I det följande lyfts ett antal fallstudier med fokus på arkivering och tillgängliggörande av forskningsdata. Riktlinjer, praktik och infrastruktur har undersökts vid åtta svenska lärosäten. Urvalet har gjorts för att skapa en så stor bredd som möjligt i materialet. Informationen har sökts via lärosätenas webbsidor eller i de fall där det varit nödvändigt- via arkivansvariga. Fokus har legat på att kartlägga organisationen kring arkivering och tillgängliggörande av forskningsdata genom följande ingångar: 1) information till anställda forskare via policydokument/riktlinjer 2) dokumenthanteringsplaner 3) praktiskt infrastruktur. Kapitlet avslutas med en del där dessa aspekter vid de olika lärosätena jämförs.
Stockholms universitet (SU) Information och riktlinjer
Vid Stockholms universitet finns utförlig information kring hantering av forskningsdata via lärosätets hemsida. Här framgår exempelvis att SU arbetar med att bygga upp och vidareutveckla en universitetsövergripande samordnad infrastruktur för detta ändamål (SU 5). Ett forskningsdataprojekt genomfördes 2016 som redovisades i rapportform (Anderberg 2016). I rapporten konstateras att ett vanligt hinder för tillgängliggörande av forskningsdata är teknisk infrastruktur (Anderberg 2016:5) och att ett mer samlat grepp gällande detta är önskvärt. Här framförs förslag på hur arbetet med forskningsdata kan utvecklas vidare vilka exempelvis rör sig kring behovet av samordning av exempelvis datahanteringsplaner, gemensam forskningsdatapolicy och infrastruktur (Anderberg 2016:7f). Bland förslagen nämns också informationsinsatser för att öka medvetenheten kring tillgängliggörande av forskningsdata vid lärosätet. Stockholms universitet är också medlem i SND och tillgängliggörande av forskningsdata kan ske därigenom.
I dagsläget är det framförallt två dokument som är vägledande när det gäller hantering av forskningsdata; Forskningsdatapolicy (SU 4) och Regler om bevarande och gallring av handlingar inom forskningsverksamhet (SU 1). I forskningsdatapolicyn som är från 2018 framgår att: ”Forsknings som är helt eller delvis offentligt finansierad bör hanteras och vara öppet tillgänglig enligt internationellt vedertagna principer i den mån det är möjligt med hänsyn till juridiska, etiska och eventuella kommersiella aspekter.” (SU 4:1). I policyn görs det också gällande att Stockholms universitet förhåller sig till FAIR-principerna. Stockholms universitet gör tydligt att forskare skall stödjas i arbetet med tillgängliggörande av forskningsdata, i relation till gällande regelverk, GDPR och olika forskningsfinansiärers krav. Den lokala infrastrukturen skall löpande utvecklas och följa regelverket (SU 4:1).
Stockholms universitets regler angående bevarande och gallring av handlingar inom forskningsverksamhet vid lärosätet skrevs 2014 och aktualitetsgranskades och reviderades hösten 2019 6 (SU 1). Reglerna grundas i RA-FS 1999 och forskningsverksamhet definieras enligt följande; ”Med forskningsverksamhet avses grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete som bedrivs vid Stockholms universitet. Forskningsprojekt avser en i tiden och till syftet avgränsbar forskningsverksamhet.” (SU 1:1) I listan över exempel på vilka typer av handlingar som skall bevaras ingår inte forskningsdata som en enskild punkt men eftersom dokumentet hänvisar till RA-FS 1999 och övriga bestämmelser som gäller allmänna handlingar så går det att anta att forskningsdata också skall bevaras. Det framgår tydligare under rubriken Gallring att forskningsdata av olika slag generellt sett skall bevaras, om inget annat anges. Här nämns exempelvis enkätsvar/intervjusvar, ljud- och bildupptagningar, mät- och testresultat och övrigt primärmaterial (SU 1:2-5). Dessa bestämmelser gäller handlingar tillkomna vid Stockholms universitet från och med 1 januari år 2000 (SU 1:5). Alla lokala beslut om gallring skall fattas av institutionsstyrelse samt förankras med den centrala arkivfunktionen. Alla sådana beslut skall motiveras i relation till nämnda regler (SU 1:5).
Dokumenthanteringsplan
Dokumenthanteringsplanen vid Stockholms universitet är fastställd 2020-01-09 (SU 8). Till dokumenthanteringsplanen hör en matris i excel-format. Planen används på handlingar tillkomna från och med 2013-01-01. Lokala dokumenthanteringsplaner skall skapas för enskilda institutioner så att dessa svarar för den enskilda verksamhetens behov och dokument som skall bevaras skall hållas åtskilda från dokument som skall/kan gallras. Dokumenthanteringsplanen innehåller även fler praktiska instruktioner, exempelvis kring vilka datasystem som skall användas vid registrering. I själva matrisen framgår mer exakt vilka handlingar som skall bevaras och vilka som skall gallras. I denna finns forskningsdata inte med. Eventuellt beror det på att särskilda regler finns för detta (enligt ovan).
Praktik
Via lärosätets arkivfunktion framgår det att varje enskild institution vid SU är egen arkivbildare. Prefekten är arkivansvarig och det skall finnas en ansvarig arkivvårdare vid institutionen. Ytterst ansvarig för att arkivering sker är emellertid den enskilt anställda (SU 6). Arkiveringen skall rent praktiskt ske vid de enskilda institutionerna enligt de rekommendationer som gäller angående förvaring av handlingar. Det handlar exempelvis om att de ska skyddas från obehörig åtkomst och förvaras i brandsäkra utrymmen. Särskilda bestämmelser gäller vid hantering av digitala handlingar. Något enhetligt system för hantering av digitala handlingar finns ännu inte men är under utveckling (Margareta Ödmark 2020-08-14, skriftlig uppgift via e-post) Levereras till centralarkivet avtalas med den centrala arkivfunktionen (SU 7). Under 2020 pågår
arbete med att införa ett central e-arkiv vid SU (SU 8:5). Därför rekommenderas alla institutioner att från och med 2020 övergå till att spara samtliga handlingar digitalt.
Umeå universitet (UU) Information och riktlinjer
Umeå universitet är liksom Stockholms universitet del av SNDs konsortium och erbjuder därmed samarbete med SND när det gäller tillgängliggörande av forskningsdata. Det finns också utförlig information på lärosätets hemsida om hantering av forskningsdata (UU 1). För att på ett korrekt sätt bevara och tillgängliggöra forskningsdata listar Umeå universitet några saker som bör vara i sin ordning genom hela forskningsprocessen; risk och sårbarhetsanalys, lagring, filformat och metadata. Vidare tillhandahåller de olika tjänster för att dessa kriterier skall kunna uppfyllas. När det gäller arkivering finns särskild information kring detta (UU 2). Här framgår det att ”De flesta typer av forskningsmaterial är allmänna handlingar och måste arkiveras.” (UU 2). Exakt vad som skall bevaras är fastställt i en särskilt framtagen dokumenthanteringsplan: Bedriva forskning (UU 3).
Dokumenthanteringsplan
I dokumenthanteringsplanen som fastställdes 2018 ges direktioner om vad som skall bevaras och vad som kan gallras. Det mesta skall enligt denna bevaras, som exempelvis olika former av beslut, avtal och rapporter. Även primärmaterial (forskningsdata) skall enligt denna plan gallras tidigast 10,15 eller 17 år efter att sista publikation utkommit som kan kopplas till materialet. Exempel på sådan data är enkäter, ljudupptagningar, intervjuer, databaser, kartor och ritningar. Eventuell gallring får endast ske med tillstånd av prefekt (UU 3). Denna plan följer med andra ord RA-FS 1999:1 och det görs tydligt att handlingar kan vara både analoga och digitala.
Praktik
Med ett fåtal undantag skall handlingar kopplade till forskningsprocessen förvaras i digital eller fysisk form vid den institution som projektet genomförts vid. Detta innebär att de enskilda institutionerna är ytterst ansvariga för att arkivering av forskningsdata genomförs.
Chalmers tekniska högskola (Chalmers) Information och riktlinjer
Chalmers är det lärosäte som inte presenterar information kring hantering av forskningsdata på sin webbplats, däremot finns information att tillgå via Chalmers biblioteks hemsida (Chalmers 5) samt via ett internt dokument7. Där finns information
om hur forskningsdata kan göras tillgänglig via olika verktyg, till exempel vis SND som Chalmers är medlem i. Argumenten för att tillgängliggöra data är att de då kan granskas och återanvändas samt att många forskningsfinansiärer kräver att så ska ske. Här hänvisas också till FAIR- principerna och forskare uppmanas skapa datahanteringsplaner. Det finns ingen hänvisning till RA-FS 1999:1 eller att forskningsdata är allmän handling men det finns en hänvisning till att man kan få hjälp med arkivering av forskningsdata.
I övrigt finns är en nyhetsartikel publicerad på deras hemsida där det rapporteras att Chalmers skall arbeta fram en ny samlad e-infrastruktur (Chalmers 1). Flera resurser skall sammanfogas till en för att bli ”samlad kontaktpunkt för forskningens behov och digitala infrastrukturer” (Chalmers 1). Det nya verktyget, kallat e-Commons, skall ge en helhetslösning från lagring, arkivering och tillgängliggörande till visualiseringar. Allt skall alltså ske i ett system. Här framhåller Chalmers att de går i bräschen för en förändring som kommer att behöva ske på fler håll.
Dokumenthanteringsplan
Dokumenthanteringsplanen finns tillgänglig via Chalmers interna sidor (Chalmers 2, 3 & 4). Här finns information kring vilka typer av handlingar som skall bevaras och vilka som kan gallras. Det är ingen traditionell dokumenthanteringsplan utan den fungerar istället interaktivt med länkar till olika dokumenttyper. Tre av delprocesserna som tas upp är relevanta i det här sammanhanget: Planera, finansiera och koordinera forskning, Genomföra forskningsprojekt och Publikgöra forskning och forskarutbildning. Det framgår tydligt att de flesta handlingar som har med de här tre processerna att göra ska bevaras så som olika typer av beslut, ansökningar, projektplaner, analyser och resultat. När det gäller forskningsdata i bemärkelsen primärdata är den närmaste kategorin Rådata och Bearbetning av forskningsdata (Chalmers 2) som skall bevaras/gallras i samråd med arkivarie. Någon tidsfrist anges ej. Ansvarig för varje handlingstyp anges i dokumenthanteringsplanen och när det gäller data relaterat till forskningsprocessen är det forskaren själv som bär det ansvaret.
Praktik
I dokumenthanteringsplanen framgår det i vissa fall var olika handlingar skall förvaras. Någon allmän information kring hur arkiveringsprocessen ser ut finns emellertid inte tillgänglig. Däremot finns som tidigare nämnt information om hur data kan göras tillgänglig (Chalmers 5).
Linnéuniversitetet (Lnu) Information och riktlinjer
Vid Linnéuniversitetet har man skapat ett dokument som heter Hanteringsanvisningar för forskningshandlingar (Sahlin & Boode 2019). I dokumentet hänvisas till RA-FS 1999:1 och RA-FS 2002:1. I denna framgår att det yttersta ansvaret för hantering av forskningshandlingar ligger på dekan vid respektive fakultet. Det ansvaret innebär
också att se till att behovet av arkivlokaler är tillgodosett (Sahlin & Boode 2019:3). Det är emellertid den projektansvarige som i slutändan ser till att arkivering av forskningshandlingar sker. I ansvaret för hantering av forskningshandlingar nämns följande punkter:
”
- Ta ställning till vad som bör bevaras/gallras
- Ordna forskningshandlingarna på sådant sätt att det utan vidare går att identifiera vad som ska bevaras eller gallras
- Skydda materialet från förstöring eller obehörig åtkomst och förvara det i anvisat arkiv
- Se till att avslutat forskningsprojekt inte splittras eller avlägsnas från fakulteten eller institutionen innan eventuell leverans till centralarkivet
- Tillgodose att handlingar inom forskningsprojektet hålls ordnade och sökbara både under och efter projekttiden
- Gallra handlingar när gallringsfristen har gått ut ” (Sahlin & Boode 2019:3). Det poängteras vidare att man redan vid projektets start skall ha en plan för hur handlingar skall tas om hand under projektets gång (Sahlin & Boode 2019:3). Förutom detta nämns också Data Access Unit (DAU). Detta är en stödverksamhet sammansatt med anställda från en rad relevanta enheter vid lärosätet vars uppgift är att stödja forskare i hantering av forskningsdata (Sahlin & Boode 2019:3-4). Detta drivs med stöd av SND. Här rekommenderas även att man inom forskningsprojekt tar fram en dokumenthanteringsplan.
Vidare följer i denna anvisning en utförlig beskrivning av hur dokument skall hanteras inom ramen för ett forskningsprojekt. Denna process har man valt att dela upp i fem delar; planera och administrera forskning, samla in data, analysera data, värdera och granska data, rapportera data. Under dessa delar ingår i princip alla sorters handlingar som vanligtvis uppkommer i samband med forskning, från anslagsansökningar till slutrapporter. Handlingar skall under projekttiden diarieföras och skickas till registrator. Handlingar av ringa betydelse (exempelvis utkast) får gallras utan tillstånd men i övrigt får handlingar kopplade till forskning ej gallras utan särskilt beslut Sahlin & Boode 2019:5). Det poängteras ”Att hålla en god ordning på forskningshandlingar är inte enbart ett lagkrav, utan det finns också fördelar ur ett forskningsetiskt perspektiv.” (Sahlin & Boode 2019:5). Överlag ger dessa hanteringsanvisningar en mycket tydlig bild av hur arkivering av forskningsdata skall gå till. Det är också tydligt vad som är arkivering och vad som är tillgängliggörande.
Dokumenthanteringsplan
Det finns även en dokumenthanteringsplan att tillgå (Linné 1) där det hänvisas till RA-FS 1999:1 och RA-RA-FS 2002:1 vilket innebär att i princip alla handlingar som produceras under forskningsprocessen som inte är av ringa betydelse, skall bevaras. Där inkluderas primärmaterial. Relevant är att handlingar från 2018-01-01 skall bevaras i sitt originalformat, det vill säga att digitala handlingar endast skall bevaras digitalt och analoga handlingar endast analogt.
Praktik
Relevant för den här uppsatsens syfte är att arkivsäker förvaring tas upp som en särskilt punkt i hanteringsanvisningarna. Både fysisk och digital förvaring nämns. När det gäller fysisk förvaring skall fakulteten eller institutionen ordna med säker förvaring i arkivsäker lokal alternativt använda sig av arkivskåp som står emot brand i 120 min. Digital förvaring skall i första hand ske vid universitetets servrar. Andra lösningar går att använda men att förvara på egen hårddisk rekommenderas ej. Vidare lyfts att data skall vara läsbart under hela sin livslängd (Sahlin & Boode 2019:6). Handlingar som efter projekttidens slut skall bevaras skall levereras till centralarkivet. Handlingar som får gallras skall förvaras vid institution eller fakultet tills gallringsfristen löpt ut, därefter skall de gallras (Sahlin & Boode 2019:6).
Lunds universitet (LU) Information och riktlinjer
Lund är sedan 2018 medlem i konsortiet SND och tillgängliggörande av forskningsdata via SND erbjuds därmed (LU 4). Universitetet har också som målsättning att bygga upp ett lokalt stöd för forskningsdata.
När det gäller arkivering mer specifikt så skall forskningsdata vid forskningsprojektets avslutande levereras för långtidsbevaring. Detta sker till Universitetsarkivet (Lund 1). Emellertid finns ännu ingen lösning för långtidslagring av digital data, denna skall därför på ett säkert sätt lagras vid respektive institution (LU 1). LU erhåller en handbok i dokumenthantering där forskningshandlingar nämns särskilt (Lund 2). Här framgår att LU förhåller sig till RA-FS 1999:1 och förutom det lokalt tillämpningsbeslut angående gallring av forskningshandlingar.
När det gäller forskningsdata skall de bevaras om de har: Fortsatt inomvetenskapligt värde
Värde för annat forskningsområde
Stort vetenskaps-, kultur- eller personhistoriskt värde Stort allmänt intresse
(Lund 2:17)
Som exempel på sådana material lyfts till exempel primärmaterial, databaser och register. Primärmaterial som ej uppfyller kraven för bevarande kan gallras efter tidigast 10 år, eller 15 år inom medicinsk forskning. Dessa rekommendationer följer i stort RA-FS 1999. I handboken lyfts även att vissa forskningsfinansiärer kan ha högre krav än så, varvid de skall följas.
Dokumenthanteringsplan
Lunds universitets dokumenthanteringsplan fastställdes 2019-04-15 (LU 6). Bedriva forskning tas upp i specifik del av dokumenthanteringsplanen. Handlingar från samtliga delar av forskningsprocessen skall bevaras enligt instruktioner på sid 1 och 2 i dokumenthanteringsplanen. När det gäller primärmaterial specifikt så hänvisas till RA-FS 1999:1. Vissa data, som ej uppfyller kraven i RA-FS 1999:1 kan få gallras 10 år efter publicering efter särskilt beslut (15 år för medicinsk forskning).
Vidare erhåller Lunds universitet ett beslut angående gallring av forskningshandlingar fastställt 2019-11-04 (LU3). I detta upphävs det tidigare lokala gallringsbeslutet (från 2015) och nytt fastställs. Dessa föreskrifter gäller ”alla fakulteter som inte har egna gallrings- och bevarandeplaner” (LU 3:1). Med få undantag skall handlingar kopplade till forskningsprocessen bevaras och ordnas systematiskt. Vissa handlingar kan gallras men då endast efter beslut i samråd med prefekt. Även då gäller emellertid gallring efter 10 respektive 17 år. Särskilda anvisningar finns när det gäller handlingar inom medicinsk forskning.
Praktik
Rent praktiskt så är arkivverksamheten uppdelad i ett flertal interna arkivbildare vid Lunds universitet (LU 5). Institutioner, sektioner, fakultetskanslier eller motsvarande räkans som egna arkivbildare. I vissa fall kan även större forskningsprojekt vara egen arkivbildare. Prefekt eller chef har således ansvar för arkivverksamheten på den egna avdelningen. Universitetsarkivet fungerar som ett rådgivande organ men också som central- och slutarkiv. Universitetsarkivet är del av Arkivcentrum Syd (ACS 1) där flera större arkivinstitutioner samsas i gemensamma lokaler.
Mittuniversitetet (MIUN) Information och riktlinjer
Vid Mittuniversitetet hänvisas man till SND och DiVA 8 när det gäller tillgängliggörande av forskningsdata. Vidare lyfts vikten av att göra forskningsdata tillgängligt, inte minst i relation till ökade krav på detta, både nationellt och från EU (MIUN 1). Mittuniversitetet har inlett ett samarbete kring hantering av forskningsdata mellan bibliotek, arkiv, jurist och IT. Man har även gett sitt stöd till SND i deras ansökan till Vetenskapsrådet gällande en nationell infrastruktur för forskningsdata och har därmed åtagit sig att upprätta en så kallad Data Access Unit (DAU) (MIUN 1). Arkivering av forskningsdata tas inte upp specifikt
Dokumenthanteringsplan
I Mittuniversitetets dokumenthanteringsplan (MIUN 2), fastställd 2020-06-16 framgår att de allra flesta handlingar som har med forskningsprocessen att göra skall bevaras.
Undantaget är exempelvis korrespondens av ringa karaktär och ej antagna offerter (MIUN 2:143). Forskningsdata är indelat i tre huvudprocesser; 1) Administrera och planera forskning 2) Forska 3) Tillgängliggöra resultat av forskning.
Primärmaterial som har fortsatt ”inomvetenskapligt värde, värde för annat forskningsområde, är av stort vetenskaps-historiskt, kulturhistoriskt eller personhistoriskt värde eller bedöms vara av stort allmänt intresse” (MIUN 2:144) skall bevaras. Övrigt primärmaterial kan gallras efter 13 år. Detta följerrekommendationerna i RA-FS 1999.
Praktik
Mittuniversitetet har en decentraliserad arkivorganisation. Det innebär att respektive chef för olika avdelningar är arkivansvarig, om inte ansvaret delegerats till någon annan inom avdelningen (MIUN 3). Den centrala arkivfunktionen vid Universitetsledningens stad ansvarar bland annat för att arkivverksamheten vid Mittuniversitetet håller genomgripande god kvalitet, handleda, utbilda och informera arkivredogörarna i organisationen (de ansvariga vid olika institutioner), ansvara för kontakt med riksarkivet och ta fram styrdokument (MIUN 3). Diarieföring sker endast centralt. Tydliga instruktioner för hur arkivmaterial skall bevaras finns där det framgår hur handlingar skall förvaras. Handlingar slutförvaras främst i centralarkiven som finns på de olika campusorterna och till viss del i närarkiv (MIUN 3). När det gäller e-arkivering finns ett system för det, närmare beskrivning av det finns emellertid inte att tillgå.
Linköpings universitet (LiU) Information och riktlinjer
Via universitetets hemsida får man tydlig information kring hur arkivering generellt skall gå till rent praktiskt (vilka boxar som skall användas etc). Här ligger även aktuella regler för bevarande och gallring av forskningshandlingar vid Linköpings universitet (LiU 4), fastställda 2002-03-20. I dessa hänvisas till RA-FS 1999:1 och följer i stort denna. Därefter presenteras tillämpningsregler för Linköpings universitet mer specifikt. Här lyfts vikten av att ett urval av den stora mängd forskningshandlingar som produceras vid lärosätet bevaras, av följande skäl:
- för vetenskaplig bedömning av underlaget till avhandlingar och rapporter - för återanvändning av forskningsmaterial i nya undersökningar
- för omvärdering av tidigare resultat
-för vetenskapshistorisk, kulturhistorisk och personhistorisk forskning
- för samhällets planering och reformer -för medborgarnas insyn i forskningen - för att hindra forskningsfusk (LiU 4:2).
Alla beslut angående gallring skall tas i relation till ovan presenterade punkter. Gallringsbeslut skall tas av projektledare eller motsvarande efter projektets avslutande. Inom ramen för samtliga forskningsprojekt skall det finnas en beskrivning av forskningsmaterialet som skall lämnas in till arkivsamordnare när projektet avslutas. Variationer i bestämmelser kring bevarande inom och mellan ämnesområden skall beslutas av fakultetsnämnden. Det skall finnas en skriftlig handledning för hur arkivering av forskningshandlingar skall gå till, för detta ansvarar universitetsarkivarien (LiU 4:2).
När det gäller tillgängliggörande av forskningsdata tas upp i relation till Horizon 2020 (LiU 5). Det finns inga formella krav på att tillgängliggöra forskningsdata men alla projekt inkluderas automatiskt i en pilot för data management. Vill man inte delta i detta kan det beviljas av särskilda skäl. Idén är att datan skall vara så ”öppna som möjligt, så slutna som nödvändigt” (LiU 5). Medverkar man inte i piloten skall man istället noggrant redovisa datahanteringsplan för projektet. Vid Linköpings universitet verkar tillgängliggörande av forskningsdata med andra ord ske som en automatisk följd av att ett forskningsprojekt initieras.
Dokumenthanteringsplan
Dokumenthanteringsplanen gäller från 2020-03-11 (LiU 6). Här finns tydliga instruktioner riktade till anställd, registrator och arkivsamordnare. Liksom i övriga exempel skall de allra flesta handlingar som har med forskningsprocessen att göra bevaras, med stöd av RA-FS 1999:1. När det gäller forskningsmaterial specifikt står det i dokumenthanteringsplanen att denna skall ”hanteras enligt rutin på institution”. Det innebär att varje institution skall ha enskilda rutiner för detta ändamål.
Praktik
Forskningsmaterial skall bevaras i minst 10 år, 15 år för EU-projekt och läkemedelsstudier. Två blanketter skall fyllas i vid varje projekt; Dokumentation av forskningsprojekt (LiU 2) och Gallringsbeslut. I blanketten Dokumentation för forskningsprojekt skall ingående redovisning ges av projektets alla tillhörande handlingar (innehåll, form, mängd osv). Dessutom skall det redovisas var detta material nu finns bevarat. Blanketten skapar med andra ord en bas för metadata till bevarad forskningsdata. Blanketten Gallringsbeslut (LiU 3) ger helt enkelt information om ev gallringsbeslut samt vem som har tagit detta. Arkivsamordnaren vid institutionen är ansvarig för att samla in handlingar och en gång om året administrera leverans till Dokument- och arkivenheten (LiU 1).
Karolinska Institutet (KI) Information och riktlinjer
På Karolinska Institutet finns tydlig information via deras webbplats kring arkivering av forskningsdata (KI 1). Här lyfts vikten av att bevara forskningsmaterial, både för att ha möjlighet att verifiera forskningsresultat och för att den ska bli tillgänglig över tid.
Också Karolinskas och den medicinska vetenskapens historia inför framtiden framhävs som ett viktigt argument för bevarande av forskningsdata. Med hänvisning till