i Sverige.

Vägledare 1 arbetar på ett samverkansprojekt, där vägledning och informationsmöten ska hjälpa nyanlända att komma ut i studier. Vägledare 2 arbetar på ett STOM-företag, där vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter är att matcha och stötta deltagarna till sysselsättning. Vägledare 3 arbetar som vägledare på Komvux, där hen ansvarar för de gymnasiala-, grundläggande- och yrkeskurserna. Vägledare 4 arbetar som vägledare på Komvux, där hen ansvarar för lärvux och SFI.

25

5.2 Faktorer som påverkar nyanlända kvinnor

Utifrån intervjuerna kunde flera olika faktorer som påverkar kvinnornas väg till sysselsättning identifieras. De faktorer som identifierats och redogörs för i det första avsnittet är kultur, familj och värderingar, språk, hälsa, geografiskt läge, utbildning, tillfälligheter, vänner/jämlikar och nätverk samt personlighet. Kultur, familj och värderingar samt språk kommer att presenteras under två egna rubriker, detta eftersom de diskuterades i större utsträckning av respondenterna. Därefter presenteras övriga påverkansfaktorer och avsnittet avslutas med en redogörelse för vad som påverkar kvinnornas syn på framtida möjligheter.

5.2.1 Kultur, familj och värderingar – påverkan och omställning

En av de faktorer vars påverkan diskuterades mest i intervjuerna med vägledarna var kultur och framför allt familjekultur. Vägledare 1 beskriver hur hens erfarenheter av samtal med nyanlända kvinnor, som ofta kommer från en mer kollektiv kultur, kan skilja sig från samtal med personer som är uppväxta i Sverige som kan ha ett mer individualistiskt synsätt. Hen utvecklar sitt resonemang och beskriver hur de nyanlända kvinnorna i högre utsträckning är vana att tänka utifrån familjen och inte bara utifrån sig själv vid en beslutssituation. Alla vägledare nämnde också att det i mer eller mindre utsträckning är vanligt att kvinnorna kommer från en tradition av att mannen försörjer familjen och att kvinnan är hemma med barnen, och att det eventuellt kan ha påverkan på hur lång tid det tar för kvinnan att få en sysselsättning i Sverige. Vägledare 2 beskriver dock att hon både har erfarenhet av nyanlända män som vill försörja sina fruar, men också män som vill att kvinnorna ska arbeta.

Förutom att familjekulturen kan göra att kvinnorna har en längre väg till sysselsättning blir det också en omställning för kvinnorna. Vägledare 4 berättar hur det inte endast handlar om att kvinnorna ska få möjligheten att arbeta, utan framför allt att de själv ska känna att de vill det. Vägledare 4 beskriver att många av dem inte har arbetat i sina hemländer och att omställningen även rör familjekulturen:

26

barn på en förskola’. Det är ett jättestor liksom omvägning av … av den personliga … ‘Vad är min roll här? Vad ska jag göra här?’. Det är ju helt andra frågeställningar som kvinnor har.

Vägledare 4 berättar att de pratar mycket om detta ämne för att kvinnorna ska komma igång med denna tankeprocess och för att deras egna tankesätt därmed inte ska hindra eller förlänga deras väg till sysselsättning.

Vägledare 2 beskriver hur olika värderingar kan utgöra ett problem för de nyanlända kvinnorna på deras väg till sysselsättning, eftersom det för en del av dem inte alltid är en självklarhet att de ska arbeta. Vägledare 4 beskriver sina strategier för att arbeta med kvinnorna och hur hen brukar börja med att förklara vad ett yrke är och vad som förväntas av en när man arbetar i Sverige:

En hel del har ju inte arbetat alls i sitt hemland. Och då får man ju börja på en väldigt ... Alltså, basic nivå liksom. ‘Vad är ett yrke? Vad innebär det att vara förvärvsarbetande? Vilka skyldigheter har man med det i Sverige?’ Sådana diskussioner har jag rätt mycket faktiskt.

Även vägledare 2 beskriver hur hen möter en del nyanlända kvinnor som aldrig tidigare arbetat, och hur denna omställning kan vara ovan för många av kvinnorna. Vägledare 2 utvecklade sitt resonemang om hur en del av kvinnorna på grund av religiösa och kulturella orsaker inte tillåts eller vill jobba under vissa förhållanden eller med vissa produkter, vilket begränsar deras möjligheter till att få arbete ännu mer. Hon beskriver bland annat att många kvinnor hen möter inte kan jobba med griskött, alkohol, jobba i en grupp med bara män och att de kan behöva pauser under arbetsdagen för att kunna gå ifrån och be. Sökande 3 bekräftar vägledarens tankar om att det är vanligt att möjligheterna begränsas när man inte kan tänka sig att arbeta på fysiska arbeten och att hon själv inte kan se sig arbeta på snabbmatskedjor för att hon inte vill arbeta fysiskt på det sättet. I undersökningen kom det också fram att det inte enbart är en omställning av de nyanlända kvinnornas personliga värderingar som kan krävas för att underlätta vägen in på arbetsmarknaden. Vägledare 1 beskriver hur hen har en uppfattning om att det kan finnas en rädsla bland vissa arbetsgivare att ta in personer från en annan kultur, vilket begränsar kvinnornas möjlighet till sysselsättning ytterligare.

27

5.2.2 Språket som hinder

Ett hinder som diskuteras av alla respondenter är språket. Sökande 1 berättar:

Det finns andra människor som är bättre på svenska /.../ Men det är svårt med språk. Det finns inte kontakt med svenska människor, bara när jag kommer hit. Det är jätteviktigt att jag kommer till STOM-företaget med vägledare 2 (Vår anonymisering av företaget och vägledaren) och pratar svenska, för oss blir det kontakt, för att lära mig svenska.

Även sökande 2, 3 och 4 beskriver en stress och frustration över att lära sig språket så snabbt som möjligt för att sedan kunna få ett arbete. Samtliga vägledare beskriver språket som det största problemet för de nyanlända kvinnorna, att språket hakar upp deras process att komma ut i arbete. Oavsett ifall personen i fråga har motivation och driv blir språkkunskaperna en barriär att ta sig över. Vägledare 1, som arbetar med en målgrupp nyanlända som kan tänka sig att fortsätta studera, berättar att språket är ett stort problem även där. Vägledare 4 säger att språket i många fall blir ett större hinder för kvinnorna eftersom det redan är mycket nytt som förväntas av kvinnorna i omställningen. I många fall behöver vägledarna även arbeta med tolk för att kommunicera med de nyanlända, vilket vägledarna upplever som ett problem när de har vägledningssamtal. Att arbeta med tolk innebär att allt som sägs går genom ett filter, det vill säga tolken, vilket ökar riskerna för feltolkningar. Vägledare 1 menar på att tolkarna inte är specialutbildade på att tolka utbildningstermer och därför är hen varsam med att använda klyschor samt att hen försöker använda sig av ett enkelt språk.

5.2.3 Övriga faktorer som påverkar kvinnornas väg till sysselsättning

Som tidigare nämnts kan kvinnorna på grund av religiösa och kulturella skäl ha svårt att ta fysiskt krävande arbeten, och ytterligare hinder för detta framkom i undersökningen. Sökande 2 beskrev hur hennes hälsoproblem hindrade henne från att ta jobb som var mer fysiskt krävande. Samtidigt beskrev vägledare 2 hur de jobb som är möjliga för nyanlända kvinnor utan gymnasieutbildning att söka generellt är de som är mer fysiskt krävande. Vägledare 2 förklarar problematiken på följande sätt:

Det är ju också för att när man kommer som nyanländ /.../ men dom jobben man är kapabel till är ju oftast de här fysiskt krävande arbetena, att det är lite bygg, lite städ, eh ... inom industrin liksom. Och för kvinnor funkar det inte, oavsett om en kvinna verkligen hade velat, så kommer inte det tillåtas.

28

Vägledare 3 menar att hen ser en skillnad mellan män och kvinnors benägenhet att söka till mans- eller kvinnodominerade yrken och att fler män ser det som möjligt att söka till barnomsorg samt vård- och omsorgsarbeten än vad det är kvinnor som söker sig till byggbranschen. Vägledare 2 fortsätter att beskriva hur möjligheterna är färre för kvinnorna då de, utifrån hens uppfattning, oftare än männen behöver ta hänsyn till arbetets geografiska läge. Många av de nyanlända kvinnorna söker efter arbetsplatser som ligger nära hemmet och vägledare 2 menar att det beror på att de vill ha nära till barnens skolor och förskolor om de skulle behöva ta sig dit.

Vägledarnas beskrivningar skiljer sig något när det kommer till nyanlända kvinnors motivation till att studera. Vägledare 1 berättar om hur hen träffar många kvinnor som vill studera och kanske även kan tänka sig att byta karriär och att hens upplevelse är att kvinnorna har lättare att tänka sig detta än männen. Vägledare 2 däremot menar att hen brukar möta mer motstånd i form av diskussioner om ålder och pengar när hen tar upp studier som en möjlighet, något som hen dock ser generellt för både kvinnor och män. Hens upplevelser är att nyanlända kan tycka att de är för gamla för att studera och att de inte vill ha studielån. Vägledare 3 beskriver hur målgruppen är beroende av försörjning från samhällets sida och påtryckningen från samhället att komma i arbete är därför stor. För att kunna påbörja universitets- eller högskolestudier krävs det samtidigt att de nyanlända först läser in grundskolan och därefter gymnasiet. Vägledare 3 beskriver därför att många nyanlända inte ser det som en tidsmässig möjlighet att studera.

Två av de sökande beskriver hur slumpen har påverkat deras väg till sysselsättning då de av tillfälligheter fick information om STOM-företaget. Sökande 3 berättar hur hon på skolan där hon tidigare läste SFI såg ett reklamblad om STOM-företaget ligga i caféterian när hon var på väg till sin lektion. Sökande 4 berättar att hon fick information om STOM-företaget genom en vän som själv hade varit deltagare och rekommenderade det. Vikten av nätverk och den resurs det innebär för de nyanlända kvinnorna var något som även nämns av några av vägledarna. Vägledare 2 beskriver hur det kan påverka de andra deltagarna positivt om en av kvinnorna får jobb och att de kan hjälpas åt att tipsa varandra om yrken och arbeten. Hen menar också att samhörigheten är viktig för dem vilket även vägledare 4 diskuterar när hen beskriver hur målgruppen får väldigt mycket av sin information av andra nyanlända, och att hen tror att de kan lyssna mer på personer som kommer från samma land än på hen. Vägledare 3 diskuterar behovet av nätverk utifrån ett annat perspektiv:

29

Det kan ju vara massa saker som att man är ensam med barnen och har inget nätverk, så man kanske inte har någon möjlighet att få barnvakt så man kan komma när som helst och att man har en lite längre väg.

Nätverk fyller alltså inte endast en social och informationsmässig funktion, utan bristen på nätverk kan även utgöra ett hinder för kvinnorna som kan göra vägen till sysselsättning längre.

Vägledare 2 menar att personligheten är viktig och personlighetsdrag som exempelvis att vara driven, kreativ och påhittig kan vara sätt att komma runt de hinder som annars kan vara utmanande. Hen ger exempel på att det finns många sätt att lära sig svenska på under tiden man väntar på plats på SFI, men att det är upp till en själv att vara driven och ta tag i det.

5.2.4 Syn på framtida möjligheter

Det har tidigare nämnts att nyanlända kvinnor, utifrån vägledarnas erfarenhet, i större utsträckning söker sig till kvinnodominerade yrken och att det som kvinnorna ofta ser som möjligt är yrken inom till exempel vård- och omsorg och barnomsorg. De sökande bekräftar denna bild och sökande 4 berättar om sina tankar inför framtiden: “Jag önskar att jobba med samma jobb som jag gjorde i mitt hemland eller med barn. Typ förskola eller något sånt.”

Det de sökande ser som möjligt är, förutom de traditionellt kvinnodominerade yrkena, de yrken som de har erfarenhet av från sitt hemland. Vägledare 4 berättar hur kulturen påverkar många av de nyanländas syn på yrken och utbildning. Hens erfarenheter är att många inom målgruppen tänker att man kan köpa utbildningsplatser eller kommer från ett skolsystem där betygen har stor påverkan på valet av yrke. Det blir då en omställning för dem när de pratar med vägledaren och inser att de kan välja och vägledaren beskriver att dessa samtal ofta är positiva och perspektivvidgande.

30

I denna del av resultatet kommer olika strategier som vägledarna har utvecklat i arbetet med nyanlända kvinnor utan gymnasieutbildning att redovisas. De strategier som identifieras är ett förenklat språk, visuella hjälpmedel, information och rådgivning.

5.3.1 Tankar kring vägledningsteoretisk förankring

Eftersom de fyra nyanlända kvinnorna inte vet vad begreppet vägledning står för är det svårt att redogöra för hur vägledning kan underlätta utifrån deras perspektiv. Däremot berättar kvinnorna generella saker som varit behjälpliga på vägen till sysselsättning. Sökande 2 berättar att hon har fått hjälp med att skriva sitt CV, lära sig att knyta olika sorters kontakter och att hitta passande praktikplatser. Vägledare 1 berättar att vägledning är ett begrepp som är svårt för många nyanlända att förstå och att en stor anledning till detta är att vägledning inte finns i så många länder och därför väljer vägledare 1 att istället kalla sina vägledningssamtal för enskilda samtal.

De fyra vägledarna säger att de använder sig av olika samtalsmetoder och ett vägledande förhållningssätt när de kommunicerar med målgruppen men att de inte arbetar efter någon konkret teori. Vägledare 2 menar att vägledningsteorierna inte är till så stor nytta med denna målgrupp och vägledare 1 berättar att det viktiga inte är att använda sig av teorier, utan att förstå vad migration innebär och vad personerna har med sig. Detta är något som vägledare 4 bekräftar:

Som SYV ska man ju jobba med att ha så öppet sinne som möjligt och inte ha någon förutfattad mening, men man måste ju hela tiden utgå från den individens bakgrund och uppväxtförhållande, kulturella arv och allt det här.

5.3.2 Metoder och strategier för vägledning med nyanlända kvinnor

Vägledare 1 berättar att hur man talar med målgruppen är en viktig del av arbetet. Att inte använda sig av metaforer som kan missuppfattas, stämma av så att personen förstår samt att jobba mycket med penna och papper är några av sakerna hen nämner som saker att tänka på. Vägledare 3 säger att hen delvis har utvecklat en strategi för att prata om olika ämnen så enkelt och förståeligt som möjligt. Denna strategi innebär ett samarbete med SFI-lärarna för att förbereda och återkoppla till det vägledaren informerar om. Vidare berättar hen att skriva och rita utgör en stor del av kommunikationen med målgruppen.

31

Även vägledare 2 använder mycket visuella hjälpmedel i sitt arbete. Hen berättar också att de sökande får använda sig mycket av Arbetsförmedlingens hemsida både för att söka upp vilka yrken som finns men också för att titta på olika informationsfilmer för att få en god och verklighetsförankrad uppfattning om yrken i sin helhet. Vägledare 2 menar att den bästa metoden för målgruppen är att de nyanlända kvinnorna själva får se och förstå arbetslivet och berättar om sina tankar angående detta:

Det handlar inte bara om att vägleda, det handlar om att ändra hela deras tankesätt. Men jag tror att bästa, bästa saken egentligen för dem, om de inte vill studera, det är att komma ut på en praktik. För att komma ut och se lite verkliga livet.

Vägledare 1 och 3 säger också att det tycker praktik är en möjlighet för de nyanlända att lära sig och att själva se hur arbetsmarknaden fungerar. Även vägledare 2 berättar att de nyanlända kvinnorna får olika sorters arbetslivskunskap genom praktikplatsen, men menar på att det behöver kompletteras med information.

5.3.3 Information och en rådgivande roll

Vägledare 1 och 3 beskriver även de att målgruppen är i behov av mycket information och att även de typiska vägledningssamtalen kantas av mycket information för att synliggöra de olika möjligheterna som finns. Vägledare 2 beskriver också att anledningen till att hen använder sig av mycket visuella hjälpmedel är dels, som tidigare nämnts, en metod för att skapa en verklighetsförankrad uppfattning, och dels för att mängden information hen förmedlar behöver varieras för att kunna tas emot av målgruppen. Vägledare 2 beskriver hur hen exempelvis använder sig av bilder, hemsidor och videofilmer. Som tidigare nämnts använder vägledarna sig av ett förenklat språk, vilket vägledare 4 poängterar är av vikt att göra även när information förmedlas. Vägledare 4 beskriver nedan en strategi hen använder sig av:

Som nu, jag ska ha en jättestor information nu om några veckor och då tar jag alla SFI 1 eleverna och då får man mer prata … Alltså konkret. ‘Det här är Mohammed. Mohammed vill öppna en mattaffär, hur kan han göra det? Vilka nätverk är viktiga?’. Så får man lägga sig.

Vägledarna beskriver att deras vägledarroll i många fall går över till att ha en mer rådgivande roll och att detta beror på att de nyanlända i många fall saknar

32

arbetslivskunskap. Vägledare 2 utvecklar och berättar att de nyanlända i många fall inte har svaren på hur de ska gå tillväga, vilket gör att det inte blir någon hjälp till självhjälp som det annars kan vara i vägledningssamtal, och att denna bristande kunskap istället resulterar i rådgivning. Nedan beskriver vägledare 1 hur hon ser på den rådgivande rollen:

Det är också mer så att vi får gå över gränsen till lite mer råd eller att ha en mer rådgivande funktion än när man kanske har ett vanligt samtal där man möter en person som är uppväxt i Sverige och som kan utbildningssystemet /.../ Så det är en ödmjuk balans där tänker jag. Som för mig är en stor skillnad gentemot vanliga vägledningssamtal.

Som tidigare nämnts i arbetet uttrycker vägledarna att många nyanlända inte har erfarenhet av ett välfärdssystem likt Sveriges och att de bland annat inte har haft möjlighet att välja utbildning och yrke. Detta i kombination med rådgivning, beskriver vägledare 4 som en inte alltid problemfri roll. Vägledare 4 berättar att hen ofta behöver förklara och ge en realistisk bild över att vägen ibland kan vara lång, vilken hen ibland upplever som en problematisk situation.

5.4 Sammanfattning av resultatet

Sammanfattningsvis kan vägen till sysselsättning för nyanlända kvinnor utan gymnasieutbildning beskrivas som lång. Förutom SFI kan denna målgrupp även behöva läsa in både grund- och gymnasieutbildning. Utöver detta ställs många kvinnor inför kulturkrockar, språkhinder och svårigheter att matchas till arbeten på grund av exempelvis hälsoproblem, behovet av att ta hänsyn till arbetets geografiska läge samt religiösa eller kulturella orsaker. Utifrån intervjupersonernas erfarenheter kan kvinnorna ställas inför problem som är generella för många nyanlända, till exempel att det är tidskrävande och ekonomiskt svårt att studera. Utifrån intervjupersonernas uppfattningar kan kvinnornas väg till sysselsättning också påverkas av personlighet, motivation samt tillfälligheter och dessa kan ofta uppstå i de nätverk de ingår i genom STOM-företaget eller sin utbildning. Resultatet visar på att vägledarna inte använder sig av vägledningsteorier och de intervjuade kvinnorna kan inte definiera vägledning, utan endast den hjälp de fått. Vägledarna identifierar olika strategier för vägledning med målgruppen exempel i form av förenklat språk och visuella hjälpmedel. De nyanlända kvinnorna upplevs vara i stort behov av är arbetslivskunskap och därför arbetar

33

34

6 Analys

I analysen kommer frågeställningarna att besvaras med hjälp av STF och Careership. I första avsnittet kommer influenser som påverkar kvinnorna att diskuteras. Dessa är

utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj, intressegrupper, arbetsmarknad, hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet och

arbetslivskunskap. I andra avsnittet belyses handlingshorisonten och olika dimensioner i

Careership. I dessa två avsnitt kommer arbetets första frågeställning att besvaras, nämligen vilka faktorer som påverkar nyanlända kvinnor på deras väg mot sysselsättning. Därefter diskuteras hur förändring över tid påverkar beslutsfattande och fjärde avsnittet belyser vägledningssystemet. Avsnitt tre och fyra kommer därmed besvara arbetets andra frågeställning, nämligen hur vägledning kan underlätta för kvinnorna på deras väg mot sysselsättning.

6.1 Faktorer som påverkar vägen till sysselsättning

6.1.1 Influenser som påverkar kvinnorna

Resultaten visar på en rad olika faktorer som påverkar de nyanlända kvinnorna på deras väg mot sysselsättning. Från individsystemet (Patton & McMahon 2014, 245–247) kan influenserna hälsa, genus, värderingar, övertygelser, personlighet och arbetslivskunskap identifieras. Resultatet visar att genus är den influens som påverkar övriga influenser och ger en annan dimension av dessa och genus kommer vara det som främst analyseras. Influenserna hälsa och personlighet beskrivs i resultatet som att det påverkar kvinnornas möjlighet att påbörja en sysselsättning. Att ha en personlighet som är driven och framåt samt att ha problem med hälsan som begränsar arbetsmöjligheterna är något som påverkar dessa kvinnors möjligheter att få sysselsättning. Dessa problem är däremot inte specifika för målgruppen nyanlända kvinnor. Det kan finnas perspektiv på personlighet och hälsa som kan kopplas till genus, men dessa aspekter framkommer inte i resultatet

35

och kommer därför inte att analyseras vidare. Från kontextsystemet (Patton & McMahon 2014, 248–250) lyfts utbildningsinstitutioner, geografiskt läge, vänner/jämlikar, familj,

intressegrupper och arbetsmarknad fram som påverkansfaktorer utifrån resultatet.

6.1.2 Rekursiviteten mellan genus och övriga influenser

Vägledarna var i intervjuerna tydliga med att förklara att det finns påverkansfaktorer som dels är generella för nyanlända och några som är specifika för nyanlända kvinnor. Exempelvis kan språket som barriär, betydelsen av nätverk och synen på utbildning vara generella påverkansfaktorer för både kvinnor och män. Samtidigt beskriver vägledarna påverkansfaktorer som endast kvinnorna möter, exempelvis när det kommer till den kulturella omställningen de kan gå igenom när de ska lämna ifrån sig barnen till en förskola eller börja arbeta när det är något som de aldrig gjort tidigare.

Influenserna som påverkar kvinnornas individ- och kontextsystem är inte isolerade utan påverkar och interagerar även med varandra mellan och inom systemen, genom så kallad rekursivitet (Patton & McMahon 2014, 254–255). Detta innebär att även de generella faktorerna får andra dimensioner för kvinnor, eftersom influensen genus påverkar övriga influenser. Nätverk, som bland annat kan utgöras av influenserna

vänner/jämlikar och intressegrupper, kan exempelvis vara en social funktion och

informationskanal för både kvinnor och män, men för kvinnorna kan nätverket även behövas för exempelvis barnpassning för att de ska kunna påbörja en utbildning eller anställning. Därmed blir rekursiviteten mellan genus, utbildningsinstitutioner eller

arbetsmarknad samt vänner/jämlikar och intressegrupper något som i sin tur påverkar

kvinnorna och deras väg till sysselsättning. Ett exempel på detta är att språket är ett stort hinder för både kvinnor och män men för att kvinnor som har barn ska kunna påbörja SFI måste de ha tillgång till barnpassning, vilket gör att vägen kan vara längre för dem.

Även beskrivningen av den kulturella omställningen som framkommer i resultatet visar på en rekursivitet mellan genus och andra influenser, i detta fall familj, övertygelser och värderingar. Religiösa och kulturella övertygelser samt de nyanlända kvinnornas

familjer påverkar kvinnornas väg till sysselsättning. Övertygelserna påverkar värderingar kring familj och genus och visar sig exempelvis genom vilka roller en man

och en kvinna anser att de har i familjen. I resultatet beskriver några av vägledarna att männen traditionellt försörjer familjen och att kvinnorna har ansvar för hemmet och

36

barnen, något som i sin tur kan påverka kvinnornas arbetslivskunskap. En bristande

arbetslivskunskap kan i sin tur resultera i en längre väg till anställning för kvinnorna,

eftersom de saknar erfarenhet om exempelvis vad ett yrke innebär och vad det innebär att arbeta i Sverige, som en av vägledarna beskrev.

Resultatet visade även på hur influensen tillfälligheter påverkar kvinnornas väg till sysselsättning. Patton och McMahon (2014, 259) menar att trots sin oförutsägbarhet kan

tillfälligheter ha en betydande påverkan på en individs karriär. Detta är något som

framkommer i resultatet eftersom två av de sökande fick information om STOM-företaget genom tillfälligheter. Denna tillfällighet har för kvinnorna haft betydande påverkan eftersom det innebär att de träffar studie- och yrkesvägledare och har vägledningssamtal och därmed får större chans att få arbete. De får även möjlighet att prata svenska, träffa andra i samma situation samt känna samhörighet och bilda nätverk.

6.1.3 Handlingshorisont och dimensioner av Careership

Resultatet visade på många faktorer som påverkade kvinnornas handlingshorisont, både möjliggörande och begränsande. Hodkinson (2008, 4) skriver att handlingshorisonten påverkar vad en individ uppfattar som möjligt på arbetsmarknaden och

handlingshorisonten skapas utifrån individens habitus, i interaktion med andra samt

utifrån den kontext individen befinner sig i. Det som kan begränsa kvinnorna i deras

handlingshorisont är deras religiösa och kulturella övertygelser, att de till exempel inte

kan jobba under vissa förhållanden eller med vissa produkter. Några av vägledarna beskriver angående detta hur de upplever att kvinnor inte är benägna att söka sig till mansdominerade yrken, medan män däremot i större utsträckning söker sig till kvinnodominerade yrken. Detta är något som begränsar kvinnornas handlingshorisont ytterligare. Vidare kan även andra influenser verka begränsande på kvinnornas

handlingshorisont. Till exempel kan behovet av att ta hänsyn till ett arbetes geografiska

läge ha en påverkan på vilka arbeten som anses som möjliga att ta.

I resultatet framkommer det att några av kvinnornas främsta mål är att komma ut på arbetsmarknaden, gärna inom barnomsorg eller vård- och omsorg. Anledningar till att de söker sig till dessa yrken är enligt resultatet att deras religiösa och kulturella övertygelser gör det möjligt för dem att arbeta där, att deras uppfattning är att det finns goda arbetsmöjligheter samt att utbildningsvägen är kort. Hodkinson & Sparkes (1997, 33)