10. Resultat och analys
10.4 Familjerättens organisering
Familjerättssekreterarna identifierar flera resurser som möjliggörs genom hur arbetet med umgängesutredningar på familjerätten är organiserat, vilka är introduktion, kollegialt stöd, samråd, extern handledning och samverkan.
10.4.1 Introduktion
Samtliga familjerättssekreterare identifierar och uttrycker att introduktion är en resurs de har att tillgå och använder. Eloise och Cecilia beskriver att introduktionen anpassades utifrån vilken erfarenhet och kunskap de hade sen tidigare. Anita, Berit och Danielle berättar att introduktionen sträcker sig under en längre period, ca ett år. Introduktionen innebar enligt samtliga familjerättssekreterare att de som nyanställda successivt fick lära sig familjerättens arbete och successivt fick ta ansvar. Samtliga familjerättssekreterare beskriver att de i början fick gå bredvid en kollega för att introduceras till familjerättens arbetsuppgifter, samt att de under den tiden fick stöd och råd kring arbetet från erfarna kollegor. Danielle uttrycker att erfarna kollegor är ett stöd under introduktionen och att hon kan tänka sig att det är svårare att börja i en arbetsgrupp där samtliga familjerättssekreterare är nya. Eloise berättar om introduktionen inom familjerätten:
“På familjerätten jobbar man inom väldigt många olika delar, det är ju både faderskap och adoptioner, nämndärenden och många av de uppdragen kommer ju från tingsrätten så det blir ju ett annat sätt att jobba mot en annan huvudman. Att skifta om, att jobba mot tingsrätt tar ju ganska mycket tid och kräver ju också sin introduktion för hur man ska uttrycka sig, vad är viktig information och hur gör man analys utifrån det man har.” - Eloise
Familjerättssekreterare har ett komplext uppdrag varför det är viktigt att de blir introducerade till arbetet (Liljegren & Parding, 2010). Resursen introduktion ryms inom familjerättssekreterarnas befintliga handlingsutrymme, vilket enligt Svensson (2008) formas utifrån hur organisationen är organiserad. Att familjerättssekreterarna har tillgång till introduktion, möjliggörs genom organiseringen av familjerätten och ryms därmed inom deras handlingsutrymme. Introduktion leder till att handlingsutrymmet begränsas då familjerättssekreterarna under introduktionen lär sig hur de ska utföra sitt uppdrag utifrån riktlinjer, lagstiftning och handböcker. Evans och Harris (2004), samt Liljegren och Parding
25 (2010) poängterar att välutvecklade regler och riktlinjer begränsar handlingsutrymmet då det inte lämnar utrymme för socialarbetarens enskilda tolkningar och bedömningar, vilket i sin tur leder till att socialarbetare blir osäkra i sitt agerande. Att introduceras till organisationens uppdrag är enligt Svensson (2008) en förutsättning för att socialarbetarna ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt genom att nyttja det handlingsutrymme som finns. Trots att introduktionen kan begränsa familjerättssekreterarnas handlingsutrymme, är introduktionen en resurs som möjliggör att de överhuvudtaget kan utnyttja det handlingsutrymme som finns inom organisationen, då de introduceras till och blir medvetna om organisationens uppdrag och ramar. Introduktion är en nödvändig resurs då den möjliggör att familjerättssekreterarna får kunskap om organisationens uppdrag och att de därmed kan nyttja det handlingsutrymme som finns att tillgå. Att introduktionen begränsar handlingsutrymmet är med andra ord nödvändigt för att familjerättssekreterarna ska kunna lära sig det komplexa arbete familjerätten innefattar.
10.4.2 Kollegialt stöd, samråd och extern handledning
Samtliga familjerättssekreterare uppger att kontinuerliga diskussioner kollegor emellan är vanligt förekommande och Cecilia berättar att de i hennes arbetsgrupp är flexibla och diskuterar ärenden i mån om tid. Danielle uttrycker även att de i hennes arbetsgrupp stämmer av frågor gällande utredningar med varandra. Berit, Eloise, Danielle och Cecilia lyfter fram det kollegiala stödet som en stöttning i arbetet, då det kan bidra med att de får råd och tips på vad som är nästa steg i en umgängesutredning samt vilka frågor som kan vara av vikt att ställa för att komma vidare i utredningen. Anita, Danielle, Cecilia och Berit uttrycker att de arbetar två och två i umgängesutredningar vilket bidrar med en helhetsbild av en familjs situation. Eloise beskriver att de i hennes arbetsgrupp har en strävan om att arbeta två och två i umgängesutredningar, men att det på grund av personalbrist inte alltid ser ut så i praktiken. En annan resurs samtliga familjerättssekreterare identifierar, men benämner olika, är samråd, vilket är ett tillfälle då de får hjälp med alla ärenden som utreds på familjerätten. Samtliga familjerättssekreterare beskriver att de under samråden även får möjlighet att ta upp frågor kring ärenden som de vill ha fler som diskuterar kring. Anita uttrycker att det under samråden inte finns någon fråga som är för liten eller för stor, utan att arbetsgruppen hjälps åt för att komma fram till olika idéer för hur de kan tänka och gå vidare i ett ärende. Samråden kan även enligt Anita generera förslag på hur handläggningen av utredningen kan föras framåt och utvecklas. Samtliga familjerättssekreterare uttrycker att det vid samråden erhålls olika infallsvinklar och en helhetssyn kring de utredningar och ärenden som diskuteras då arbetsgruppen består av familjerättssekreterare med olika erfarenheter och kunskaper. Cecilia berättar vad samråden i hennes arbetsgrupp bidrar med och Berit berättar om hur samråden i hennes arbetsgrupp går till:
“Men jag tänker att såna här saker hjälps vi åt med i arbetsgruppen för att vi har lite olika kompetenser… när man gör det så vill man ju stämma av att man tänker någorlunda samma eller om det finns aspekter som inte jag har tänkt på men som någon annan med annan kunskap kan tillföra, så att det blir en så pass bred bedömning som det bara är möjligt där man försöker ta hänsyn till så mycket kunskap och erfarenhet som det bara går. ” - Cecilia
“Vi har en särskilt avsatt tid där vi försöker använda den (samrådet) till att... ta upp om det finns frågeställningar i en utredning eller i ett annat ärende, det behöver inte vara utredningar det kan vara andra ärenden också, men där finns det möjlighet att ta upp frågeställningar om man tycker att man vill få synpunkter eller man har kört fast på något vis. Vi brukar också prata lite grann om när vi har haft barnsamtal, hur det har blivit... Lite grann svårigheter man hamnar i...” – Berit
26 Ytterligare en resurs samtliga familjerättssekreterare identifierar är extern handledning, vilken oftast sker månadsvis och innefattar diskussioner kring hur ärenden påverkar de enskilda familjerättssekreterarna. Eloise förklarar att hon och hennes arbetsgrupp för tillfället inte har extern handledning då de saknar en handledare. Den externa handledningen utformas på skilda sätt beroende på kommun, Berit beskriver att den innebär att de kan diskutera olika ärenden. Anita beskriver att den externa handledningen innebär, liksom Berit, att arbetsgruppen kan diskutera olika ärenden, men också att den handlar om hur olika ärenden påverkar familjerättssekreterarna. Oavsett hur den externa handledningen är utformad uppger Eloise att den kan bidra med nya perspektiv samt tankegångar, och Anita uppger att den kan bidra till en fördjupad förståelse kring de reaktioner och känslor hon får i ärenden. Cecilia uttrycker att den externa handledningen är värdefull när de ska genomföra svåra bedömningar och att den därför är en viktig del i deras utredningsarbete.
Kollegialt stöd, samråd och extern handledning är resurser familjerättssekreterarna har att tillgå utifrån hur familjerätten är organiserad, och ryms därmed inom deras handlingsutrymme då organisationen möjliggör dessa resurser. Handlingsutrymmet skapas i sin tur utifrån hur familjerätten är organiserad, och påverkas av bland annat riktlinjer och rutiner (Dunér & Nordström, 2006; Johansson, 2013; Levin, 2013; Svensson, 2008). Att familjerättssekreterarna har möjlighet att arbeta två och två, kan ha kontinuerliga diskussioner, samråd och extern handledning indikerar att även det är resurser som ryms inom deras handlingsutrymme, och som de därmed har att tillgå. Handlingsutrymmet möjliggör i sin tur att familjerättssekreterarna kan hjälpas åt och stötta varandra i olika ärenden. Tidigare forskning visar, liksom empirin, att kollegialt stöd inom arbetsgruppen är en resurs av vikt, då det kan hjälpa socialarbetarna att genomföra sina arbetsuppgifter genom att de får stöttning, vilket ökar deras arbetsprestation (Astvik et al., 2017; Avby et al., 2017; Liljegren & Parding, 2010; Nielsen et al., 2017). Familjerättssekreterarna delger även varandra de unika erfarenheter och kunskaper vardera familjerättssekreterare besitter, exempelvis vid diskussioner, samråd och extern handledning, vilket indikerar att handlingsutrymmet även möjliggör ett utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap dem emellan. Erfarenhetsbaserad kunskap inhämtas bland annat genom praktiska erfarenheter (Gustavsson, 2002), och kan även delges andra genom diskussioner och samtal kring hur situationer kan hanteras (Svensson et al., 2008). Tidigare forskning bekräftar att kollegialt stöd inom arbetsgruppen möjliggör ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte kollegor emellan, samt att det möjliggör reflektion kring olika svåra situationer (Liljegren & Parding, 2010) såsom vid samråd och extern handledning. Utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap bidrar med andra ord att familjerättssekreterarna lär sig av varandra vilket gör att de kan tänka och agera på nya sätt, vilket kan bidra med att deras handlingsutrymme vidgas och kan nyttjas desto mer. Eftersom handlingsutrymmet möjliggör att arbetsgruppen kan dela erfarenheter, kunskap och perspektiv med varandra, som leder till att arbetsuppgifter lättare kan färdigställas, behöver organisationen lämna utrymme för resurserna kollegialt stöd, samråd och extern handledning.
10.4.3 Samverkan
Samverkan är ytterligare en resurs samtliga familjerättssekreterare identifierar att de har tillgång till i sitt arbete och använder för informationsinhämtande kring de familjer som är aktuella på familjerätten. Anita, Berit och Cecilia uppger exempelvis att de, vid utredningar, tar del av socialregister vilka är skrivna av socialsekreterare vid enheten barn och familj. Samtliga familjerättssekreterare lyfter fram att de genomför referenssamtal med andra yrkesverksamma såsom skolpersonal, öppenvårdspersonal och socialsekreterare vid enheten för barn och familj. Berit och Cecilia lyfter fram vilka de kan hålla referenssamtal med under deras utredningar:
27 “Sen har vi ju alltid referenssamtal, och då är det personer i sin profession som
känner barnet, det kan vara lärare, förskollärare, fritidspersonal, om det finns till exempel ett umgängesstöd, det gör det i ganska många av våra utredningar, då pratar vi med personalen på umgängesstödet, de får ju se barn och förälder ihop.” - Berit “...sen pratar vi ju med kollegorna som har gjort utredningen på barn och familj, det är ganska vanligt att vi har referenssamtal med dem, ibland är det så att det redan finns en behandlingsinsats då tar man ibland in information om den. Det kan ju finnas kunskap där om barnens situation, som kan vara jätteviktig för den bedömning vi ska göra. Så sådan information väger vi också in.” – Cecilia
Att familjerättssekreterarna har möjlighet till samverkan med yrkesverksamma inom både socialt arbete och andra professioner indikerar att deras organisations uppbyggnad möjliggör det inom det handlingsutrymme som finns, vilket överensstämmer med tidigare forskning (Nielsen et al., 2017). Dunér och Nordström (2006), Johansson (2013), Levin (2013) och Svensson (2008) lyfter fram att handlingsutrymmet påverkas av bland annat lagar. Samverkan möjliggörs med andra ord utifrån det handlingsutrymme familjerättssekreterarna har att arbeta inom, vilket i sin tur bland annat påverkas av de lagar familjerätten måste utgå ifrån. I 8 § FL, 5 kap. 1 a § och 3 kap. 5 § SoL framgår det att samverkan ska ske i de ärenden det finns behov av det för att en utredning ska kunna färdigställas. Samverkan utgör en viktig resurs, då det bidrar med perspektiv från andra yrkesverksamma som har annan kunskap om barnet ärendet gäller, samt om barn i liknande situationer. Genom att samverka kan de olika yrkesverksamma dela erfarenheter och kunskaper dem emellan vilket bidrar med ett helhetsperspektiv kring det enskilda ärendet, som i sin tur möjliggör ett utbyte av erfarenhetsbaserad kunskap. Erfarenhetsbaserad kunskap är en uttalad kunskap som kan bidra med fler perspektiv, då den enligt Svensson et al. (2008) kan delges andra genom diskussioner om bland annat hur situationer kan hanteras. Att ha en god samverkan med andra enheter inom socialtjänsten och med andra professioner såsom lärare och förskollärare möjliggörs med andra ord av handlingsutrymmet inom organisationen. Samverkan är också en resurs av vikt då det möjliggör att familjerättssekreterarna delar erfarenhetsbaserad kunskap med varandra och därigenom erhåller en så pass bred bild av en familj och barns situation som möjligt.