Matematikutveckling
Systematiskt kvalitetsarbete
Webbaserad skolportal, Skola Direkt Lärmiljöer
Insatser för barn i behov av särskilt stöd Vägledning
Fritidshemmens verksamhet
5
24
Kunskapsresultat
Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen.
1. Grundskola
I detta avsnitt redovisas läsutvecklingen i åk 2, resultat på nationella prov i åk 3 och i åk 5, simkunnighet i åk 5 samt betygsresultat i åk 9. Respektive skola följer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne genom dokumentation och skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena ges till alla elever i alla årskurser i alla ämnen varje termin. På grund av begränsningar i de administrativa systemen kan vi ännu inte ta fram statistik som grundar sig på dessa bedömningar. Detta är något som förvaltningen arbetar för att kunna redovisa på sikt, och på så sätt få en ännu bättre översikt över kunskapsnivån i de olika årskurserna. Det skulle också ge varje skola ett bättre underlag för att diskutera resultat och arbeta med förbättringar av undervisning med mera.
1.1 Läsutveckling åk 2
Läs- och skrivförmågan är av största vikt för studieresultat i alla ämnen under hela skoltiden. Kommunens målsättning 2010 var att fler elever ska kunna läsa i åk 2.
Uppföljningen visar en positiv trend av andel elever i åk 2 som når den nivå i sin läsning som Lundberg-Herrlin2 har satt som en ”bör-nivå” för åk 2. Detta är resultatet av en medveten och långsiktig satsning på läs- och skrivutveckling.
Alla skolor har stort fokus på och arbetar systematiskt med språk- , läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och de första åren i grundskolan. Elevernas
utveckling följs kontinuerligt upp och särskilt stöd sätts in tidigt om det behövs för att hjälpa eleven. Kommunen prioriterar området särskilt i den kompetensutveckling för lärare som sker genom det s.k. Lärarlyftet, en nationell satsning på
kompetensutveckling för lärare. Vallentuna kommer att fortsätta att satsa mycket på tidig läs- och skrivutveckling, eftersom det är tydligt att det ger resultat.
2 Litteratur: God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
25 Diagram 1: Andel (%) elever i åk 2 i Vallentuna som når förväntad nivå enligt modellen God läsutveckling av Lundberg-Herrlin 2006-2010.
1.2 Nationella ämnesprov åk 3
Nationella ämnesprov i matematik och svenska för åk 3 genomfördes för första gången 2009. Resultaten är totalt sett bättre 2010 jämfört med 2009. Det var delvis olika moment som testades de olika åren, vilket innebär att en direkt jämförelse inte är möjligt att göra. 2009 fanns ett delprov i matematik som mätte uppfattning om när man ska använda de fyra räknesätten. Detta var ett mycket svårt delprov för eleverna.
Momentet testades inte 2010, vilket har bidragit till ett bättre resultat totalt sett.
Vid en jämförelse av Vallentunas resultat med resultatet för hela Riket baserat på ett urval av 400 skolor så når Vallentuna 2009 bättre resultat i samtliga delprov i matematik och i de flesta delprov i svenska. (Jämförelsen byts ut mot 2010 års resultat så snart det är möjligt)
Flickorna har ett bättre resultat än pojkarna, särskilt i svenska.
Ämne 2009 2010
Tabell 8: Andel (%) elever i åk 3 i Vallentuna som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov 2009-2010.
3 Lägsta respektive högsta resultat för skolorna exklusive RCs verksamheter.
71%
2006 2007 2008 2009 2010
Andel (%) som nått förväntad nivå
5
26
1.3 Nationella ämnesprov åk 5
Resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5 visar att ungefär fyra av fem elever når kravnivån på alla delprov i respektive ämne. Vid en jämförelse av Vallentunas resultat på varje delprov med resultatet för hela Riket baserat på ett urval av 400 skolor, så ligger Vallentunas resultat väl i nivå med det genomsnittliga resultatet för det nationella urvalet. (Jämförelsen byts ut mot 2010 års resultat så snart det är möjligt) 2010 hade pojkarna ett bättre resultat än flickorna i matematik och engelska, medan flickorna presterade bättre i svenska.
Fr.o.m. 2012 genomförs nationella ämnesprov i åk 6 istället för i åk 5. 2011 genomförs därför inte proven i åk 5. Möjligheten finns dock för rektor på varje skola att besluta att alla eller vissa delprov från föregående års prov ska genomföras på den egna skolan.
Tabell 9: Andel (%) elever i åk 5 i Vallentuna som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov 2009-2010.
1.4 Nått målen i respektive ämne åk 5
De allra flesta elever bedöms ha nått målen i respektive ämnen i åk 5. De skriftliga omdömen som alla elever får varje termin där en tregradig skala används, (ej nått målen, nått målen eller nått målen väl), har förbättrat tillförlitligheten i dessa uppgifter.
1.5 Simkunnighet åk 5
I kursplanen för idrott och hälsa finns det mål angivet som gäller simkunnighet och vattenvana. Det test som genomförts för att mäta detta har inneburit att eleven hoppar i på djupt vatten, får huvudet under, tar sig upp till ytan och därefter simmar 200 m i en följd, varav 50 m på rygg. Sedan 2007 har resultaten förbättrats med fyra procentenheter. De elever som inte når målet missar oftast på något enstaka moment och får extra träning genom skolan.
4 Lägsta respektive högsta resultat för skolorna exklusive RCs verksamheter.
27 Diagram 2: Andel (%) elever i åk 5 i Vallentuna som når målen för simkunnighet 2007 samt 2009-2010.5
1.6 Meritvärde åk 9
Meritvärdet har de senaste åren varierat. Vid fyra av de nio redovisade tillfällena har meritvärdet legat på 208-209, vilket har varit väldigt nära det förväntade värdet (SALSA-värdet6). 2007 och 2009 var år då meritvärdet var mycket lågt respektive mycket högt. Detta har varit svårt att ge en förklaring till.
Diagram 3: Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen åk 9 2002-2010.
5 År 2007 kontrollerades aldrig hur många som genomfört testet.
6 SALSA-värdet är ett statistiskt modellberäknat värde som genom att ta hänsyn till kommunens eller skolans elevsammansättning ger ett förväntat resultat.
91% av de som genomfört det
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010