Familjehems- och utredningskonsulenterna

I dokument Kvalitetshandboken. Cura Individutvecklings Kvalitetshandbok 1 (sidor 47-50)

2.6.1. Historik

Familjehemskonsulentverksamheten startade upp i Curas (tidigare Vårdförbundet Blekinge) regi i januari 1997 på uppdrag av medlems-kommunerna Ronneby, Sölvesborg och Olofström. En halvtidstjänst inrättades som projekt under ett års tid. Efter utvärdering av verksamheten beslutades om att projektet skulle fortsätta under hela 1998.

Verksamheten upphörde i augusti 1998 sedan konsulenten slutat sin tjänst. Verksamheten var nedlagd fram tills augusti 2000 då en ny heltidstjänst inrättades på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Verksamheten lokaliserades till Sölvesborgs kommun, där verksamheten finns i lokaler som Cura hyr av Gymnasieförbundet Bromölla–Sölvesborg.

I januari månad 2002 utökades verksamheten med en projektanställd familjehemskonsulent på heltid. Projektet pågick året ut. Från januari 2003 har ytterligare en tjänst inrättats på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Efter en internrevision under 2011 avslutade Ronneby kommun och Individ- och Familjeomsorgen i Karlshamn samarbetet. Olofströms och Sölvesborgs kommuner utökade uppdraget till att även innefatta utredningar jml 11 kap 1 § SoL när det gäller de ensamkommande barnen samt medgivandeutredningar vid adoption. I och med förändringen av arbetsuppgifterna ändrades verksamhetens namn till Familjehems- och utredningskonsulenterna.

Sedan hösten 2011 ingår Familjehems- och utredningskonsulenterna i Konsultgruppen inom Cura.

2.6.2. Personella resurser Personal

2 st Familjehems- och utredningskonsulenter 100 %.

Utbildning

Båda konsulenterna är socionomer med utbildning i Familje- och föräldraskapspsykologi (30 hp), handledningsutbildning (75 hp resp.

7,5 hp), Kälvestens utredningsmetodik och tolkning samt div. specifika kurser med anknytning till barn, ungdomar och familjehem.

2.6.3. Familjehems- och utredningskonsulent Ansvarsområden

1. Rekrytering 2. Utredning 3. Handledning 4. Utbildning

5. Internt utvecklingsarbete 6. Externt utvecklingsarbete 7. Kvalitetsutveckling 8. Intern administration 1.Rekrytering

1.1. Generell rekrytering av familjehem/kontaktfamiljer

Familjehems- och utredningskonsulenterna ansvarar för spridning av informations- och rekryteringsbroschyr till allmänna inrättningar, t ex bibliotek, vårdcentraler samt större företag samt gör utskick via E-post i form av rekryteringsbrev till större företag t ex kommuner och landsting.

Befintliga familjehem/kontaktfamiljer får rekryteringsbrev vid behov.

Familjehems- och utredningskonsulenterna annonserar i lokalpress.

Marknadsföring och rekrytering sker även via de tre kommunernas hemsidor och Curas hemsida.

Familjehems- och utredningskonsulenterna tar emot

intresseanmälningar per telefon och e-post, dels från familjer direkt och dels från handläggare inom kommunerna. Uppgifterna nedtecknas och förvaras digitalt. Samtliga intresserade erbjuds ett informationssamtal.

Om familjen inte är intresserad av uppdrag rensas uppgifterna.

1.2. Rekrytering av släktinghem

IFO kontaktar familjehems- och utredningskonsulenterna och meddelar att det finns en släkting/närstående som är intresserad av familjehems-placering. Handläggaren lämnar uppgifter om barnets behov, aktuella situation, ev. akutbehov, lagrum för placeringen, omfattning av uppdraget

samt personuppgifter på det aktuella släktinghemmet. Uppdraget påbörjas då tillräckliga uppgifter inkommit till familjehems- och utredningskonsulenterna.

1.3. Rekrytering av kontaktfamilj i nätverket

IFO/LSS Råd och stöd kontaktar familjehems- och utredningskonsulenterna och meddelar att det finns en släkting/närstående som är intresserad av uppdrag. Handläggaren lämnar uppgifter om barnets behov, aktuella situation, omfattning av uppdraget samt personuppgifter på det aktuella hemmet. Uppdraget påbörjas då tillräckliga uppgifter inkommit till familjehems- och utredningskonsulenterna.

2. Utredning

2.1. Utredning av familjehem/släktinghem

Familjehems- och utredningskonsulenterna inleder med att översända Socialstyrelsens ”Bedömningsinstrument för familjehem”. När materialet har återkommit görs en preliminär bedömning av hemmets lämplighet, utifrån olika risk- och skyddsfaktorer enligt en av Socialstyrelsen framtagen skattningsmanual.

Beroende av utfallet i denna preliminära bedömning tas ställning till om processen fortsätter eller avbryts. Processen fortsätter alltid vid utredning av släktinghem. Om beslutet är att fortsätta utreda görs två hembesök hos familjen. Vid träffarna diskuteras vad det innebär att vara familjehem, familjens skäl till att vilja bli familjehem, ett familjehemsplacerat barns fysiska och emotionella plats i familjen, deras syn på barnets kontakt med sitt ursprungliga nätverk samt familjens grundläggande egenskaper, kompetens och värderingar. Familjen informeras om utredningsmetodiken.

Uppgifterna antecknas i minnesanteckningar. Processen kan när som helst avbrytas, utifrån de uppgifter som framkommer.

Familjehemmet lämnar medgivande till att inhämta registerutdrag från Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister samt

Socialnämndens register. Utdrag från Försäkringskassa och Kronofogdemyndighet görs efter särskild bedömning.

Vid det tredje besöket i familjen sker enskilda samtal med samtliga hemmavarande biologiska barn. De främsta syftena är dels att barnen ska känna sig delaktiga i utredningsprocessen och dels att de ska få förmedla vad de känner inför en eventuell familjehemsplacering. Uppgifterna dokumenteras i minnesanteckningar.

De sökande uppmanas att lämna in en hälsodeklaration och läkarintyg så tidigt som möjligt. Om det finns tveksamheter när det gäller den psykiska eller fysiska hälsan uppmanas sökanden att lämna in ett utlåtande från läkare med specialistkompetens inom det aktuella området. Sökanden lämnar medgivande till att inhämta registerutdrag från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt Socialnämndens register. De sökande uppmanas med att inkomma med utdrag från Försäkringskassa och Kronofogdemyndighet samt förslag på referenspersoner. Uppgifterna från referenspersonerna inhämtas skriftligt, vid behov kompletteras de vid ett fördjupande samtal.

Vid det tredje hembesöket i familjen sker enskilda samtal med samtliga hemmavarande barn, om det är lämpligt med hänsyn till barnens ålder och mognad. Det är också viktigt att se om barnen har en god relation till sina föräldrar och hur samspelet mellan barnen och föräldrarna fungerar.

Uppgifterna dokumenteras i minnesanteckningar. De sökande informeras om nästkommande strukturerade djupintervju.

Vid det fjärde besöket genomförs den strukturerade djupintervjun. När det finns två vuxna i familjen intervjuas de separat. De intervjuas samtidigt av familjehems- och utredningskonsulenterna i samband med hembesök.

Den externa tolkaren kontaktas för överenskommelse om tid för tolkning av intervjuerna. Intervjuerna genomgås och en extern tolkning sker.

Familjehems- och utredningskonsulenterna gör en skriftlig

sammanställning av materialet, där sökandens personliga egenskaper, om sökanden har de förutsättningar som behövs för att kunna tillgodose ett adopterat barns särskilda behov och om det finns riskfaktorer som är av betydelse för bedömningen, stabilitet i relationen, socialt nätverk och relation till barnen som finns i familjen framgår. Förslaget till beslut tas inte med i utredningsrapporten utan skrivs i ett separat dokument.

Intervjumaterialet och minnesanteckningar förstörs efter att utredningen sammanställts.

I samband med hembesök erhåller familjen information om utfallet av den externa tolkningen och vår sammanvägda bedömning. Om familjen har synpunkter på vår bedömning resonerar vi igenom synpunkterna och försöker ytterligare förklara vår bedömning. Familjen erhåller den skriftliga utredningen och skriftlig information om möjligheterna att yttra sig över utredningen. Familjen uppmanas att inom fjorton dagar inkomma med sina synpunkter. Skulle synpunkterna röra uppenbara felaktigheter rättas uppgifterna i utredningen. Övriga synpunkter på utredningen noteras sist i utredningen. Utredningen överlämnas därefter till IFO i sökandens hemkommun, dvs inga uppgifter finns kvar hos Familjehems- och utredningskonsulenterna.

2.5. Utredning jml 11 kap 1 § Sol, avseende ensamkommande barn Individ- och familjeomsorgen meddelar familjehems- och utrednings-konsulenterna via fax att ett ensamkommande barn har anvisats till kommunen av Migrationsverket. Av handlingarna framgår den unges personuppgifter, datum för asylansökan samt eventuellt namn på föräldrarna och deras hemvist. Vidare framgår datum för inledd utredning jml 11 kap 1 § SoL samt pågående insatser inom socialtjänsten.

Överförmyndaren i Ronneby översänder via fax uppgifter på vem som förordnats som god man för den unge. Så snart som uppgifterna inkommit kontaktas den gode mannen och tid avtalas för en gemensam träff tillsammans med den unge. Familjehems- och utredningskonsulenterna meddelar Cura Park, per telefon eller via e-post, om den överenskomna tiden. Familjehem- och utredningskonsulenterna meddelar IFO i resp kommun, via e-post, om behov av telefontolk, tidpunkt och språk.

Familjehems- och utredningskonsulenterna kontaktar den kommun, där det transitboende är beläget där den unge tidigare vistats, för att begära in tidigare genomförd utredning jml 11 kap 1 § SoL.

Familjehems- och utredningskonsulenterna utarbetar ett förslag till utredningsplan och påbörjar att nedteckna grunduppgifterna enligt BBIC.

Vid den första träffen med den gode mannen och den unge genomgås den föreslagna utredningsplanen, som vid behov korrigeras eller kompletteras.

Konsulenterna utreder den unges behov och resurser utifrån de sju behovsområdena enligt BBIC; hälsa, utbildning, känslo- och

beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relation, socialt beteende samt förmåga att klara sig själv. Familjehems- och

utredningskonsulenterna använder ett standardiserat formulär som stöd för att utreda samtliga behovsområden. Avslutningsvis sker en diskussion kring den unges syn på sina behov och resurser samt tankar kring framtida boende.

Antalet träffar med den unge och den gode mannen bedöms utifrån behovet. Telefontolk används vid samtliga utredningssamtal. Samtalen sker med två till tre veckors mellanrum, om det inte är uppenbart omlämpligt, dvs att den unge har behov av en tätare kontakt. God man erhåller kontaktuppgifter till familjehems- och utredningskonsulenterna. Avsikten med en viss tid mellan samtalen grundar sig på att den unge ska få möjlighet att känna efter så att de kan förmedla sina upplevelser utifrån sina erfarenheter. Under utredningsprocessen kompletteras

grunduppgifterna.

Uppgifter beträffande genomgången hälsoundersökning och resultat av provtagningar erhålls genom den gode mannen. Efter det andra utredningssamtalet översänds Konsultationsdokument – skolan, till Efter en förnyad bedömning tar familjehems- och utredningskonsulenterna

ställning till om utredningen ska fortsätta. Vid en fortsatt utredning informeras familjehemmet om den kommande djupintervjun, vilket är ett standardiserat intervjuformulär enligt Kälvestensmodellen. Tid bokas med familjen. Familjen ombeds att inför nästa besök lämna uppgifter beträffande referenspersoner.

Den externa tolkaren kontaktas för överenskommelse om tid för tolkning av familjehemsintervjuerna. Om det rör sig om en utredning för ett specifikt barn kontaktas handläggaren vid Individ- och Familjeomsorgen för att få möjlighet att närvara vid tolkningen.

Vid det fjärde besöket genomförs djupintervjun. När det finns två vuxna i familjen intervjuas de separat. De intervjuas samtidigt av familjehems- och utredningskonsulenterna i samband med hembesök.

Referenspersonerna kontaktas per telefon och ombeds lämna uppgifter kring familjens situation och lämplighet som familjehem. De informeras om att uppgifterna är en del av utredningen. Referenspersonerna kan lämna uppgifterna per telefon eller via e-post. När uppgifterna lämnas per telefon nedtecknas uppgifterna från samtalet och kommuniceras därefter med uppgiftslämnaren.

Familjehemsintervjuerna genomgås och en extern tolkning sker.

Materialet sammanställs i en familjehemsutredning. Utredningen innehåller uppgifter om familjens bakgrund, aktuella situation, utbildning och arbetslivserfarenhet, ekonomi, barnerfarenhet, livsåskådning, intresse och personlighet, hälsotillstånd, socialt nätverk, skäl till att bli familjehem samt en bedömning av familjens lämplighet som familjehem/släktingem.

Bedömningen grundar sig på familjens resurser, erfarenhet, kapacitet, inriktning, deras förmåga att tillgodose barns behov samt den externa tolkningen där familjens känslomässiga utrymme framkommer.

Intervjumaterialet och minnesanteckningar förstörs efter att utredningen sammanställts.

I samband med hembesök erhåller familjen information om utfallet av den externa tolkningen och vår sammanvägda bedömning. Om familjen har synpunkter på vår bedömning resonerar vi igenom synpunkterna och försöker ytterligare förklara vår bedömning. Familjen erhåller den skriftliga utredningen och skriftlig information om möjligheterna att yttra sig över utredningen. Familjen uppmanas att inom fjorton dagar inkomma med sina synpunkter. Skulle synpunkterna röra uppenbara felaktigheter rättas uppgifterna i utredningen. Övriga synpunkter på utredningen noteras sist i utredningen. Efter medgivande från familjehemmet överlämnas utredningen till IFO/LSS Råd och stöd. Ett exemplar av utredningen förvaras i

dokumentskåp.

2.3. Utredning av kontaktfamilj/kontaktfamilj i nätverket

Vid ett första informationssamtal i samband med hembesök informeras familjen om vad det innebär att vara kontaktfamilj samt ersättningsnivåer.

Förutom informationen inhämtas familjens skäl till att vilja bli kontaktfamilj, ett kontaktbarns fysiska och emotionella plats i familjen samt deras syn på kontakt med barnets nätverk. Uppgifterna antecknas i minnesanteckningar.

Därefter görs ett ställningstagande till fortsatt utredning. Vid en fortsatt utredning inhämtas medgivande till att inhämta registerutdrag från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister samt Social-nämndens register. Utdrag från Försäkringskassa och Kronofogdemyndig-het görs efter särskild bedömning. I samband med det andra hembesöket görs en social utredning av familjen, enligt ett standardiserat formulär. Om det finns två vuxna i familjen intervjuas de gemensamt.

Materialet sammanställs i en kontaktfamiljsutredning. Utredningen innehåller uppgifter om familjens aktuella sociala situation, skäl till att bli kontaktfamilj samt en bedömning av familjens lämplighet som

kontaktfamilj.

En kopia av utredningen översänds till den utredda familjen. Skriftlig information om möjligheten att yttra sig över utredningen medföljer.

Familjen uppmanas att inom 14 dagar inkomma med sina synpunkter.

Skulle synpunkterna röra uppenbara felaktigheter rättas uppgifterna i utredningen. Om familjen har synpunkter på vår bedömning resonerar vi igenom synpunkterna och försöker ytterligare förklara vår bedömning.

Familjens synpunkter på utredningen noteras sist i utredningen.

2.4. Utredning av familjer, som önskar adoptera barn

Handläggaren vid Individ- och familjeomsorgen kontaktar familjehems- och utredningskonsulenterna och lämnar personuppgifter på den familj som anmält sitt intresse att adoptera och som har genomgått anvisad föräldrautbildning inför adoption.

Familjehems- och utredningskonsulenterna kontaktar familjen per telefon och kommer överens om tid för en första träff.

Medgivandeutredningen inleds med att en utredningsplan upprättas i samråd med familjen, där utredningens preliminära tidsplan framgår.

Vid behov kompletteras och revideras planen. Familjehems- och utredningskonsulenterna informerar om utredningsmetodiken. Vid de två första träffarna diskuteras vad det kan innebär att vara adoptivfamilj, familjens skäl till att vilja adoptera, ett adopterat barns fysiska och emotionella plats i familjen, deras syn på barnets ursprung och förståelse för barnets ursprung samt familjens grundläggande egenskaper, kompetens och värderingar. Uppgifterna antecknas i minnesanteckningar.

Familjehems- och utredningskonsulenterna har sex gånger per år träffar med de övriga verksamheterna inom Konsultgruppen. Syftet är dels att VC ska informera om övergripande verksamhet inom Cura och dels möjliggöra ett erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna.

Familjehems- och utredningskonsulenterna träffar VC två gånger per år för att samtala om utveckling av verksamheten och har dessutom medarbetarsamtal minst två gånger/år.

6. Externt utvecklingsarbete 6.1. IFO-träffar

Familjehems- och utredningskonsulenterna besöker Individ- och Familjeomsorgerna i de två kommunerna minst två gånger per halvår. Vid träffarna deltar både handläggare och närmaste arbetsledaren. Syftet är att hålla sig à jour med de önskemål som finns beträffande utredningar, samarbetsfrågor, utbyte av erfarenheter och ge ömsesidig information.

6.2. Socialstyrelsen

Familjehems- och utredningskonsulenterna deltar i två olika referensgrupper inom Socialstyrelsens utvecklingsarbete, både när det gäller ”Bedömningsinstrument för familjehem” och ”Utbildning för familjehem”.

6.3. Samverkan med Sociala resursförvaltningen i Malmö Familjehems- och utredningskonsulenterna har kontakt med Sociala resursförvaltningen i Malmö, avseende erfarenhetsutbyte när det gäller ensamkommande barn.

6.4. Samverkan med Regional utvecklingsledare Barn-Ungdom

Den regionala utvecklingsledaren har i uppdrag att bygga upp ett regionalt nätverk när det gäller arbetet med barn och unga som är placerade i familjehem eller på institution. Avsikten är att verka för en

kunskapsförbättring på området som i sin förlängning kan bidra till en rättssäker och högkvalitativ verksamhet i regionen.

7. Kvalitetsutveckling

Familjehems- och utredningskonsulenterna diskuterar och påtalar förändringar av Kvalitetssäkringen vid behov samt deltar i träffar med övriga kvalitetsansvariga inom Cura. Föreslagna ändringar skrivs direkt i den digitala Kvalitetshandboken tills den årliga uppdateringen. Förslagen till

förändringar kan komma från familjehems- och utredningskonsulenterna eller VC. Vid förändringar i Kvalitetshandboken ger familjehems- och utredningskonsulenterna ett förslag som godkänns av VC. Familjehems- och utredningskonsulenterna ansvarar för att Kvalitetshandboken uppdateras en gång per år. Uppdateringen sker i samarbete med VC.

8. Intern administration

8.1. Verksamhetsberättelse och lokal arbetsplan

Familjehems- och utredningskonsulenterna sammanställer årligen en verksamhetsberättelse vilken sänds till VC senast den 31 januari.

Konsulenterna och VC utarbetar gemensamt en lokal arbetsplan. Den ska vara färdigställd senast 31 december.

8.2. Semesterplanering

Semesterplaneringen avseende huvudsemestern insänds till VC senast 31mars. Familjehems- och utredningskonsulenterna har möjlighet att förlägga en vecka av semestern samtidigt, dvs verksamheten är stängd en vecka under sommaren.

8.3. Inköp

Verksamheten förfogar över en handkassa på 1 000 kr. Denna används till mindre inköp, exempelvis frimärken. Den ansvarige familjehems- och utredningskonsulenten redovisar handkassan genom att samtliga kvitton inlämnas till ekonomiansvarig. Redovisning sker när handkassan är slut.

Större inköp, exempelvis litteratur sker genom att faktura sänds till Curas kansli. Inköp av bensin sker genom kontokort på Preem. Verksamheten har två kort. Redovisning sker en gång per månad till Curas kansli.

8.4. Leasingbil och nycklar

Verksamheten förfogar över en leasingbil och konsulenterna ansvarar gemensamt för bilvården. Leasingbilen är parkerad utanför arbetsplatsen.

Familjehems- och utredningskonsulenterna ansvarar för varsin nyckel till arbetsplatsen och dokumentskåpet, där sekretessbelagt material förvaras.

samordnaren på Knut Hahnsskolan. Även frågeställningar till kontaktpersonerna på Cura Park översänds skriftligt. Vid behov kompletteras svaren vid ett fördjupande samtal. Enskilt samtal med den gode mannen sker efter den sista träffen med den unge samt vid behov.

Den gode mannen lämnar sina synpunkter beträffande den unges behov och resurser samt sin syn när det gäller den unges framtida boende.

Materialet sammanställs i en utredning där den unges behov och resurser utifrån de sju behovsområdena framgår. Utredningen avslutas med en analys och bedömning samt förslag till beslut. Utifrån vad som framkommit i utredningen utarbetas en vårdplan. Intervjumaterialet och minnesanteckningar förstörs efter att utredningen sammanställts.

När utredning och vårdplan sammanställts översänds en kopia till den gode mannen, som en förberedelse inför den gemensamma

delgivningsträffen. Tid bokas med den gode mannen och den unge.

Handläggaren på IFO bereds möjlighet att närvara och kontakttolk bokas via IFO. Vid träffen får den unge utredning och vårdplan översatt till sitt språk och får möjlighet att lämna sina synpunkter. Framförda synpunkter noteras sist i utredningen.

Utredningsplan, utredning jml 11 kap 1 § SoL, vårdplan samt andra inkomna handlingar överlämnas i original till handläggaren på IFO.

Dessutom överlämnas utredningsplan, utredning jml 11 kap 1 § Sol, vårdplan, grunduppgifter samt aktanteckningar på USB minne. Inga uppgifter finns kvar hos Familjehems- och utredningskonsulenterna.

3. Handledning

3.1. Anmälan om handledningsbehov hos familjehem

Handläggare inom IFO kontaktar familjehemskonsulenterna och meddelar att de har kontakt med ett familjehem som är i behov av och intresserade av handledning. Handläggaren ger en kortare beskrivning av

familjehemmets bakgrund, placeringar samt upplevd problematik.

Familjehemskonsulenterna tar därefter kontakt med familjen per telefon och överenskommer om plats och tid för första handledningstillfället.

Familjehemskonsulenterna poängterar att om familjen består av två vuxna ska båda delta.

3.2. Första handledningstillfället

Familjehemskonsulenterna informerar familjen om det uppdrag de fått från IFO samt att de har sekretess i förhållande till IFO. Familjehemmet berättar om sin syn på problematiken och vad de önskar hjälp med, uppdraget definieras. Familjehems- och utredningskonsulenterna och familjehemmet

gör en gemensam planering för den fortsatta kontakten. Gemensamt inbokas samtliga handledningstillfällen.

3.3. Påföljande handledningstillfällen

Familjehems- och utredningskonsulenterna träffar familjehemmet utifrån den uppgjorda planeringen. Familjehems- och utredningskonsulenterna intar en frågande och problematiserande hållning.

3.4. Avslutning

Handledningen avslutas i enlighet med den uppgjorda planeringen. Om familjehemmet och Familjehems- och utredningskonsulenterna upplever fortsatt behov av handledning kan ett nytt uppdrag formuleras, se ”första handledningstillfället, 3.2”.

3.5. Informationen till IFO

Handläggaren på IFO informeras om att handledningen avslutats. Om familjehemmet önskar sker en gemensam träff med handläggare och familjehems- och utredningskonsulenter.

4. Utbildning

Familjehems- och utredningskonsulenterna anordnar grundutbildning för familjehem och släktinghem. Utbildningen består av sju tillfällen à tre timmar och behandlar angelägna teman såsom anknytning, sorg och förlust, kontakt med biologiska föräldrar, lagstiftning, BBIC etc. Utbildningen genomförs minst en gång årligen. Utbildningen erbjuds både till de familjer som är under utredning och ännu inte erhållit placering/uppdrag samt de som har pågående placering. Inbjudan till utbildningarna sker via IFO/LSS Råd och stöd.

5. Internt utvecklingsarbete

Familjehems- och utredningskonsulenterna ska, med stöd av VC och Resursgruppen delta och hålla sig informerade om aktuella utbildningar, konferenser och forskning inom arbetsområdena familjehem,

Familjehems- och utredningskonsulenterna ska, med stöd av VC och Resursgruppen delta och hålla sig informerade om aktuella utbildningar, konferenser och forskning inom arbetsområdena familjehem,

I dokument Kvalitetshandboken. Cura Individutvecklings Kvalitetshandbok 1 (sidor 47-50)