Familjerättssekreterares resurser : En kvalitativ intervjustudie om familjerättssekreterares resurser vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020

Familjerättssekreterares resurser

En kvalitativ intervjustudie om familjerättssekreterares resurser vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation

Författare: Evelina Häggman Fannie Redner Handledare: Helene Lindström

FAMILJERÄTTSSEKRETERARES RESURSER

- En kvalitativ intervjustudie om familjerättssekreterares resurser vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation

Evelina Häggman & Fannie Redner Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020.

Sammanfattning

När föräldrar är oense om huruvida båda föräldrarna ska få träffa sitt gemensamma barn eller inte, får familjerättssekreterare i uppdrag av tingsrätten att genomföra en umgängesutredning. På senare år har ärendetypen våld i nära relation blivit allt vanligare vid umgängesutredningar. För att familjerättssekreterare ska kunna genomföra umgängesutredningar av god kvalitet, avseende ärendetypen våld i nära relation, behöver de ha tillgång till olika utredningsresurser. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka resurser familjerättssekreterare upplever att de har att tillgå vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem familjerättssekreterare i fyra kommuner genomförts. Resultatet visar att familjerättssekreterarna har olika resurser att tillgå, där resurserna erfarenhet, kunskap, introduktion, kollegialt stöd, samråd, samverkan och socialstyrelsens handbok om vårdnad, boende och umgänge nämns och används av samtliga familjerättssekreterare. Handboken vårdnad, boende och umgänge författad av juristen Mats Sjösten, familjerättsdagar, samt Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd (MFoF), är resurser som också nämns och används, men inte av samtliga familjerättssekreterare. Utöver ovannämnda identifierade resurser visar föreliggande studie att familjerättssekreterarna önskar ytterligare resurser i form av tydligare riktlinjer, samt samverkan med psykolog och psykiatri. Analys och diskussion visar att samtliga identifierade resurser är av vikt och behöver kombineras med varandra för att umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation ska kunna genomföras av god kvalitet. Utifrån studiens resultat behöver organisationen möjliggöra att samtliga resurser finns

tillgängliga för familjerättssekreterarna att tillgå.

RESOURCES OF FAMILY LAW INVESTIGATORS

- A qualitative interview study about resources of family law investigators in the conduct of social investigations concerning visitation and intimate partner violence

Evelina Häggman & Fannie Redner Örebro University

School of Law, Psychology and Social Work Social Work

Undergraduate Essay, 15 credits Spring 2020.

Abstract

When parents disagree on whether both parents should be allowed to meet their child or not, social workers who act as family law investigators are commissioned by the district court to conduct and investigate visitation. In recent years, intimate partner violence has become more common in family law procedures concerning visitation. In order for family law investigators to be able to conduct and investigate cases involving visitation and intimate partner violence, they require different investigation resources. The purpose of this study is to explore which resources family law investigators experience that they can obtain when conducting cases involving visitation and intimate partner violence. To answer this study’s purpose, qualitative semi-structured interviews were conducted with five family law investigators in four municipalities. The result shows that the family law investigators have different resources available that they are using, such as experience, knowledge, introduction, collegial support, consultation, collaboration and the handbook about custody, resident and visitation by the national board of health and welfare. The handbook about custody, resident and visitation written by the jurist Mats Sjösten, family law conferences, and the authority for family law and parental support are resources that only a few of the family law investigators are using. In addition to the resources presented above, this study shows that the family law investigators wish for additional resources such as more direct guidelines and collaboration with psychologists and psychiatry. The analysis and discussion show that all identified resources are important and need to be combined with each other in order for family law investigators to conduct investigations involving visitation and intimate partner violence of good quality. According to the results of the study, the organization needs to enable all resources for the family law investigators.

Förord

Vi vill börja med att särskilt tacka alla familjerättssekreterare som har ställt upp på intervjuer under rådande pandemi, utan er hade inte denna studie varit möjlig att genomföra.

Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Helene Lindström som aldrig slutade tro på oss, och vars stöd har drivit oss framåt.

Slutligen vill vi tacka våra nära och kära för all stöttning vi har fått under hela uppsatsarbetet.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Problembeskrivning ... 2

3. Syfte och frågeställningar ... 3

4. Tidigare forskning ... 3

4.1 Socialtjänsten som organisation ... 3

4.2 Familjerättens uppdrag... 4

4.3 Social- och familjerättssekreterares resurser ... 4

4.4 Ärendetypen våld i nära relation och umgänge ... 5

4.5 Motiv för den egna studien ... 6

5. Bakgrund ... 7

5.1 Familjerättssekreterares resurser ... 7

5.2 Umgängesutredningsprocessen ... 7

5.3 Umgängesutredningsprocessen vid ärendetypen våld i nära relation ... 9

6. Teoretiskt ramverk ... 9

6.1 Handlingsutrymme ... 10

6.2 Erfarenhetsbaserad kunskap... 10

6.3 Tyst kunskap ... 11

6.4 Motiv för val av begrepp... 12

7. Metod ... 12 7.1 Val av metod ... 12 7.2 Litteratursökning ... 13 7.3 Urval ... 13 7.4 Konstruktion av vinjett ... 14 7.5 Konstruktion av intervjuguide ... 14

7.6 Tillvägagångssätt vid intervjuer ... 15

7.7 Databearbetning och analysmetod ... 15

7.8 Metodologiska överväganden ... 16

7.9 Tillförlitlighet, trovärdighet och generaliserbarhet ... 17

8. Forskningsetiska överväganden ... 19

9. Presentation av intervjupersoner ... 20

10. Resultat och analys ... 20

10.1 Erfarenhet ... 21

10.3 Organisation ... 23

10.4 Familjerättens organisering ... 24

10.4.1 Introduktion... 24

10.4.2 Kollegialt stöd, samråd och extern handledning ... 25

10.4.3 Samverkan ... 26

10.5 Familjerättssekreterares identifierade behov av ytterligare resurser ... 27

11. Slutdiskussion... 29

11.1 Identifierade resurser och hur de används ... 29

11.1.1 Erfarenhet ... 29

11.1.2 Kunskap... 30

11.1.3 Organisation ... 31

11.1.4 Familjerättens organisering ... 32

11.2 Familjerättssekreterares identifierade behov av ytterligare resurser ... 33

12. Studiens innebörd och förslag på vidare forskning ... 34

13. Referenslista ... 36

14. Bilagor... 41

14.1 Bilaga 1 - Vinjett ... 41

14.2 Bilaga 2 – Intervjuguide... 42

14.3 Bilaga 3 – Informationsbrev ... 44

1

1. Inledning

Tvister om umgänge har på senare tid ökat, vilket Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) (MFoF:s yttrande, 2017-05-26) uttrycker som oroande då allvarliga konflikter mellan föräldrar leder till negativa konsekvenser för barnen. I umgängestvister har ärendetypen våld i nära relation blivit allt vanligare (Dahlkild-Öhman, 2011). I en studie genomförd av Barnombudsman Nyberg (2015) framgick det att i 29 procent av 139 ärenden gällande umgänge var en av föräldrarna dömd för våldsbrott mot en familjemedlem och att det i 56 procent av de ärendena beslutats om oövervakat umgänge trots brottsdomen. Den avdelning som ansvarar för att utreda umgängestvister är i många kommuner familjerätten, vilken är en avdelning inom socialtjänsten (Dahlkild-Öhman, 2011). Familjerätten får i uppdrag av tingsrätten att genomföra utredningar gällande umgänge. Familjerättens uppdrag är unikt jämfört med övrig socialtjänst, eftersom de arbetar på uppdrag från och lämnar rekommendation av beslut till tingsrätten och inte till socialnämnden (Dahlkild-Öhman, 2011; Socialstyrelsen, 2012). Under de senaste 11 åren har bristande kunskaper hos familjerättssekreterare uppmärksammats, vilket påverkar deras genomförande av utredningar (SOU 2017:6). För att familjerättssekreterare ska kunna genomföra sina arbetsuppgifter behöver de ha tillgång till olika resurser. Resurser är allt en individ uppfattar som en hjälp för att uppnå sina egna och arbetsgivarens mål (Halbesleben, Neveu, Paustian-Underdahl & Westman, 2014). Det finns olika typer av resurser såsom personella (Nielsen, Nielsen, Ogbonnaya, Känsälä, Saari & Isaksson, 2017), kollegiala (Astvik, Welander & Isaksson, 2017; Avby, Nilsen & Ellström, 2017; Liljegren & Parding, 2010; Nielsen et al., 2017), samt instrumentella, juridiska och organisatoriska (Nielsen et al., 2017; Walmsley, 2004). Resurser kan med andra ord bestå av personella resurser såsom erfarenheter och kunskaper, samt individuella egenskaper såsom självkänsla (Nielsen et al., 2017). Resurser kan även bestå av juridiska och organisatoriska resurser såsom lagar, riktlinjer, samverkan och bedömningsinstrument (Nielsen et al., 2017; Walmsley, 2004), men även av kollegiala resurser i form av arbetsgruppen (Astvik et al., 2017; Avby et al., 2017; Liljegren & Parding, 2010; Nielsen et al., 2017). Vilka resurser socialsekreterare som grupp har att tillgå är ett beforskat område vad gäller vilka organisatoriska och personella resurser de upplever sig ha tillgång till samt vilka ytterligare resurser de önskar. Vilka resurser socialsekreterare med titeln familjerättssekreterare har att tillgå är istället ett område det finns begränsat med forskning kring gällande vilka organisatoriska resurser de har att tillgå, och det föreligger en kunskapslucka kring vilka personella resurser de upplever att de har att tillgå (Nielsen et al., 2017). Att det föreligger begränsat med forskning kring familjerättssekreterares samtliga resurser, kan leda till att familjerättssekreterares resurser inte synliggörs eller reflekteras kring, vilket i sin tur kan göra det svårare att säkerställa att de utredningar de genomför är av god kvalitet.

I många av de umgängesutredningar familjerätten genomför, möter familjerättssekreterare familjer där det förekommer eller har förekommit våld i nära relation (Dahlkild-Öhman, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson, Bruno & Näsman, 2013). Våld i nära relation avser, i föreliggande studie, fysiskt och psykiskt våld samt försummelse. I vår studie ska ärenden som rör våld i nära relation inbegripa både situationer där det rör sig om misstanke om våld, men också situationer där det sedan tidigare finns en dom om våldsutövande. Idag klassificeras våld i nära relation som ett samhällsproblem och år 2018 anmäldes 16 000 misshandelsbrott kopplat till en nära relation. Forskning belyser oftast att det är mannen/pappan i heterosexuella par som utövar våld i nära relation (Eriksson, 2014; Hester, Ferrari, Jones, Williamson, Bacchus, Peters & Feder, 2015; Nordborg, 2019). Det är vanligt förekommande att barn bevittnar det våld som utövas i nära relation (Frenzel, 2014), vilket är riskfyllt då barnens behov i sådana situationer riskerar att förbises, vilket gör att dessa barn ses som en särskilt utsatt grupp (Socialstyrelsen,

2 2019). Barn som har bevittnat våld i nära relation riskerar även att utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och hänsynslösa uppfostringsmetoder till följd av bevittnandet (Barnombudsmannens remissvar, 2017-05-29). Av tidigare forskning framgår det att som barn bevittna våld i nära relation påverkar denne psykiskt, fysiskt, kognitivt och/eller socialt (Forssell, 2016). Tidigare forskning visar också att barn till följd av umgänge med en våldsutövande pappa, kan utveckla psykiska besvär, självskadebeteende, sängvätning och ett tillbakadraget eller utåtagerande beteende (Holt, 2011). Även under umgänget kan barn riskera att fara illa genom att de kan utsättas för slag och örfilar, verbalt våld samt att de kan försummas, och utveckla somatiska besvär (Holt, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson & Näsman, 2008; Zeoli, Rivera, Sullivan & Kubiak, 2013). Då barn riskerar att fara illa under och till följd av umgänge med våldsutövande pappa och då våld i nära relation har blivit vanligare inom familjerätten, är det en ärendetyp som är av betydelse att lyfta fram.

2. Problembeskrivning

Enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) 14 kap. 2 § ansvarar samtliga som genomför uppgifter inom socialtjänsten för att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. För att familjerättssekreterare ska kunna genomföra umgängesutredningar av god kvalitet samt för att säkerställa barns trygghet är det viktigt att de har tillräckliga resurser såsom kunskap om våld, relationer, samt barns utveckling (SOU, 2005:43; SOU, 2017:6; Socialstyrelsen, 2012). Tidigare forskning visar dock att familjerättssekreterare har bristande specialiserad kunskap kring våld i nära relation, vilket resulterar i att de rekommendationer till beslut de skriver till tingsrätten leder till att barnens unika situation och behov förbises, vilket i sin tur leder till eventuella risker för barnet. De risker barnet kan utsättas för är att domstolen beslutar om umgänge mellan barn och våldsutövande pappa (Hart, 2010), vilket kan leda till att barnet far illa psykiskt, fysiskt, somatiskt och/eller genom försummelse (Holt, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson & Näsman, 2008; Zeoli et al., 2013). Eftersom barn som har bevittnat och/eller blir utsatta för våld är en särskilt utsatt grupp, bedöms ärendetypen våld i nära relation kopplat till umgängesutredningar vara relevant att studera utifrån ett barnperspektiv. Även utifrån ett samhällsperspektiv bedöms våld i nära relation vara relevant då ärendetypen och barns påverkan av att ha upplevt våld i nära relation har uppmärksammats mer i samhället på senare år, och blivit allt vanligare vid skilsmässor och separation, samt vid frågor gällande umgänge (Dahlkild-Öhman, 2011; Eriksson et al., 2013). I en studie genomförd av Barnombudsmannen Nyberg (2015) framgick det att i 29 procent av 139 ärenden gällande umgänge, var ena föräldern dömd för våldsbrott mot en familjemedlem, och att det i 56 procent av de ärendena ändå, trots brottsdomen, beslutats om oövervakat umgänge. Våld i nära relation är även en ärendetyp som ur ett samhällsperspektiv är relevant att lyfta fram då offentliga instanser ska motverka och förebygga att denna ärendetyp förekommer (Eriksson, 2003).

Som framgår av det befintliga forskningsläget föreligger det en kunskapslucka om vilka resurser familjerättssekreterare har att tillgå vid umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation. Då umgänge med våldsutövande förälder kan leda till risker för barnet, samt då forskning visar att bristande kunskap kring våld kan resultera i att barnet far illa, är det viktigt att undersöka flera aspekter som skulle kunna minska förekomsten av att barn far illa under umgänge. Om familjerättssekreterare har tillräckliga resurser att tillgå både inom sig själva och inom organisationen, kan det öka möjligheten att de skriver rekommendationer till beslut som säkerställer barns trygghet och minskar förekomsten av att barn far illa under umgänge (SOU 2005:43; SOU 2017:6; Socialstyrelsen, 2012). Föreliggande studie bidrar med en bredare kunskap om vilka resurser familjerättssekreterarna har tillgång till, vilka de praktiskt använder samt en identifiering av eventuella bristande resurser som behöver utvecklas. Kunskap om

3 familjerättssekreterares resurser bidrar till att skapa ett underlag om och förslag om hur ett umgänge mellan ett barn och dess förälder kan utformas på ett för barnet tryggt sätt, vilket kan minska förekomsten av att barn far illa under umgänge.

3. Syfte och frågeställningar

Med grund i ovanstående problembeskrivning syftar föreliggande studie till att undersöka vilka resurser familjerättssekreterare upplever att de har att tillgå vid genomförande av

umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation. Studiens empiriska underlag utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem familjerättssekreterare i fyra kommuner i Sverige. Syftet preciseras i nedanstående frågeställningar:

-Vilka av de identifierade resurserna använder familjerättssekreterarna? -Hur använder familjerättssekreterarna de befintliga resurserna i praktiken?

-Vilka behov av ytterligare resurser identifierar familjerättssekreterarna att de behöver ha tillgång till i arbetet med umgängesutredningar?

4. Tidigare forskning

I föreliggande avsnitt presenteras tidigare forskning, vilket inleds med ett avsnitt om socialtjänsten som organisation då familjerättssekreterare är anställda socialsekreterare med titeln familjerättssekreterare och då familjerätten är en avdelning inom socialtjänsten. Därefter följer ett avsnitt om familjerättens uppdrag, varefter forskning om socialsekreterare och familjerättssekreterares resurser beskrivs. Vilka resurser familjerättssekreterare har tillgång till finns det begränsat med forskning kring varför socialsekreterares resurser presenteras för att komplettera tidigare forskning om familjerättssekreterares resurser. Slutligen följer en presentation av forskning om ärendetypen våld i nära relation och umgänge.

4.1 Socialtjänsten som organisation

I Sverige har kommunerna det främsta ansvaret för de tjänster socialtjänsten hanterar, där 290 kommuner och 20 regionala myndigheter finansierar Sveriges socialtjänst. Regeringen styr och kontrollerar socialtjänstens uppdrag genom Socialstyrelsen (Johansson, 2017; Perlinski, Blom & Morén, 2012). Socialtjänstens arbete regleras genom lagstiftning, främst SoL, Förvaltningslagen [FL] (2017:900) och Föräldrabalken [FB] (1949:381). Socialtjänsten är en organisation som är uppdelad i olika arbetsområden, och forskning visar att personal inom varje område har en spetskompetens gällande en viss målgrupp med en viss typ av problematik (Bergmark & Lundström, 2005; Perlinski et al., 2012). Forskning visar att en gemensam nämnare oberoende område är att socialsekreterare arbetar tillsammans med klienten i syfte att förbättra dennes livssituation (Perlinski et al., 2012). En likhet mellan de områden som är inriktade mot individ- och familjeomsorg är att de ska säkerställa och erbjuda insatser samt åtgärder som ska utgå från varje enskild individ och dennes unika behov (Östberg, 2010; 1 kap. 1 § SoL). Samtliga områden inom individ- och familjeomsorgen har en särskilt central uppgift, vilken är att utreda ansökningar och anmälningar gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa, samt erbjuda dem den hjälp och stöttning de är i behov av (Östberg, 2010). Då Sverige inte har domstolar som är inriktade på familjerätt, är det socialnämnden som inom vissa organisationer fattar beslut om exempelvis föräldrars rättigheter gällande umgänge. Vilket område inom socialtjänsten som ansvarar för utredningar gällande umgänge varierar från kommun till kommun, men det vanligaste är att kommuner har en specialiserad enhet inriktad mot familjerätt, vilken benämns familjerätten (Perlinski et al., 2012).

4

4.2 Familjerättens uppdrag

Familjerättssekreterares uppdrag innefattar flera arbetsområden, såsom samarbetssamtal, faderskap, adoption, samt utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge (Föräldrabalken [FB], SFS 1949:381). När föräldrar är oense om huruvida båda föräldrarna ska få träffa sitt gemensamma barn eller inte, får familjerättssekreterare i uppdrag av tingsrätten att genomföra en umgängesutredning (Dahlkild-Öhman, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson, Bruno & Näsman, 2013; Forssell, 2016). I en studie genomförd av Dahlkild-Öhman (2011) framgår det att familjerättssekreterare har ett unikt uppdrag och en självständighet i relation till övrig socialtjänst, eftersom de arbetar på uppdrag från tingsrätten och skriver rekommendationer gällande umgänge till tingsrätten och inte till socialnämnden. Det ingår således primärt inte i familjerättssekreterares uppdrag att fatta beslut gällande umgänge, utan enbart skriva rekommendationer vartefter tingsrätten fattar beslut i frågan. Tingsrätten behöver därefter inte följa familjerättssekreterarnas förslag (Dahlkild-Öhman, 2011), varför det ses som att familjerätten inte äger hela utredningsprocessen från det att en utredning inleds tills dess att beslut fattas i ärendet. I umgängesutredningar har familjerättssekreterare i uppgift att genomföra en riskbedömning i syfte att utreda om barn riskerar att fara illa, vilket överensstämmer med 6 kap. 2 a § 1 punkt FB. Riskbedömning innebär att familjerättssekreterarna bedömer eventuella risker gällande barnets utveckling och välfärd som föreligger på både kort och lång sikt (Törnqvist & Tryblom, 2019). Forskning visar att familjerättssekreterarna kan använda sig av riskbedömningen för att utreda om exempelvis ett umgänge är aktuellt samt rekommendera hur det eventuellt bör utformas (Ekbrand, 2006). För att inhämta så mycket information som möjligt kring de barn som är aktuella vid familjerätten samt för att få en helhetsbild kring dem kan familjerättssekreterarna även utreda barnens situation i skolan genom att prata med skolpersonal (Eriksson et al., 2013). Familjerättens och därmed familjerättssekreterares uppdrag är, utöver vad som framgår ovan, ett område det föreligger begränsat med forskning kring. Under avsnitt “bakgrund” ges en mer ingående beskrivning av familjerättens uppdrag och hur en umgängesutredning genomförs.

4.3 Social- och familjerättssekreterares resurser

Resurser innefattar allt en individ uppfattar som en hjälp för att uppnå sina mål och finns på en arbetsplats i form av resurser som kan hjälpa de anställda att genomföra sina arbetsuppgifter och uppnå de mål arbetsgivaren utformat (Halbesleben et al., 2014). Resurser kan bestå av individuella egenskaper och beteenden såsom kunskap, självkänsla samt av erfarenheter (Nielsen et al., 2017). En tidigare studie av Avby et al. (2017) visar att erfarenhet, intuition och personliga värderingar är av vikt för socialsekreterare vid genomförande av arbetsuppgifter samt för att hantera komplexa situationer. Det är också lagstadgat enligt 3 kap. 3 a § SoL att Socialnämnden ska ansvara för att de handläggare som arbetar med handläggning av ärenden gällande barn och unga inom socialtjänsten har en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå på högskola. Eftersom socionomexamen eller liknande är lagstadgat, ses utbildning som en resurs socialsekreterare har att tillgå (Avby et al., 2017). Ytterligare en resurs, enligt tidigare forskning, är riktlinjer och bedömningsinstrument socialsekreterare har att tillgå vid samtal med barn när de genomför utredningar och bedömningar. En form av bedömningsinstrument är riskbedömning, vilken socialsekreterare, enligt tidigare forskning, kan använda som underlag för att bedöma om det föreligger en risk för att ett barn far illa (Walmsley, 2004).

Tidigare forskning visar att en resurs som kan hjälpa socialsekreterare att genomföra sina arbetsuppgifter är deras arbetsgrupp (Astvik, Welander & Isaksson, 2017; Avby et al., 2017; Liljegren & Parding, 2010; Nielsen et al., 2017). I en studie genomförd av Liljegren och Parding (2010) framgår det att socialsekreterarna kan använda arbetsgruppen för att utbyta kunskaper och erfarenheter samt för att reflektera kring svåra situationer som uppstår i arbetet.

5 En annan studie visar att arbetsgruppen kan hjälpas åt att genomföra och färdigställa arbetsuppgifter genom socialt stöd och goda relationer mellan kollegorna (Nielsen et al., 2017). Forskning visar att arbetsgruppen är särskilt viktig för nyutexaminerade socialsekreterare då de behöver stöttning och hjälp av kollegor för att lära sig och introduceras till arbetsuppgifterna (Liljegren & Parding, 2010). Ytterligare resurser är de som organisationens uppbyggnad och styrning möjliggör, såsom utrymme för självständiga bedömningar och samverkan med andra yrkesgrupper (Nielsen et al., 2017). I en studie genomförd av Avby (2015) framgår det att erfarenhet är en resurs av vikt för att kunna genomföra arbetsuppgifter. För att familjerättssekreterare ska kunna genomföra umgängesutredningar av god kvalitet behöver de ha en god och fördjupad kunskap kring socialt arbete gällande våld, relationer och barn (Socialstyrelsen, 2012). I en studie genomförd av Hart (2010) framgår det att majoriteten av familjerättssekreterare saknar en specialiserad kunskap kring våld i nära relation. Avsaknad av specialiserad kunskap om våld i nära relation leder till att den domstol som får en rekommendation kring umgänge av familjerättssekreterare fattar ett beslut gällande barnet som kan leda till allvarliga risker för denne. Med bristande kunskap förbiser familjerättssekreterarna och domstol barnets eller barnens unika omständigheter och behov vilket kan leda till att det fattas beslut om umgänge med våldsutövande pappa, där barnet eller barnen riskerar att fara illa (Hart, 2010). Hart (2010) lyfter fram att kunskap om och erfarenhet av arbete med våld i nära relation hos familjerättssekreterare skulle kunna förbättra deras förståelse för vikten av att göra en bedömning som utgår från varje enskilt barn och dennes unika situation.

För att kunna genomföra utredningar av ärendetypen våld i nära relation och skriva fram en rekommendation till beslut som utgår från 5§ FL angående saklighet, opartiskhet och proportionalitet, behöver familjerättssekreterare enligt Harrison (2009) och Macdonald (2016) använda de handböcker som finns att tillgå gällande utredningar av ärendetypen. Törnqvist och Tryblom (2019) och en studie genomförd av Dahlkild-Öhman (2011) visar att en resurs familjerättssekreterare kan använda är Rikspolisens belastnings- och misstankeregister för att inhämta information om en förälder är dömd för att ha begått någon form av våld eller hot om våld. Familjerättssekreterare kan även enligt en annan studie kontakta referenspersoner, såsom skol- och förskolepersonal för att utreda barnens situation i skolan (Eriksson et al., 2013). Slutligen visar tidigare forskning att familjerättssekreterare behöver ha tillräckliga resurser för att kunna förmedla sin professionella kunskap och stötta sina klienter på bästa sätt (Skillmark & Oscarsson, 2018). Utöver de resurser familjerättssekreterare har att tillgå i sitt arbete utifrån den forskning som är beskriven ovan, visar tidigare forskning att deras resurser annars är ett område det finns begränsat med forskning kring (Nielsen et al., 2017).

4.4 Ärendetypen våld i nära relation och umgänge

Våld i nära relation har enligt tidigare forskning blivit en allt vanligare ärendetyp inom familjerätten (Dahlkild-Öhman, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson et al., 2013). Forskning visar att våld i nära relation är ett brett begrepp som innefattar olika våldstyper vilka har begåtts av en person i den utsattes närhet såsom partner, förälder eller syskon. Våld i nära relation inbegriper, enligt flertalet studier, fysiskt och psykiskt våld. Av tidigare studier beskrivs fysiskt våld bland annat innefatta slag, knuffar och sparkar, och psykiskt våld beskrivs innefatta bland annat glåpord, hot om våld och kontrollerande beteende (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski, 2001; Holt, 2011; Zeoli et al., 2013). En annan våldstyp som inbegrips i våld nära relation och som Zeoli et al. (2013) beskriver är försummelse, vilket innebär att en person inte får den vård, omsorg eller hjälp hen är i behov av. Våld i nära relation inbegriper fler våldstyper än de som är beskrivna ovan, men då tidigare forskning särskilt lyfter fram dem väljer vi att inkludera enbart dessa våldstyper. Då forskning belyser att det oftast är mannen/pappan i heterosexuella par som utövar våld i nära relation (Eriksson, 2014; Hester et al., 2015;

6 Nordborg, 2019), kommer den våldsutövande föräldern i föreliggande studie benämnas som pappa.

Tidigare forskning visar att barns umgänge med en pappa som utövat våld i nära relation kan påverka barnets och mammans säkerhet och mående negativt då våldet kan fortgå eller till och med eskalera efter en separation eller skilsmässa. Den våldsutövande pappan kan utnyttja umgänget genom att hitta nya arenor för att utöva våld varpå våldet kan fortgå (Dahlkild-Öhmans, 2011; Ekbrand, 2006; Holt, 2011; Lundgren et al., 2001; Macdonald, 2016; Rathus, Jeffries, Menih & Field, 2019; Watson & Ancis, 2013). Ett exempel Holt (2011) lyfter fram i sin studie är där en pappa har använt umgänget som en ny arena för att utöva våld, genom att pappan har fortsatt slå barnet samt uttryckt glåpord till både barnet och mamman under umgänget. Studien genomförd av Holt (2011) visar även att barn som har haft umgänge med sin våldsutövande pappa kan, utöver att drabbas av fysiska konsekvenser såsom slag, även påverkats negativt psykiskt på längre sikt genom att de kan utveckla ett självskadebeteende, sängvätning samt ett tillbakadraget eller utåtagerande beteende. Barn kan även, utifrån resultatet i en annan studie, utveckla somatiska besvär till följd av umgänge med en våldsutövande pappa (Eriksson & Näsman, 2008). Eriksson och Näsman (2008) lyfter i sin studie fram ett exempel på när en pojke har utvecklat somatiska besvär i form av magont och kräkningar till följd av att han, mot sin vilja, övertalats till att träffa sin våldsutövande pappa. Ett annat exempel på hur barn kan fara illa av umgänge med våldsutövande pappa är, enligt flertalet studier, genom försummelse (Eriksson, 2003; Rathus et al., 2019; Zeoli et al., 2013). Rathus et al. (2019) lyfter i sin studie fram ett exempel på när ett barn har försummats av sin pappa genom att han under umgängestiden lämnade sina droger och cigarettfimpar framme och tillgängliga för hans nio månaders gamla dotter. Pappan i exemplet ovan försummade med andra ord sin dotter då han inte tillgodosåg hennes behov utifrån hennes ålder. Utifrån ovanstående tidigare forskning framgår det därmed att barn riskerar att fara illa på flera sätt under och till följd av umgänge med en pappa som har utövat våld i nära relation.

4.5 Motiv för den egna studien

Familjerättens uppdrag kan förstås som unikt i relation till övrig socialtjänst då de arbetar på uppdrag från tingsrätten. Familjerätten äger med andra ord inte hela utredningsprocessen då de skriver rekommendation till beslut vartefter tingsrätten fattar beslut i frågan. Utifrån tidigare forskning finns det olika typer av resurser såsom personella (Nielsen et al., 2017), kollegiala (Astvik et al., 2017; Avby et al., 2017; Liljegren & Parding, 2010; Nielsen et al., 2017) samt instrumentella, juridiska och organisatoriska (Nielsen et al., 2017; Walmsley, 2004). Av tidigare forskning framgår det att socialsekreterare lägger stor vikt vid erfarenhet som resurs (Avby et al., 2017). Föreliggande studie belyser samtliga resurser familjerättssekreterare upplever att de har att tillgå vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation, då det av tidigare forskning framgår att det finns begränsat med forskning kring deras resurser. Föreliggande studie är betydande för att få kunskap om vilka resurser familjerättssekreterare har att tillgå, hur resurserna används, samt vilka behov av ytterligare resurser de identifierar. Att undersöka vilka resurser familjerättssekreterare upplever att de har att tillgå vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation bedöms viktigt för att kunna identifiera eventuella bristande/avsaknad av resurser. Genom att identifiera brister eller avsaknad av resurser kan konkreta behov kring resurser klargöras, vilket i sin tur kan bidra med information till högre instanser om vilka resurser som behöver vidareutvecklas, men även om vilka ytterligare resurser familjerättssekreterare behöver i deras utredningsarbete. Många av de ärenden familjerätten utreder är av ärendetypen våld i nära relation. Tidigare forskning visar att barn under umgänge med våldsutövande pappa, kan fara illa på olika sätt, både fysiskt, psykiskt och somatiskt, varför det är en ärendetyp som är av särskild vikt att lyfta fram.

7

5. Bakgrund

Föreliggande avsnitt beskriver utredningsförfarandet gällande umgänge och ärendetypen våld i nära relation. Avsnittet inleds med en beskrivning av de resurser familjerättssekreterare ska ha tillgång till vid samtliga utredningar vid familjerätten. Därefter följer en beskrivning av umgängesutredningsprocessen, varpå avsnittet avslutas med en beskrivning av vad familjerättssekreterare bör fokusera på vid umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation.

5.1 Familjerättssekreterares resurser

För att familjerättssekreterare ska kunna genomföra utredningar av god kvalitet krävs det att de har särskilda kunskaper och resurser. Att familjerättssekreterarna är utbildade socionomer eller har annan likvärdig utbildning är viktigt för att de ska kunna uppfylla de krav på kunskap som krävs för att utföra arbetet på familjerätten (3 kap. 3 a § SoL; Socialstyrelsen, 2012). Familjerättssekreterare som inte har tidigare kunskaper eller erfarenheter av att handlägga och följa upp ärenden gällande barn och unga, bör under en period om minst ett år få en planerad introduktion innehållande stöttning och successivt ta ansvar för ärenden. Familjerättssekreterare bör även få kontinuerligt stöd i form av handledning för att upprätthålla och utveckla den kunskap som krävs för att kunna utföra samtliga arbetsuppgifter vid familjerätten (Socialstyrelsen, 2012). Familjerättssekreterarna behöver ha god kunskap om barns/ungas utveckling och behov för att kunna utreda och bedöma vad som är det bästa för varje enskilt barn (Barnombudsmannen, 2005; Socialstyrelsen, 2012). Bristande kunskap om barns/ungas utveckling och behov kan innebära att det blir svårt att bedöma ett barns mognadsgrad, varför kunskapen är av vikt (Socialstyrelsen, 2012). Då god kunskap om barn och ungas utveckling är viktigt för att kunna genomföra familjerättens uppdrag, krävs det att familjerättssekreterarna få tillgång till fort- och vidareutbildningar gällande bland annat att tolka barns uttryck och hur samtal med barn kan genomföras (Socialstyrelsen, 2012; SOSFS, 2014:4).

Då våld i nära relation har blivit en allt vanligare ärendetyp inom familjerätten behöver familjerättssekreterare ha praktisk och teoretisk kunskap kring våld. Familjerättssekreterare behöver även ha kunskap om barns reaktioner och uttryck samt hur barn kan påverkas av att ha utsatts för våld (Dahlkild-Öhman, 2011; Eriksson, 2003; Eriksson et al., 2013). Det är av särskild vikt att ha ovanstående kunskaper vid barnsamtal och handläggning av ärenden gällande våld i nära relation (Socialstyrelsen, 2012; SOSFS, 2014:4). Familjerättssekreterare behöver även ha kunskap om bland annat hur våld i nära relationer kan upptäckas, att det finns olika våldstyper samt vilka konsekvenser utsatthet för våld kan generera. Familjerättssekreterare behöver ha tillräcklig kunskap om våld för att de ska kunna bedöma om det finns en ytterligare risk för våldsutsatthet samt vilka konsekvenser barn kan drabbas av genom att ha bevittnat våld mot någon närstående (Socialstyrelsen, 2012).

5.2 Umgängesutredningsprocessen

När föräldrar har separerat eller skilt sig och deras barn bor tillsammans med den ena föräldern har barnet, enligt 6 kap. 15 § FB, rätt till umgänge med den förälder hen inte bor med. Om en förälder eller socialnämnden väcker talan gällande umgänge är det rätten som beslutar i frågan (6 kap. 15 a § 2 och 3 st. samt 17 § FB), vilka sedan ger uppdrag till familjerätten att utreda vad som är det bästa för barnet gällande umgänge. Familjerätten ska sedan, enligt 11 kap. 1 § SoL, utan dröjsmål inleda en utredning om den kan föranleda någon åtgärd. Familjerättens utredning ska mynna ut i en rekommendation till beslut där de redogör för vad de bedömer är det bästa för det enskilda barnet (Socialstyrelsen, 2012). Under utredningsprocessen är familjerättssekreterarna, enligt Barnkonventionen artikel 3, 1 kap. 2 § 1st SoL och 6 kap. 2 a § FB, skyldiga att beakta barnets bästa samt enligt 6 kap. 2 a § FB särskilt fästa vikt vid bland

8 annat att barnet inte far illa samt att hen har en god och nära kontakt till båda sina föräldrar. Familjerättssekreterarna ska, med grund i barnets bästa, utreda om det är aktuellt med umgänge, i sådana fall i vilken omfattning samt hur det ska utformas (Socialstyrelsen, 2012). Familjerättssekreterarna ska enligt 6 kap. 19 § tredje stycket FB genomföra utredningen skyndsamt där ett riktmärke är att utredningen ska vara slutförd inom tre till fyra månader och enligt 9 § FL ska utredningen genomföras så snabbt, enkelt och effektivt som möjligt utan att rättssäkerheten påverkas. När tingsrätten begär att en utredning av umgänge ska utföras, utser socialnämnden en familjerättssekreterare som ska genomföra utredningen. När en familjerättssekreterare har blivit tilldelad utredningen, inleds den med inledande samtal med föräldrarna vilket kan ske antingen gemensamt eller separat. Det inledande samtalet syftar till att ge information till föräldrarna kring utredningsprocessen, därefter genomförs fler föräldrasamtal vilka bland annat avser handla om barnet, barnets behov och föräldrarnas omsorgsförmåga. Om föräldrarna har en ny partner, rekommenderas familjerättssekreteraren att genomföra samtal även med denne i syfte att ta reda på dennes relation till barnet samt hur partnern ser på föräldrarnas samarbetsförmåga kring barnet (SOSFS 2012:4).

Utöver att ha samtal med föräldrarna bör familjerättssekreteraren, enligt 6 kap. 19 § fjärde stycket FB, höra det enskilda barnet i syfte att ta reda på dennes inställning samt enligt Barnkonventionen artikel 12, 3 kap. 5 § SoL och 11 kap. 10 § 1 st. SoL låta denne komma till tals om inte barnet tar skada av det. Om utredaren bedömer att det inte är lämpligt att tala med barnet ska det motiveras till rätten. Anledning till barnsamtal är för att familjerättens centrala uppdrag är att utreda vad som är det bästa för barnet, och för att barnets bästa ska kunna kartläggas, är barnets egen uppfattning, önskemål, vilja och åsikter av vikt att del av. Samtal med det enskilda barnet syftar till att delge barnet information om varför samtalet genomförs vilket familjerättssekreterarna enligt 11 kap. 10 § 1 st. SoL är skyldiga att göra, samt då barnet enligt 10 § FL har rätt till att bli informerad om allt som tillförts ärendet. Att ha samtal med barn krävs för att ta reda på barnets utveckling och mognad, hur barnet mår, samt hur samspel och anknytning ser ut med föräldrar, syskon och eventuella nya partner (SOSFS, 2012:4). Ett första möte med barnet sker fördelaktigt hemma hos respektive förälder för att familjerättssekreterarna ska få en egen uppfattning om kontakten mellan barn och förälder (Socialstyrelsen, 2012). I en umgängesutredning kan familjerättssekreteraren, enligt 5 kap. 1 a § SoL samt 11 kap. 2 § SoL, genomföra referenssamtal med professioner i barnets närhet, såsom skol- och förskolepersonal där fokus är att undersöka barnets fysiska och psykiska hälsa samt utveckling, men även för att få del av referenspersonens bild av exempelvis relationer och samspel mellan barn och förälder (SOSFS, 2012:4). Familjerättssekreteraren bör även inhämta uppgifter om föräldrarna och deras eventuella nya partner från socialtjänstens register och från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister (Törnqvist & Tryblom, 2019). Avslutningsvis i utredningen genomförs avslutande samtal med föräldrarna, antingen gemensamt eller separat, och med barnet om det bedöms lämpligt. De avslutande samtalen syftar till att redogöra för vad som framkommit i utredningen och vilka bedömningar och förslag till beslut som kommer att lämnas till rätten. Under utredningsprocessen ska familjerättssekreteraren skriva en utredningsrapport vilken ska redovisa de uppgifter som inhämtats under utredningen (SOSFS, 2012:4). Utredningsrapporten ska, enligt 6 kap. 19 § fjärde stycket FB, avslutas med familjerättssekreterarens bedömning och dennes rekommendation till beslut, vilken enligt Socialstyrelsen (2012) samt Törnqvist och Tryblom (2019) ska vara väl underbyggt och motiverat samt innehålla uppgifter om vilka konsekvenser förslaget får för det enskilda barnet. Rekommendationen ska även innefatta hur barnets behov av en nära och god kontakt med sina föräldrar på bästa sätt tillgodoses, om det föreligger någon risk att barnet eller någon annan i familjen utsätts för exempelvis våld eller andra övergrepp,

9 samt barnets inställning, åsikter och föräldrarnas omsorgsförmåga (SOSFS 2012:4; Törnqvist & Tryblom, 2019).

5.3 Umgängesutredningsprocessen vid ärendetypen våld i nära relation

I många av de utredningar familjerätten får i uppdrag att genomföra förekommer det allt oftare våld i nära relation vilket enligt Dahlkild-Öhman (2011) beror på att det endast är de svåra ärendena som avgörs i tingsrätt, medan andra ärenden löses genom samarbetssamtal. Lagstiftningen har dessutom förändrats så att den numer ställer högre krav på att våld ska uppmärksammas, samt att det ska vägas in i bedömningen av barnets bästa (Dahlkild-Öhman, 2011). Familjerättssekreterare behöver i enlighet med Barnkonventionen artikel 19, samt 5 kap. 1 § punkt 1 och 3 SoL och 6 kap. 2 a § FB förebygga, skydda och förhindra att barn blir utsatta för våld eller på annat sätt far illa. Vid umgängesutredningar där det finns misstanke om våld i nära relation eller då det är bekräftat att det har förekommit eller förekommer våld i nära relation, ska familjerättssekreteraren ta reda på barnets uppfattning kring våldet, vilket görs genom barnsamtal om det inte är till skada för barnet (6 kap. 19 § fjärde stycket FB). I de ärenden där det finns misstanke om eller bekräftat våld behöver inte familjerättssekreterarna ha vårdnadshavarnas samtycke till att samtala med barnet, och de behöver heller inte vara närvarande (11 kap. 10 § 3 st. SoL). I samtal med barn som bevittnat och/eller blivit utsatta för våld, behöver familjerättssekreteraren utreda vilka eventuella konsekvenser våldet har medfört, hur det har påverkat barnets relation till sina föräldrar samt vilket stöd barnet eventuellt har erbjudits. Familjerättssekreteraren behöver även utreda hur barnet har reagerat och agerat under våldet, om hen har pratat med någon om det samt om hen känner oro och/eller rädsla för att det ska hända igen (Socialstyrelsen, 2012). Familjerättssekreteraren ansvarar för att ett barn som utsatts för, eller har bevittnat våld får den hjälp och stöttning hen behöver (5 kap. 11 § SoL). Det är av vikt att familjerättssekreterarna, under föräldrasamtalen, tar reda på föräldrarnas inställning till det misstänkta eller bekräftade våldet samt om vilka eventuella stödinsatser familjen har erbjudits och deltagit i till följd av våldet (Socialstyrelsen, 2012). Familjerättssekreteraren bör även utreda om föräldrarnas omsorgsförmåga eventuellt har påverkats av våldet och huruvida deras omsorgsförmåga är tillräcklig för att tillgodose sitt barns behov. Under föräldrasamtalen bör familjerättssekreteraren även undersöka om det föreligger en risk för att barnet far illa under ett eventuellt umgänge (SOSFS, 2012:4). Utöver att genomföra samtal med barn och föräldrar samt utöver att ta del av olika register, kan familjerättssekreterarna samverka med andra professioner och organisationer som har kunskap om våld för att inhämta fler perspektiv kring familjen, våldet och dess påverkan (3 kap. 5 § SoL, Dahlkild-Öhman, 2011).

6. Teoretiskt ramverk

I föreliggande avsnitt kommer studiens teoretiska ramverk att presenteras. Avsnittet inleds med en beskrivning av handlingsutrymme, vilket följs av en presentation av erfarenhetsbaserad samt tyst kunskap, där varje kunskapsform förklaras under en enskild rubrik. Avsnittet avslutas med en argumentation av begreppens relevans, en sammanfattning av begreppen och en redogörelse för hur de ska förstås i den här studien. Då föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda resurser hos familjerättssekreterare, bidrar en analys utifrån begreppet handlingsutrymme och kunskapsformerna erfarenhetsbaserad samt tyst kunskap med en kunskap om deras resurser. En djupare förståelse för vårt empiriska material kan ges genom den presenterade teoretiska ramen nedan, då de olika begreppen sätter ord på och delar in familjerättssekreterarnas resurser i olika kunskapsformer, samt vilka resurser deras handlingsutrymme tillåter.

10

6.1 Handlingsutrymme

Handlingsutrymme är socialarbetarnas utrymme att agera inom ramen för organisationens uppdrag (Svensson, 2008) samt är grunden för att de ska kunna fatta beslut inom sin yrkesroll (Ponnert, 2013). Handlingsutrymmet påverkas och begränsas av flera faktorer, såsom organisationens uppdrag, samspelet mellan kollegor och de socialarbetarnas egna erfarenheter. För socialarbetare begränsas handlingsutrymmet av bland annat lagar, regler och rutiner (Dunér & Nordström, 2006; Johansson, 2013; Levin, 2013; Svensson, 2008) samtidigt som varje enskild socialarbetare har ett utrymme att tolka och hantera det handlingsutrymme som finns (Svensson, 2008). Hur lagar kan begränsa och vidga handlingsutrymmet beror på vilken typ av lag det är. En ramlagstiftning som exempelvis Socialtjänstlagen lämnar mer utrymme för tolkning, medan en mer detaljerad lagstiftning ger tydligare riktlinjer om hur socialarbetare ska agera, vilket begränsar handlingsutrymmet (Dunér & Nordström, 2006). Handlingsutrymme är nödvändigt för att socialarbetare ska kunna utföra sina arbetsuppgifter, samtidigt som ett brett handlingsutrymme bidrar med den rörelsefriheten socialarbetare behöver för att bli mer säkra i sitt yrkesutövande. Ett alltför brett handlingsutrymme, till följd av vaga regler, riktlinjer och lagrum, kan samtidigt leda till att uppdraget blir komplicerat (Evans & Harris, 2004; Liljegren & Parding, 2010). Det är enligt Levin (2013) och Lipsky (2010) av vikt att socialarbetare har ett brett handlingsutrymme då de möter klienter som befinner sig i unika situationer och har unika problem. Ett brett handlingsutrymme möjliggör för familjerättssekreterare att nyttja olika resurser för att kunna bemöta klienterna och deras problem på bästa sätt (Levin, 2013; Lipsky, 2010). Socialarbetare har dock i praktiken ett begränsat handlingsutrymme då de har i uppdrag att hantera konflikter och svåra situationer utifrån organisationens regler och moral samtidigt som de utgår från den egna moralen (Linde & Svensson, 2013). För att socialarbetare ska kunna använda och vidga sitt handlingsutrymme behöver de ha kunskap om organisationens rutiner och grunder (Svensson, 2008). När en socialarbetare är väl insatt i den organisation hen arbetar för, behöver denne ha ett brett handlingsutrymme för att kunna utföra sitt arbete och lösa problem som deras komplexa arbete kräver (Levin, 2013).

I föreliggande studie ska handlingsutrymmet förstås vara ett nödvändigt utrymme för familjerättssekreterarna att arbeta inom, samt förstås vara de ramar som skapas genom organisationens uppdrag, riktlinjer samt utifrån lagstiftning, individuella faktorer och av kollegialt samspel. Utöver att handlingsutrymme, som nämnt ovan, är socialarbetarens utrymme att agera inom ramen för organisationens uppdrag (Svensson, 2008) samt är grunden för att professionella ska kunna fatta beslut inom sin yrkesroll (Ponnert, 2013), kan det också innehålla kunskap. Svensson (2008) skriver att kunskap inom handlingsutrymme kan förstås i termer av olika kunskapsformer. De två kunskapsformer som kommer presenteras i föreliggande studie och därmed även ingå i studiens teoretiska ram är erfarenhetsbaserad och tyst kunskap.

6.2 Erfarenhetsbaserad kunskap

Den erfarenhetsbaserade kunskapen är en kunskapsform som bygger på både egna och andras erfarenheter och kan benämnas på olika sätt beroende på vem som skriver om den, men i föreliggande studie kommer denna kunskapsform benämnas som erfarenhetsbaserad kunskap. Gustavsson (2002), Svensson, Johnsson och Laanemets (2008), samt Walmsley (2004) beskriver erfarenhetsbaserad kunskap som en del av socialarbetares handlingsutrymme, då en individs handlingsutrymme kan utnyttjas på olika sätt beroende på vilka erfarenheter denne har. Erfarenhetsbaserad kunskap kan ses som en personbunden kunskapsform vilken handlar om en persons erfarenheter om hur olika situationer hanteras. Den erfarenhetsbaserade kunskapen skapas genom praktisk erfarenhet, forskning och teorier. Erfarenhetsbaserad kunskap är kunskap som kan delges andra, exempelvis kollegor, genom diskussioner och samtal om hur olika situationer kan hanteras (Svensson et al., 2008). Enligt Roland (1958) är

11 erfarenhetsbaserad kunskap den kunskap som används genom praktiskt handlande, samtidigt som den skapas utifrån en individs erfarenheter där individens upplevelser och intellekt används i kombination med varandra. Avby et al. (2017) lyfter fram att socialarbetare föredrar och lägger stor vikt vid den erfarenhetsbaserade kunskapen.

Erfarenhetsbaserad kunskap består av kunskap som utövas i praktiken och som är bunden till en viss typ av situation. Det är således utifrån praktiken socialarbetaren lär sig och kunskapen är bunden till den specifika praktik eller situation i vilken den utövas (Gustavsson, 2002). En socialarbetare kan endast successivt inhämta erfarenhetsbaserad kunskap genom att själv delta i den situation och/eller praktik i vilken kunskapen utövas. Utöver att den erfarenhetsbaserade kunskapen inhämtas genom situationer, kan den också inhämtas genom de handlingar som genomförs samt genom att lära sig av misstag som görs, eller när handlingarna leder till något annat än vad som förväntades. Den erfarenhetsbaserade kunskapen består även av den kunskap som genereras i situationer där de rutinmässiga handlingarna inte är möjliga, utan där det istället måste väljas bland andra handlingsalternativ. För att hitta andra handlingsalternativ än de rutinmässiga, måste det reflekteras och skapas en teori om vilka handlingar som istället kan vara möjliga. Genom att ställas inför nya situationer och genom att sedan reflektera kring möjliga handlingsalternativ i nya situationer, hittas nya handlingsalternativ som förvaras i en persons kunskapsbank för att de alternativen sedan kan användas i andra situationer (Gustavsson, 2002). Erfarenhetsbaserad kunskap ska i föreliggande studie förstås som kunskap vilken baseras på individers erfarenheter om hur olika situationer hanteras, samt på praktisk erfarenhet.

6.3 Tyst kunskap

Kunskap som är sprungen ur den tysta kunskapen benämns på olika sätt beroende på författare, men i föreliggande studie kommer denna typ av kunskap att benämnas som tyst kunskap. Den tysta kunskapen består av omedveten, outtalad och oreflekterad kunskap. Inom alla organisationer samt inom samtliga yrkesroller föreligger tyst kunskap i vårt handlade. Den tysta kunskapen är med andra ord en form av kunskap vilken inte verbalt går att förklara eftersom den bland annat kan grunda sig i individuella erfarenheter, samt därmed kan ses som kunskap som skapas inom en individ. Den tysta kunskapen kan även förstås som en intuition, förmåga eller talang hos den enskilde individen, vilken inte kan delges andra då den enskilde individen varken reflekterar eller är medveten om den. Inom socialt arbete är tyst kunskap en viktig del för det komplexa arbete socialt arbete innebär eftersom det är en kunskap som baseras på erfarenheter inom varje enskild individ (Avby, 2018; Gustavsson, 2002; Liljegren & Parding, 2010; Svensson et al., 2008). Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) beskriver tyst kunskap som en del av socialarbetares handlingsutrymme, då en individs handlingsutrymme kan utnyttjas på olika sätt beroende på de/den erfarenheter, intuition, förmågor och talang personen besitter. Enligt Gustavsson (2002) kan den tysta kunskapen innebära att en person inte har ord för den kunskap hen besitter samt att hen vet mer än hen kan beskriva. Trots att den tysta kunskapen inte kan uttryckas verbalt har den en stor inverkan på hur individen agerar och resonerar, vilket kan uttryckas på skilda icke-verbala sätt. Liljegren och Parding (2010) beskriver den tysta kunskapen som en viktig kunskap då den ligger till grund för att den professionella vet hur hen ska agera i olika situationer som yrket medför. Avby (2018) poängterar att tyst kunskap skapas först när en individ har stor livserfarenhet. Avby nämner även att tyst kunskap enligt Aristoteles tolkning innefattar sådan kunskap som skapas från en individs känsla om vad som är mest etiskt och moraliskt i en viss situation. För att komma fram till vad som i stunden är det mest etiska och moraliska, analyserar, reflekterar och handlar den enskilde utifrån vad denne anser är det bästa för människan i den enskilda situationen (Avby, 2018). I föreliggande studie ska tyst kunskap förstås vara en omedveten, outtalad, oreflekterad kunskap, samt en individs intuition och en kunskapsform som påverkar en individs agerande.

12

6.4 Motiv för val av begrepp

Handlingsutrymme är av relevans i föreliggande studie då det kan synliggöra vilka resurser familjerättssekreterarna upplever att de både har och inte har tillgång till i relation till sitt handlingsutrymme. Analyser utifrån begreppet handlingsutrymme kan bidra med djupare kunskap kring varför familjerättssekreterare har tillgång till enbart de resurser de identifierar, samt de resurser familjerättssekreterarna upplever att de inte har tillgång till. Erfarenhetsbaserad kunskap är av relevans i föreliggande studie då begreppet kan bidra med kunskap kring vilka resurser som genereras utifrån tidigare livs- och arbetserfarenheter, och som sedan används som ett stöd av familjerättssekreterarna. Erfarenhetsbaserad kunskap kan också bidra med kunskap för vad familjerättssekreterares erfarenheter kan bidra med, samt hur erfarenheter kan ses som en form av resurs de har att tillgå i sitt arbete på familjerätten. Tyst kunskap är av relevans då en analys med hjälp av begreppet kan generera att samtliga resurser lyfts fram, inklusive de omedvetna och outtalade, vilket ger möjlighet till reflektion kring annars förgivettagna resurser. Genom att använda valda teoretiska begrepp lyfts olika perspektiv gällande familjerättssekreterarnas identifierade resurser fram, vilket i sin tur kan generera mer kunskap om deras resurser. Då föreliggande studie både möjliggör kunskap och reflektion för studiens läsare, kring annars outtalade resurser, kan studien möjliggöra och bidra med att dessa resurser kan utvecklas och förändras.

7. Metod

I föreliggande avsnitt kommer valda metoder och datahantering att redovisas. Inledningsvis presenteras metodval, vilket följs av beskrivning av litteratursökning och urval. Därefter följer en beskrivning av vinjettens och intervjuguidens konstruktion, samt tillvägagångssättet vid

intervjuerna. Avsnittet avslutas med en beskrivning av databearbetning och analysmetod, metodologiska överväganden samt diskussion kring tillförlitlighet, trovärdighet och generaliserbarhet.

7.1 Val av metod

Föreliggande studie utgår från en abduktiv ansats, vilket innebär en pendling mellan teori och empiri vid genomförande av studier (Ekström, 2003; Fejes & Thornberg, 2015). Val av abduktiv ansats grundades i att vi inte ville begränsa oss till en viss explicit teori, utan att vi eftersträvade möjligheten att kunna pendla mellan teori och empiri. Vid genomförande av studien, har vi pendlat mellan teori och empiri genom att syftet och den teoretiska ramen har förändrats allteftersom empirin har insamlats och bearbetats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem familjerättssekreterare vid fyra kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer ger utrymme för intervjupersonen att ge djupgående och specifika beskrivningar av sina upplevelser kring ett fenomen, vilket bidrar till en djupare förståelse för det studerade fenomenet (Forssell, 2016; Kvale & Brinkmann, 2014). Eriksson och Näsman (2008) har använt semistrukturerade intervjuer i sin studie, vilket har genererat detaljerade svar från intervjupersonerna. Eftersom den här studien syftar till att undersöka familjerättssekreterares upplevda resurser de har att tillgå vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation, bedömdes semistrukturerade intervjuer vara en lämplig datainsamlingsmetod då de kan bidra med intervjupersonernas upplevelser av ett fenomen. Eftersom vårt syfte är avgränsat, bedömdes semistrukturerade intervjuer vara lämpligt, då de enligt Dalen (2015) bidrar till att intervjuerna utgår från studiens syfte och frågeställningar. För att sedan analysera insamlade data genomfördes analyser med hjälp av tematiska analyser. Tematisk analys strukturerar upp insamlade data och skapar kopplingar och centrala mönster, vilket bidrar med en fördjupad förståelse av det som studeras (Hart, 2011). Tematiska analyser kan ske på två olika sätt, där ett sätt som är lämpligt för mindre studier är att samla ihop de identifierade koderna och temana till en mindre samling av

13 de viktigaste och mest relevanta teman, vilka sedan analyseras ytterligare (Lindgren, 2014). Tematisk analys bedömdes vara en lämplig analysmetod då den bidrar med en fördjupad förståelse av det studerade fenomenet.

7.2 Litteratursökning

Litteratursökningen genomfördes under tre dagar. För att få fram tidigare forskning har databaserna Primo, Social Services Abstracts, Sociological Abstracts samt Applied social sciences Index and Abstracts (Assia) använts vilka finns tillgängliga vid Örebro universitet. Primo innefattar en större del av bibliotekets samlingar såsom artiklar, böcker, avhandlingar och tidskrifter, medan Social Services Abstracts omfattar social omsorg, socialt arbete och socialpolitik. Sociological Abstracts innefattar ämnesområden inom samhälls- och beteendevetenskap, medan Assia bland annat innefattar ämnesområdena omvårdnad, psykologi och sociala tjänster. För att få en bred kunskapsbild av området inkluderades både nationella och internationella studier. Vid samtliga litteratursökningar inkluderades artiklar som var granskade av sakkunniga inom ämnesområdet.

I Assia avgränsades sökningen till att endast inkludera artiklar inom ramen för årtalen 2000– 2020. När sökorden family law och child* användes resulterade det i 327 träffar varav de 150 första granskades på rubrik- och abstractnivå, vilket resulterade i att tre artiklar valdes ut och användes i föreliggande studie. I Primo användes sökorden family law, social work och work

group, vilket genererade 41 träffar varav en avhandling valdes ut och användes i föreliggande

studie. Under litteratursökningen i databasen Sociological Abstracts inkluderades endast artiklar inom ramen för årtalen 2008–2020. När sökorden family law, family violence och

child* användes genererade det 36 träffar varav en artikel behölls efter granskning på rubrik, -

abstract- och fulltextnivå. I databasen Social Services Abstracts granskades träffarna på rubrik-, abstract- och fulltextnivå. Sökning med sökorden social servicerubrik-, organisation och Sweden genererade 21 träffar varav en artikel valdes ut. Vid sökning med sökorden discretion och social work avgränsades sökningen till att endast inkludera artiklar mellan årtalen 2015–2020, vilket genererade 70 träffar varav en artikel behölls. När sökning med sökorden knowledge-forms genomfördes, resulterade det i sju träffar varav två artiklar valdes ut. När sökorden family law och intimate partner violence användes genererade det 16 träffar varav en artikel behölls. Sökning med sökorden domestic abuse och family law resulterade i sex träffar varav en artikel valdes ut. Val av samtliga utvalda artiklar grundades i att de bedömdes relevanta för att kunna besvara studiens syfte.

7.3 Urval

I föreliggande studie har fem familjerättssekreterare i fyra kommuner i Sverige deltagit och ett målinriktat urval har använts både vad gäller intervjupersoner och kommuner. Ett målinriktat urval innebär att urvalet är strategiskt, där enbart deltagare som kan besvara forskningsfrågorna väljs ut (Bryman, 2011; Dahlkild-Öhman, 2011; Nilsson, 2014). Då syftet med föreliggande studie var att undersöka familjerättssekreterares upplevelser av sina resurser gjordes urvalet utifrån familjerättssekreterare i fyra kommuner i Sverige. För deltagande i studien krävdes att de yrkesverksamma är familjerättssekreterare som arbetar med umgängesutredningar inom familjerätten i de kommuner som kontaktades. Med utgångspunkt i ovanstående kriterium kontaktades samtliga familjerättssekreterare vid de fyra kommuner som valdes ut för studien. Val av kommuner grundades i målsättningen att inkludera kommuner som hade en enskild familjerättsenhet, och när sökning efter kommuner som överensstämde med kriteriet genomfördes, resulterade det i att fyra kommuner valdes ut. För att undersöka om det fanns intresse för deltagande i studien skickades en förfrågan om deltagande ut via mail till samtliga familjerättssekreterare vid de fyra kommunerna, vartefter fem visade intresse och samtyckte till att delta i studien.

14

7.4 Konstruktion av vinjett

Vinjett är verksamt i kvalitativa intervjuer då den fungerar som ett verktyg för att fånga in intervjupersonernas åsikter, upplevelser och beskrivningar av sitt beteende i en konkret situation (Bryman, 2011; Stranz, 2019). Att använda en vinjett bedömdes lämpligt för att kunna få fram familjerättssekreterarnas beskrivningar av sina resurser i relation till en konkret situation. För att skapa vår vinjett (se bilaga 1) anskaffades kunskap om umgängesutredningsprocessen genom att läsa handböcker, lagar och riktlinjer. Därefter valdes kriterier ut för vad vinjetten skulle innehålla, vilket var att det skulle vara ett typiskt ärende innehållande umgänge, våld i nära relation och där det inte skulle finnas konkreta handlingsalternativ. Därefter kontaktades en enhetschef vid familjerätten i en kommun i Sverige som beskrev ett typiskt ärende som handlade om umgänge och våld i nära relation, vilket vi sedan utgick från för att skapa vår vinjett. När vi hade skrivit ett första utkast av vinjetten skickade vi, enligt överenskommelse, tillbaka den till enhetschefen som diskuterade med sina familjerättssekreterare om huruvida fallet var tydligt och trovärdigt nog för att det skulle kunna användas i vår studie. Enhetschefen återkopplade till oss att vinjetten var trovärdig och typisk för deras arbete på familjerätten. För att ytterligare säkerställa att vinjettens innehåll var relevant genomfördes två skilda pilotintervjuer med medstudenter, där båda uppgav att de ansåg att vinjetten var trovärdig och tydlig.

7.5 Konstruktion av intervjuguide

Syftet med studien är att undersöka familjerättssekreterares upplevelser av sina resurser, för att fånga in detta har en semistrukturerad intervjuguide konstruerats (se bilaga 2). En semistrukturerad intervjuguide kännetecknas av att det finns förutbestämda teman vilka innefattar underliggande frågor som beaktas under intervjuerna. En semistrukturerad intervjuguide kännetecknas även av att det formuleras öppna frågor som ger utrymme för intervjupersonerna att själva berätta om det som efterfrågas (Dalen, 2015; Kvale & Brinkmann, 2014). Den semistrukturerade intervjuguidens teman och frågeställningar bör konstrueras på ett övergripande sätt för att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras. En semistrukturerad intervjuguide bör även innehålla en följsam ordning på de teman och frågor som ska beaktas (Bryman, 2011; Dalen, 2015; Kvale & Brinkmann, 2014; Nilsson, 2014). Intervjuguiden är konstruerad i enlighet med de riktlinjer Bryman (2011), Dalen (2015), Kvale och Brinkmann (2014) samt Nilsson (2014) uttryckt. Intervjuguiden utgick från studiens syfte samt frågeställningar, och samtliga frågor var öppet formulerade för att ge utrymme för intervjupersonerna att svara på frågorna. Intervjuguiden var indelad i olika teman vilka har konstruerats i en följsam ordning, där temana är disponerade i inledande, mellanliggande samt avslutande frågor. De inledande frågorna utgick från temat tidigare erfarenhet, vilket beaktade intervjupersonernas bakgrund gällande utbildning, tidigare erfarenheter samt antal år inom yrket. Därefter berörde de mellanliggande frågorna temat barnets bästa, i syfte att kartlägga vad det innebar för varje enskild familjerättssekreterare. Då föreliggande studie utgår från en abduktiv ansats, har studiens syfte förändrats under studiens gång. Vid skapande av intervjuguiden, var temat barnets bästa inkluderat i syftet, men då fokus sedan flyttades till familjerättssekreterares upplevda resurser, exkluderade vi temat barnets bästa. I familjerättssekreterarnas arbete är barnets bästa en central del (6 kap. 2 a § FB) varför intervjusvar om barnets bästa ändå bedömdes vara relevant för att besvara syftet. De mellanliggande frågorna bestod även av frågor kring temat resurser, vilket bidrog till information kring intervjupersonernas upplevelser av olika resurser de har att tillgå vid genomförande av umgängesutredningar av ärendetypen våld i nära relation. De mellanliggande frågorna utgick även från vår vinjett i syfte att erhålla mer konkreta svar kring intervjupersonernas upplevelser av sina resurser kopplat till ett specifikt ärende. Intervjuguidens avslutande frågor möjliggjorde för intervjupersonerna att få svar på eventuella