Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna. OBS! Borgerlig grupp kl i Kragstarummet. (S)-grupp kl. 18.

(1)

K A L L E L S E

UTBILDNINGSNÄMNDEN

TORSDAGEN DEN 14 APRIL 2011

Tid och plats Kl 19.00

Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna

Kallade tjänstemän Annika Hellberg, ekonomiadministrativ chef, Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, Lotta Lann, nämndsekreterare

OBS!

Borgerlig grupp kl. 18.30 i Kragstarummet

(S)-grupp kl. 18.30 i Ormstarummet

Vallentuna den 6 april 2011

Björn Furugren Beselin Ordförande

Lotta Lann Sekreterare

Tfn: 08-587 850 00

(2)

Ärende

Sidan

1. Val av justerare ... 3

2. Fastställande av dagordning ... 3

3. Kvalitetsredovisning 2010 – information ... 4

4. Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 ... 5

5. Remissvar – Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun ... 7

6. Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen ... 8

7. Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen ... 9

8. Remissvar – Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet ... 10

9. Remissvar – Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum ... 11

10. Remissvar – Samråd detaljplan för trygghetsboende vid Fornminnesvägen ... 12

11. Rapport från programråd ... 13

12. Anmälningsärenden ... 14

13. Postlistan ... 15

(3)

1. Val av justerare

2. Fastställande av dagordning

(4)

Ärendet i korthet

Jennie Falk Eriksson, kvalitetshandläggare, presenterar kvalitetsredovisningen för kommunens skolverksamheter 2010.

Handlingar

1. Kvalitetsredovisning för kommunens skolverksamheter 2010 ________________

(5)

4. Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011

Dnr 2011.037

Arbetsutskottets förslag till beslut

Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer gymnasieskolpengen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011, fr.o.m. 1 juli 2011 (kr).

Länsgemensamma programpriser enligt beslut av KSL:

Barn- och fritidsprogrammet 72 016 Bygg- och anläggningsprogrammet 102 683 - inriktning anläggningsfordon 158 933 El- och energiprogrammet 94 954 - inriktning energiteknik 100 351 Fordons- och transportprogrammet 118 351 - inriktning transport 158 933 Handels- och administrationsprogrammet 76 510 Hantverksprogrammet 93 761 Hotell- och turismprogrammet 76 510 Industritekniska programmet 109 151 Naturbruksprogrammet 141 780 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 118 929 VVS- och fastighetsprogrammet 100 351 Vård- och omsorgsprogrammet 75 782 Ekonomiprogrammet 68 371 Humanistiska programmet 68 371 Estetiska programmet 92 127 - inriktning Estetik och media samt Musik 104 875 Naturvetenskapsprogrammet 75 193 Samhällsvetenskapsprogrammet 68 371 - inriktning Medier, information och kommunikation 85 600 Teknikprogrammet 82 349 Nationellt godkända idrottsutbildningar

Tillägg för Lagidrott 12 600 Tillägg för Individuell idrott 23 100

Övriga program:

International Baccalaureate 95 231 Gymnasiesärskola 198 798

Riksrekryterande utbildning och särskild variant, pris fastställt av Skolinspektionen.

Programinriktat individuellt val: programpris + nationellt fastställt tillägg första året.

Preparandutbildning 92 616 Yrkesintroduktion 92 616 Individuellt alternativ 142 616

(6)

Kommunfullmäktige har 2010-12-13 beslutat att införa en gymnasieskolpeng fr.o.m. januari 2011 vilken omfattar samtliga elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Kommunfullmäktiges fastställde gymnasieskolpengen för nuvarande gymnasieprogram.

Riksdagen har beslutat om förändringar av gymnasieskolan (Gy2011) fr.o.m. 1 juli 2011 och det innebär förändringar av gymnasieprogrammen. Kommunfullmäktige behöver därför fastställa gymnasieskolpengsbeloppen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011.

Förvaltningens förslag till beslut

Utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer gymnasieskolpengen för gymnasieprogrammen i den nya gymnasieskolan Gy2011, fr.o.m. 1 juli 2011 (kr).

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att under året följa upp programkostnaden för språkintroduktion.

Yrkande i arbetsutskottet

Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att under året följa upp programkostnaden för språkintroduktion.

Propositionsordning i arbetutskottet

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och sitt eget tilläggsyrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Handlingar

1. Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011.

2. Protokollsutdrag KF, 2010-12-13, § 122, Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 januari 2011

3. Förslag till gemensamma programpriser för den nya gymnasieskolan GY11 i Stockholms län ________________

(7)

5. Remissvar – Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun

Dnr 2011.029

Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remiss.

Remiss från Skolinspektionen angående ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun.

Arbetsutskottets beslut

Arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande.

Yrkande i arbetutskottet

Björn Furugren Beselin (C) yrkar att arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande.

Propositionsordning i arbetsutskottet

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Handlingar

1. Remissvar – Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun

2. Remiss – Ansökan från Hermods AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Vallentuna kommun

________________

(8)

Dnr 2011.046

Utbildningsnämnden beslutar att lämna remisserna från Skolinspektionen angående ansökningar om godkännande som huvudmän för fristående gymnasieskolor utanför Vallentuna kommun utan erinran.

Vallentuna kommun har i remisser från Skolinspektionen fått möjlighet att yttra sig i rubricerade ärenden i enlighet med 2 kap 5 § skollagen. Detta yttrande avser de remisser som rör etablering av fristående gymnasieskolor i norra Stockholmsregionen, se bilaga 1.

Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remisser avseende etablering av fristående gymnasieskolor i norra

Stockholmsregionen.

Björn Furugren Beselin (C) yrkar att utbildningsnämnden beslutar att lämna remisserna från Skolinspektionen angående ansökningar om godkännande som huvudmän för fristående gymnasieskolor utanför kommunen utan erinran.

Propositionsordning

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Kajsa Elfström (S) deltar inte i beslutet

Handlingar i ärendet

1. Remissvar – Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor ___________________

(9)

7. Remissvar - Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen

Dnr 2011.047

Utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom tjänsteskrivelsen och överlämnar den som svar på Skolinspektionens remisser avseende etablering av fristående gymnasieskolor i övriga

Stockholmsregionen.

Vallentuna kommun har i remisser från Skolinspektionen fått möjlighet att yttra sig i rubricerade ärenden i enlighet med 2 kap 5 § skollagen. Detta yttrande avser de remisser som rör etablering av fristående gymnasieskolor i övriga Stockholmsregionen, se bilaga 1.

Handlingar i ärendet

1. Remissvar – Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor ___________________

(10)

Arbetustskottets förslag till beslut

Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen eftersom den strider mot principen om lika villkor.

Kommunledningskontoret har för yttrande tillställt utbildningsnämnden en motion från Demoex om att kommunstyrelsen ska reservera pengar för en 3D skrivare på Vallentuna gymnasium.

Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen.

Zarah Sjökvist (M) yrkar att beslutsförslaget ändras så att det står: Utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen eftersom den strider mot principen om lika villkor.

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och Zarah Sjökvists (M) tilläggsyrkande och finner arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Handlingar

1. Remissvar – Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet 2. Remiss – Motion (DEX) Investera i 3D-skrivare till gymnasiet ________________

(11)

9. Remissvar – Detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum

Dnr 2011.034

Utbildningsnämnden lämnar förslaget utan erinran.

Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan och gestaltningsprogram för Vallentuna centrum för granskning från den 28 mars till den 28 april 2011. Planområdet är beläget i Vallentuna centrum.

Planområdet avgränsas av Skördesvägen, kommunalhusparken, Alléhuset, Centrumpassagen och Banvägen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utveckling av centrum genom att skapa nya butikslokaler och bostäder. I samband med utbyggnaden av centrum ska en förnyelse av de offentliga miljöerna, torg och gågator genomföras. Planen avviker inte från vad som är redovisat i översiktsplan 2010-2030.

Förvaltninges förslag till beslut

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Handlingar

1. Länk till samrådshandlingar på kommunens webbsida:

http://www.vallentuna.se/sv/invanare/bo-och-bygga/Nyhetsarkiv/Samrad- Fornminnesvagen/

____________

(12)

Dnr 2010.088

Samhällsbyggnadsnämnden har sänt ut detaljplan för trygghetsboende på Fornminnesvägen omfattande del av fastigheten Vallentuna-Mörby 1:310 på samråd. Samrådstiden pågår fram till den 20 april 2011. Planområdet ligger i direkt anslutning till Fornminnesvägen och Mörbyvägen, ca 300 meter nordväst om Vallentuna centrum. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för en utbyggnad av ett trygghetsboende på 20 till 30 lägenheter i ett nytt flerbostadshus inom fastigheten Vallentuna-Mörby 1:310. Fastigheten ligger inte i direkt anslutning till skolor och förskolor.

Trygghetsboendet och byggnationen av detta beräknas därför inte att påverka skolverksamheterna negativt.

Förvaltninges förslag till beslut

Propositionsordning i arbetutskottet

Ordföranden Björn Furugren Beselin (C) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed.

Handlingar

1. Länk till samrådshandlingar på kommunens webbsida:

http://www.vallentuna.se/sv/invanare/bo-och-bygga/Nyhetsarkiv/Samrad- Fornminnesvagen/

_____________

(13)

11. Rapport från programråd

(14)

Ärendet i korthet Anmälningsärenden.

Handlingar

- Protokollsutdrag – Ändrat huvudmannaskap för Vallentuna teater Kommunfullmäktige

- Protokollsutdrag – Valärenden

- Information angående tillsynen av den fristående gymnasieskolan EDICON Stockholms IT- gymnasium

Skolinspektionen

_____________

(15)

13. Postlistan

Ärendet i korthet Postlistan.

Handlingar

- Postlistan 2011-03-09 – 2011-04-05 _________________

(16)

Ärenderubrik Diarienummer

3. Kvalitetsredovisning 2010 UN 2011.036

4. Gymnasieskolpeng fr.o.m. 1 juli 2011 UN 2011.037 5. Remissvar – Ansökan från Hermods AB om god-

kännande som huvudman för en fristående

gymnasieskola i Vallentuna kommun UN 2011.029

6. Remissvar – Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor

i norra Stockholmsregionen UN 2011.046

7. Remissvar – Ansökningar om godkännanden som huvudmän för fristående gymnasieskolor

i övriga Stockholmsregionen UN 2011.047

8. Remissvar – Motion (DEX) Investera i

3D-skrivare till gymnasiet UN 2011.004

12. Anmälningsärenden

13. Postlistan

(17)

(18)

2010

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Kvalitetsredovisning

Förskola, grundskola, fritidshem,

gymnasium och vuxenutbildning

(19)

2

Innehåll

1. Sammanfattning ... 3

2. Inledning ... 5

3. Organisation och omfattning ... 10

4. Mål och utvecklingsarbete 2010 ... 20

5. Kunskapsresultat ... 24

6. Upplevd kvalitet ... 37

7. Mål och utvecklingsarbete 2011 ... 41

(20)

3

1. Inledning

Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge vårdnadshavare och andra intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som

genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera.

2. Organisation och omfattning

I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god.

3. Mål och utvecklingsarbete 2010

Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem.

Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma

utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som prioriterades under 2010 var:

1. Matematikutveckling 2. Systematiskt kvalitetsarbete

3. Webbaserad skolportal, Skola Direkt 4. Lärmiljöer

5. Insatser för barn i behov av särskilt stöd 6. Vägledning

7. Fritidshemmens verksamhet

4. Kunskapsresultat

Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på

(21)

1

4 att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen.

5. Upplevd kvalitet

Enkäter till elever och vårdnadshavare genomförs varje vårtermin. Syftet är att synliggöra elevers och vårdnadshavares upplevelse av verksamheten, få underlag för att göra verksamheterna ännu bättre och följa upp förbättringar som redan

genomförts. Områden med genomgående gott betyg i alla verksamheter är trygghet och personalens engagemang. Samverkan med föräldrar är också mycket god.

Exempel på utvecklingsområden är dokumentation kring barnens och elevernas lärande och utveckling, samt elevernas delaktighet i planeringen av sitt eget skolarbete och undervisningens utformning. Både förskola och fritidshem behöver också bli bättre på att informera om målen för verksamheten och hur verksamhetens innehåll förhåller sig till dessa mål.

6. Mål och utvecklingsarbete 2011

På samma sätt som 2010 har barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden 2011 till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som kommer att ske i kommunen under 2011 har prioriterats utifrån de kommunala målen men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag. De områden som har prioriterats för 2011 är:

1. Implementering av ny Skollag

2. Implementering av nya läroplaner och gymnasiereformen 3. Systematiskt kvalitetsarbete

4. IKT i utbildningen 5. Matematikutveckling 6. Läs- och skrivutveckling

7. Ledning och stimulans till elever som kan/vill nå längre 8. Utveckling av teknikämnet

9. Fritidshemmens verksamhet 10. Skapande skola

11. Uppföljning av nya SYV-organisationen 12. Utbildning och program för ledarskap

(22)

5 intresserade en övergripande bild av utbildningsverksamheterna i

Vallentuna kommun och deras resultat. Redovisningen ska också ge inblick i vilka övergripande insatser som genomförts under året för att ytterligare förbättra verksamheterna och resultaten och vad som planeras inför nästa år. Kvalitets- och utvecklingsarbetet sker i faserna planera, genomföra, följa upp och utvärdera.

1. Redovisningens upplägg

Istället för att presentera varje verksamhetsform för sig utgår huvudrubrikerna från den röda tråden i kvalitetsarbetet med mål, resultat och utvärdering samt utveckling och åtgärder. Varje aktuell verksamhetsform presenteras under varje rubrik. Detta upplägg på kvalitetsredovisningen är valt med tanke på att Vallentuna har en

helhetssyn på all verksamhet från förskolan upp till gymnasieskolan. Målen är till stor del gemensamma och uppföljning och utvärdering utgår ofta från att se samband över årskurser och stadier. Genomförda och planerade utvecklingsinsatser berör ofta flera olika verksamhetsformer. Detta är ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt där alla drar åt samma håll, och på så sätt skapa bättre resultat på sikt.

Redovisningen inleds i kapitel 3 med att utbildningsverksamhetens organisation och omfattning beskrivs. Bland annat beskrivs antal elever i olika verksamhetsformer och dess fördelning på olika huvudmän, personaltäthet och personalens utbildningsnivå.

Kapitel 4 beskriver de mål och det utvecklingsarbete som har bedrivits på kommunnivå under 2010.

I kapitel 5 finns en sammanställning över kunskapsresultaten, främst i grundskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildningen berörs till en liten del. Här finns också en kort sammanfattning av de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten. Dessa slutsatser ligger sedan till grund för det utvecklingsarbete som har prioriterats och planeras inför 2011.

Hur elever och vårdnadshavare upplever verksamheten i förskolan, skolan och fritidshemmet sammanfattas i kapitel 6. Detta baserar sig på enkäter som genomförs årligen.

Utifrån kommunala mål, resultaten och andra utvärderingar har utvecklingsområden för 2011 prioriterats. Dessa, tillsammans med de kommunala målen beskrivs i det avslutande kapitlet.

Alla kommunuppgifter i redovisningen när det gäller mått för personal och resultat avser kommunal verksamhet om inte annat anges. Mått för Riket innefattar både kommunal och enskild/fristående verksamhet. Mått för förortskommuner innefattar endast kommunal verksamhet i dessa kommuner om inte annat anges.

(23)

2

6

2. Utbildningsverksamheternas mål

Utbildningsverksamheterna styrs av skollagen och läroplanerna. Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser för verksamheterna. 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag som ska börja tillämpas från och med 1 juli 2011.

I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Det finns tre läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98), läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), samt läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94). Från och med 1 juli 2011 börjar den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) att gälla. Förskolans läroplan har revideras och ska börja tillämpas 1 juli 2011. Från och med detta datum finns även en läroplan för sameskolan.

De kommunala målen för utbildningsverksamheterna som fastställs av politiker i Vallentuna kommun, har satt fokus på utvalda områden i de nationella målen.

Uppföljning av de kommunala målen redovisas i barn- och ungdomsnämndens och utbildningsnämndens verksamhetsberättelser. Den uppföljning och utvärdering som redovisas i kvalitetsredovisningen utgår däremot från de nationella målen för att bilden ska bli fullständig. Det utvecklingsarbete som är prioriterat och finns beskrivet i denna rapport har prioriterats utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar.

3. Kvalitetsarbetet i praktiken

Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Genom att uppföljningar och utvärderingar av föregående års resultat påverkar nya mål och vilka insatser som planeras knyts cirkeln ihop.

Figur 1: Faser i kvalitetsutveckling.

Planera

Genomföra förbättringar Följa upp

Utvärdera Planera

Genomföra förbättringar Följa upp

Utvärdera

(24)

7 kommunala verksamheterna. Varje förskola, skola och fritidshem bör också diskutera hur de nationella målen kan förtydligas och konkretiseras i den egna verksamheten och formulera egna mål för verksamhetsåret. Både politiker och verksamheterna utgår från utvärderingar och analyser av föregående års resultat när man sätter nya mål.

Med stöd av t.ex. nyckeltal görs en beskrivning av nuläget och hur man förhåller sig till det önskvärda läget (målet). Utifrån nuläget formuleras strategier och planer för hur man ska nå målen. Åtgärder och förändringar som man planerar att genomföra för att förbättra dokumenteras. Hur och när uppföljning ska ske är viktigt att besluta redan i detta skede.

3.2 Följa upp

Uppföljning av förskola, skola och fritidshem sker genom att fortlöpande samla in uppgifter relaterade till mål, strukturella förutsättningar, arbetssätt och

framgångsfaktorer för goda resultat. Detta material ligger till grund för utvärdering, som till skillnad från uppföljningarna innehåller analys och värdering. Förvaltningen samlar in en stor mängd data under året som sedan sammanställs och utgör underlag för utvärdering både på kommunal nivå och på varje enhet. Uppföljning sker genom:

insamling och sammanställning av personal-/elevstatistik

insamling och sammanställning av kunskapsresultat, t.ex. betyg, prov och bedömningar

enkäter (till elever, vårdnadshavare och medarbetare) inspektioner från Skolverket

tillsyn av enskilda förskolor

enheternas egna uppföljningar, t.ex. självvärderingar, pedagogisk dokumentation, kollegiala observationer

Uppföljningarna sammanfattas bland annat i nyckeltal som i detta sammanhang står för mått som belyser viktiga aspekter i verksamheterna på ett överskådligt sätt.

Nyckeltalen är utvalda utifrån vad som är väsentligt för att målen ska kunna uppfyllas, så kallade framgångsfaktorer, samt viktiga mått som beskriver resultat i förhållande till mål i läroplanen eller i den kommunala verksamhetsplanen. Exempel på nyckeltal är meritvärde, andel elever som nått kravnivån på nationella prov eller andel nöjda elever i elevenkäten. Nyckeltalen ska ge stöd vid utvärderingen samt ge överblick och tydliggöra verksamheten.

(25)

2

8

3.3 Utvärdera

Uppföljningarna ligger till grund för utvärdering och analys både på kommunal nivå och på enhetsnivå. Värderingen sker i förhållande till mål i läroplan, lokal

verksamhetsplan och till enhetens egna prioriterade mål.

En analys av resultat och måluppfyllelse ingår också i utvärderingen. Syftet med analysen är att skapa förutsättningar för att de åtgärder man beslutar att genomföra är relevanta och trovärdiga. Erfarenhetsbaserad kunskap om den egna verksamheten är därför en viktig utgångspunkt. På förvaltningsnivå kan organisation, resurser, gemensamma satsningar och övergripande målsättningar vara områden som diskuteras vid utvärderingen. På enhetsnivå sätts organisation och arbetssätt på den enskilda enheten i fokus. Samband mellan förutsättningar, arbetssätt och resultat bör diskuteras. Frågeställningar kring vilka insatser som har givit effekt och vilka som inte har det, ger vägledning till vad man behöver göra för att utveckla verksamheten vidare. Vilken inverkan undervisningens utformning och organisation har haft på resultaten samt pedagogens betydelse är frågor som behöver lyftas och diskuteras.

Figur 2: Förhållandet mellan förutsättningar, det pedagogiska arbetet och lärande och utveckling, vilka påverkar kvaliteten i skolan.

3.4 Verksamheternas respektive förvaltningens ansvar

Det är varje förskolas och skolas ansvar att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin verksamhet. I skolornas kvalitetsredovisningar redovisas förutom utvärdering mot nationella mål och riktlinjer, utvärdering av skolans egna mål och valda utvecklingsområden. Dessa områden bör grunda sig på en analys av den egna skolans/förskolans resultat i olika former av uppföljningar.

Förvaltningens ansvar i kvalitetsarbetet är att följa upp att verksamheterna uppfyller de mål, krav och riktlinjer som finns och att se till att de har de förutsättningar som krävs för att nå dessa mål. Förvaltningen följer också upp, utvärderar och genomför åtgärder och insatser på en övergripande nivå utifrån de kommunala målen och de nationella styrdokumenten.

Kvalitet i skolan Förutsättningar

Lärande och utveckling Måluppfyllelse

Det pedagogiska arbetet

Kvalitet i skolan Förutsättningar

Lärande och utveckling Måluppfyllelse

Det pedagogiska

arbetet

(26)

9 genomföra uppföljningar och ta fram underlag för skolornas, förskolornas och fritidshemmens utvärderingar,

samordna gemensamma satsningar och projekt som till exempel viss kompetensutveckling,

föra en dialog och ge feedback till enheterna utifrån deras resultat och specifika behov av utveckling,

lyfta och sprida goda exempel på framgångsrika arbetssätt,

hålla sig informerad om förändringar inom området som genomförs på nationell nivå samt informera verksamheterna om dessa.

Kommunen samverkar också med andra kommuner kring kvalitetsarbete och kvalitetsfrågor.

(27)

3

10

Organisation och omfattning

I Vallentuna finns både kommunala och enskilda förskolor samt kommunala och fristående grundskolor. I förskolan går cirka 2000 barn och i

grundskolan cirka 4000 elever. Kommunen har en gymnasieskola med både teoretiska och praktiska program där drygt 500 elever går. Cirka 2/3 av barnen folkbokförda i kommunen som går i förskolan är inskrivna i enskild förskola. Av grundskoleelever folkbokförda i kommunen går 1/6 i en friskola i eller utanför kommunen. 1/3 av gymnasieelever folkbokförda i kommunen går i Vallentuna gymnasium. Personaltätheten och andel behöriga lärare, respektive andel förskollärare och fritidspedagoger är i huvudsak god.

1. Organisation

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och särskola, fritidshem, öppen förskola och ungdomsmottagning.

Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola och vuxenutbildning.

En målsättning för kommunens skolor är att skapa goda förutsättningar för en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Nya skolor planeras utifrån ett F-9 perspektiv och gamla skolor byggs om för F-9 om elevunderlag finns och budget så medger.

I Vallentuna finns tretton grundskolor och en gymnasieskola, varav tre grundskolor är fristående. Dessutom finns särskilda skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd inom Resurscentrums verksamhet.

Det finns tolv kommunala förskolor och 30 enskilda. Som ett alternativ till förskola finns sex kommunala familjedaghem och tre enskilda. (T.o.m. oktober 2010 fanns fyra enskilda familjedaghem). De kommunala förskolorna och familjedaghemmen tillhör organisatoriskt en grundskola.

Särskolan i Vallentuna har en enhet för träningssärskola och en enhet för grundsärskola. Den senare är till större del integrerad på Bällstabergsskolan.

Dessutom finns en fristående särskola.

(28)

11 Figur 3: Barn- och ungdomsförvaltningens enheter.

Fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan och erbjuds barn i förskoleklass till och med åk 6.

Förvaltningens Resurscentrum (RC) har det övergripande uppdraget att organisera specifika elevvårdsinsatser i syfte att skapa optimala utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. De organiserar också modersmålsundervisning och ansvarar för skolhälsovården och ungdomsmottagningen samt särskilda

skolverksamheter för barn i behov av särskilt stöd samt förberedelseklassen för nyanlända elever.

Vallentuna gymnasium hade 2010 följande program;

Naturvetenskap

Samhällsvetenskap (ekonomi-, kultur-, språk-, sam-, Asperger-) Beteendevetenskap

Kommunikation och media Fordon

Bygg

Handel- och administration Individuella programmet (IV)

Vuxenutbildning sker genom Kunskapscentrum Nordost (KCNO) som är ett samarbete mellan kommunerna Danderyd, Täby, Vaxholm och Vallentuna.

2. Ledning

Varje skola leds av en rektor tillsammans med skolans ledningsgrupp.

Ledningsgruppen består av rektor och arbetslagsledarna samt i vissa fall av

administrativt ansvarig personal. Arbetslagsledarna leder arbetslag med pedagoger.

Organisationen med arbetslagsledare innebär en bättre kommunikation mellan verksamhet och ledning. För medarbetarna innebär det också att de blir sedda i vardagsarbetet och får ett nära ledarskap.

Ekebyskolan 3 förskolor, F-9 GustavVasaskolan

1 förskola, F-6 Hammarbacksskolan

F-9 Hjälmstaskolan

F-9 Karbyskolan 1 förskola, 3 famdagh, F-9

Karlbergsskolan 1 förskola, F-6 Kårstaskolan 1 förskola, F-6 Lovisedalsskolan

1 förskola, F-7 Ormstaskolan 2 förskolor, 3 famdagh,

F-6, Särskola

Elevstöd Skoldatateket Resursenheter Skolhälsovård Öppen förskola Ungdomsmottagning

Kostenheten

Vallentuna gymnasium

Nordostsektorns vuxenutbildning (KCNO)

(29)

3

12 Ett tydligt och väl fungerande ledarskap samvarierar med goda studieresultat för eleverna, vilket medför att det är viktigt både för skolan och för förvaltningen att utveckla ledarna. Vallentuna erbjuder stöd och utbildning inom ledarskap genom kommunens ledarutvecklingsprogram och andra utbildningar.

3. Barn och elever

3.1 Antal barn och elever efter huvudman

Verksamhet i Vallentuna kommun efter huvudman

Antal enheter

Antal barn/elever folkbokförda i Vallentuna

Antal barn/elever totalt¹

Förskola kommunala (K) 12 659 667

Förskola enskilda (E) 30 1297

Familjedaghem (K) 6 29 29

Familjedaghem (E) 4 34

Förskoleklass (K) 11 439 445

Förskoleklass (E) 2 31

Grundskola (K) 11 3032 3089

Grundskola (E) 3 377

Fritidshem (K) 11 1769 1798

Fritidshem (E) 2 86

Grundsärskola (K) 1 10 10

Grundsärskola (E) 1 2

Träningssärskola (K) 1 11 17

Gymnasieskola (K) 1 434 548

Tabell 1: Antal enheter samt antal barn/elever i förskolor och skolor i Vallentuna kommun, oktober 2010.

1 Kommunen har inte någon uppgift på totala antalet barn och elever i enskild/fristående verksamhet, utan endast antalet elever från Vallentuna.

(30)

13 Figur 4: Barn/elever folkbokförda i Vallentuna, med uppdelning efter huvudman, oktober 2010.

Utbudet i kommunen samt elevernas ålder spelar roll för hur stor andel av barnen och eleverna som går i kommunal respektive enskild eller fristående verksamhet. I

förskolan är 71 % av enheterna enskilda. I grundskolan finns betydligt färre alternativ för de som vill välja en friskola. Få barn i de yngre åldrarna går utanför kommunen. I gymnasieskolan väljer betydligt fler elever att gå i en skola i en annan kommun.

Fördelningen med 1/3 i den egna kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med hur det ser ut i genomsnitt även bland övriga kommuner i Stockholms län.

33%

66%

0% 1%

Kommunal annan kommun Enskild annan kommun

45%

53%

0% 2%

Kommunal annan kommun Enskild annan kommun

93%

6%

0% 1%

Förskoleklass

Kommunal Vallentuna Fristående Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun

81%

10%

3%

6%

Grundskola

75%

7%

4% 14%

Särskola

30%

29%

41%

Gymnasieskola

Kommunal Vallentuna Kommunal annan kommun Fristående annan kommun

(31)

3

14

3.3 Förändring över tid av andel barn och elever i fristående verksamhet

Av barnen i Vallentuna som är inskrivna i familjedaghem har andelen som går i enskild verksamhet ökat kraftigt. Detta beror på att ett flertal kommunala

familjedaghem har lagts ner. Antalet barn som är inskrivna i familjedaghem har som följd av detta minskat och andelen i enskild verksamhet ökat.

Av eleverna folkbokförda i Vallentuna i gymnasieskola har andelen som går i

Vallentuna gymnasium minskat. Det är dock vanligt i kommuner i Stockholms län att ungefär 1/3 av eleverna går i kommunens egna gymnasieskolor, eftersom det är relativt enkelt att förflytta sig över kommungränserna.

Verksamhet Andel i enskild/fristående verksamhet (%)

2008 2009 2010

Förskola 66 68 67

Familjedaghem 30 40 55

Förskoleklass 8 8 7

Grundskola 16 16 16

Särskola 19 24 21

Gymnasieskola 39 32 30

Tabell 2: Andel barn och elever folkbokförda i Vallentuna i enskild/fristående verksamhet 2008-2010.

3.4 Andel barn i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass

Andel barn i barnomsorg och fritidshem är högre i Vallentuna jämfört med Riket.

Jämfört med förortskommuner har Vallentuna en högre andel barn i barnomsorg, men en lägre andel barn i fritidshem 6-9 år. När det gäller barn 10-12 år inskrivna i fritidshem har Vallentuna en märkbart högre andel. Detta kan bero på att Vallentuna har en bra verksamhet även för äldre barn, men också att Vallentuna saknar öppen fritidsverksamhet för den här gruppen.

(32)

15

2008 2009 2010 2010 2010

Andel barn 1-5 år inom barnomsorg (%) 89 89 89 86 87

Andel barn 6-9 år i fritidshem (%) 85 85 86 82 89

Andel barn 10-12 år i fritidshem (%) 22 23 26 15 20

Andel barn 6 år i förskoleklass (%) 95 95 99 96 94

Tabell 3: Andel barn folkbokförda i Vallentuna i barnomsorg, fritidshem och förskoleklass 2008-2010.

3.5 Antal barn per avdelning i förskola och fritidshem

Grupperna i fritidshemmen som barnen tillhör rent organisatoriskt är mellan 40-60 barn. Detta beror på att fritidshemmen är en integrerad del av grundskolan och skolans organisation i arbetslag styr vilken grupp barnen tillhör även på fritids. Detta ger kontinuitet och sammanhang för barn och personal. Verksamheten i praktiken sker dock ofta i mindre grupper inom avdelningen.

Verksamhet Vallentuna Riket Förorts-

komm.

2008 2009 2010 2010 2010

Förskola totalt Barn/avdelning

17,5 17,3 17,3 16,9 16,9

Fritidshem Barn/avdelning

51,8 54,7 60,5 38,1 42,7

Tabell 4: Antal barn/avdelning i förskola och fritidshem okt 2008- 2010.

(33)

3

16

4. Personal

4.1 Behörighet och utbildning

Andelen personal i förskolan med högskoleutbildning har återgått till den nivå den var 2008 efter en nedgång under 2009. Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är tio procentenheter. Det råder också stor skillnad mellan olika förskolor, både kommunala och enskilda.

Alla lärare som erbjuds en fast anställning av kommunen ska vara behöriga lärare. De av lärarna som inte räknas som lärare med uttagen examen i tabellen ovan kan vara nyutexaminerade lärare, lärare som endast har fåtal poäng kvar till fullständig utbildning m.fl. Med anledning av nya behörighetskrav i den nya Skollagen kommer skolorna och kommunen göra en fullständig inventering av alla lärares utbildning och behörighet.

Fritidshemmens mål är att öka andelen anställda med pedagogisk

högskoleutbildning, men det är mycket svårt att få tag på utbildade fritidspedagoger.

Vissa fritidshem inom kommunen har dock lyckats bra och har en hög andel personal med högskoleutbildning. Brist på utbildad personal försvårar bland annat

utvecklingsarbetet mot fritidshemmets nationella mål och uppdrag, något

Skolinspektionen påpekade behöver förbättras. För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten krävs god kännedom om målen, barns utveckling och lärande och kompetens att anpassa den pedagogiska miljön och arbetet i verksamheten efter det.

Vi vill ändå understryka att fritidshemmen ser att personalens engagemang oavsett utbildningsnivå är av stor vikt för barnens trygghet, trivsel och lärande.

(34)

17 komm.

2008 2009 2010 2010 2010

Förskola totalt Andel (%) ped. högsk.utb.

38 32 37 54 44

Förskola(K)

Andel (%) ped. högsk.utb.

36 28 30 57 47

Förskola(E)

39 34 40 44 39

Familjedaghem totalt (K+E) Andel (%) utbild. arbete med barn

68 83 77 76 76

Fritidshem

30 26 26 58 43

Förskoleklass

71 59

Grundskola

Andel (%) lärare med uttagen examen

85 84

Särskola

81 96

Gymnasieskola

Andel (%) lärare med uttagen examen

83 79

Tabell 5: Utbildningsnivån i förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola och gymnasieskola 2008- 2010. (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år).

(35)

3

18

4.2 Personaltäthet

Personaltätheten mäts på olika sätt inom barnomsorg och skolverksamhet. Inom barnomsorg mäts antal barn/årsarbetare. I skolverksamheter mäts antal lärare eller pedagoger (årsarbetare)/100 elever. Redovisningen av personaltätheten har därför delats upp på två tabeller.

Inom fritidsverksamheten infördes 2009 i Vallentuna ett nytt sätt att rapportera in personal som gjorde att jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Vallentuna har nu en jämförbar personaltäthet på fritidshemmen jämfört med både Riket och

förortskommuner.

Personaltätheten i grundskolan har ökat sedan 2008. Det finns variationer mellan olika skolor, då vissa har minskat och andra ökat sin personaltäthet.

Vallentuna gymnasium har stabiliserat sin personaltäthet på en rimlig nivå efter anpassning till de förändringar i verksamheten som har varit.

Verksamhet Vallentuna Riket Förorts-

komm.

2008 2009 2010 2010 2010

Förskola totalt Barn/årsarbetare

5,8 5,5 5,8 5,4 5,5

Förskola(K) Barn/årsarbetare

5,7 5,2 5,6 5,4 5,6

Förskola(E) Barn/årsarbetare

5,8 5,7 5,8 5,2 5,4

Familjedaghemtotalt (K+E)

Barn/anställd

4,8 4,8 4,8 5,0 5,2

Fritidshem Barn/årsarbetare

Ej jämförbart

21,8 20,2 21,5 22,7

Tabell 6: Personaltäthet i förskola, familjedaghem och fritidshem 2008- 2010.

(Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år).

(36)

19

2008 2009 2010 2010 2010

Grundskola

Antal lärare/100 elever

7,6 7,8 8,3

Särskola

Antal ped/100 elever

16,1 35,5

Gymnasieskola Antal lärare/100 elever

7,6 9,2 prel 8,2

Tabell 7: Personaltäthet i förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasieskola 2008- 2010. (Siffrorna baserar sig på mätningar i oktober för respektive år).

(37)

4

20

Mål och utvecklingsarbete 2010

Barn- och ungdomsnämnden sätter mål för förskola, grundskola och fritidshem. Utbildningsnämnden sätter mål för gymnasieskola och vuxenutbildning. För att få en helhetssyn på utbildningen och se en röd tråd i utvecklingsarbetet har nämnderna till viss del gemensamma mål som berör alla verksamheter. Det gemensamma utvecklingsarbete som skett i kommunen under 2010 har prioriterats utifrån de kommunala målen, men också utifrån andra viktiga områden som visat sig i utvärderingar av olika slag.

1. Kommunala mål för

utbildningsverksamheterna 2010 1.1 Gemensamma mål för alla utbildningsverksamheter

Andelen medborgare som är nöjda avseende inflytande, tillgänglighet, service och dialog ska öka.

Kommunen ska erbjuda valfrihet inom skola och förskola efter invånarnas behov.

I Vallentunas skolor ska kränkande behandling, droger och brott inte förekomma.

Individuellt anpassade studier.

God vägledning

1.2 Mål enbart för förskolan, grundskolan och fritidshemmet

Andelen elever som går ut skolan med fullständiga betyg ska öka årligen.

Resultatet i Vallentunas skolor ska årligen överskrida det förväntade resultatet i enlighet med Skolverkets mätning.

Resultatet i Vallentunas skolor ska på sikt ligga bland de 30 bästa kommunerna i landet.

Fler elever kan läsa i åk 2.

Goda resultat i matematik.

Verksamheterna erbjuder trygga lärmiljöer.

(38)

21 Fler elever ska studera på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Lärlingssystemet inom gymnasieskolan ska fortsatt omfatta minst 20 platser.

2. Utvecklingsarbete 2010

Under 2010 genomfördes ett antal gemensamma utvecklingsarbeten som beskrivs nedan. Utöver detta arbetade varje förskola, skola och fritidshem med de

utvecklingsområden de själva prioriterade. De gemensamma områdena valdes utifrån de kommunala målen, utvärderingar av resultat och måluppfyllelse samt

Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar.

2.1 Matematikutveckling

Berörda verksamheter: Alla

Under 2010 fortsatte arbetet med utveckling av undervisningen i matematik. Den gemensamma handlingsplanen för matematikutveckling utgjorde grunden för arbetet.

Exempel på insatser som gjordes under året var kompetensutveckling för lärare, träffar för matematiklärare med möjlighet att utbyta erfarenheter samt ökade inslag av laborativt arbete i undervisningen.

Som en del av matematiksatsningen använde kommunen i början av 2010 PRIM- gruppens tester för att genomföra en fördjupad utvärdering av elevernas

grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 och i åk 8 (UiM).

2.2 Systematiskt kvalitetsarbete

För att snabbt kunna ta fram prov- och betygsstatistik och göra mer avancerade analyser har ett it-verktyg köpts in. Detta möjliggör omedelbar återkoppling av resultat till skolorna efter att betygen har satts eller provresultat rapporterats in. Det ger också möjlighet till mer detaljerad information som till exempel vilka områden på de nationella proven som gick bra respektive mindre bra för eleverna. Den här informationen är viktigt för att skolorna och lärarna ska kunna göra relevanta analyser och utveckla undervisningen utifrån resultaten.

Beslut har tagits under året att Vallentuna 2011 ska delta i samverkan kring enkäter inom VÅGA VISA, som är en samverkan mellan 15 kommuner i Stockholmsområdet.

Samverkan innebär bland annat att resultaten från enkäterna kan jämföras med de andra kommunerna.

(39)

4

22

2.3 Webbaserad skolportal, Skola Direkt

Alla elever och vårdnadshavare fick under året tillgång till kommunens webbaserade skolportal Skola Direkt. Syftet med Skola Direkt är att stimulera elevens lärande för att nå bättre resultat samt öka kommunikationen mellan elev och lärare och hem och skola. Genom att använda Skola Direkt får eleverna och vårdnadshavare tillgång till bland annat kursmål, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling och lärarfeedback. De kan också föra en dialog med lärarna kring elevernas skolarbete.

Vårdnadshavare med barn i kommunal förskola har också tillgång till Skola Direkt.

De kommunala förskolorna har under året dessutom arbetat med att utveckla dokumentationen kring barnens utveckling och lärande.

2.4 Lärmiljöer

Berörda verksamheter: Grundskolan, gymnasieskolan

Under året har skolorna köpt in fler datorer, projektorer och digitala whiteboards som används i undervisningen. Gymnasiet har infört ”en-till-en-konceptet” som innebär att varje elev får en egen bärbar dator.

2.5 Insatser för barn i behov av särskilt stöd

Skolorna har arbetat för att öka tillgången på kompensatoriska hjälpmedel och program. Exempel på hjälpmedel är Daisy-spelare som gör det möjligt för elever med lässvårigheter att lyssna på sina läroböcker och Talsyntes som är ett program där en syntetisk röst läser upp text i datorn.

Skoldatateket arbetar kontinuerligt med att utbilda lärare och informera elever och vårdnadshavare om de möjligheter till stöd och hjälp som finns.

2.6 Vägledning

En ny organisation för studie- och yrkesvägledning har tagits fram. Syftet är att förbättra vägledningen för eleverna genom att öka samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna. En ny handlingsplan för vägledningen har också tagits fram.

2.7 Fritidshemmens verksamhet

Berörda verksamheter: Fritidshemmen

Gemensamma utgångspunkter för fritidshemmens verksamhet samt en

handlingsplan för utveckling under 2010-2012 har tagits fram. Arbetet bedrivs på varje fritidshem med stöd i ett nätverk inom kommunen.

(40)

23

FATTNING Utvecklingsarbete 2010

Matematikutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete

Webbaserad skolportal, Skola Direkt Lärmiljöer

Insatser för barn i behov av särskilt stöd Vägledning

Fritidshemmens verksamhet

(41)

5

24

Kunskapsresultat

Kunskapsresultaten i kommunen är i många avseenden goda. Betyg och nationella prov ligger väl i nivå med övriga Riket. Målet är satt högre och mycket fokus ligger på att förbättra resultaten för att bli ännu bättre. I grundskolan behöver bland annat matematikkunskaperna förbättras, framförallt i de högre årskurserna samt att få fler elever godkända i alla ämnen. I gymnasieskolan behöver betygsresultaten bli bättre för elever på de yrkesinriktade programmen.

1. Grundskola

I detta avsnitt redovisas läsutvecklingen i åk 2, resultat på nationella prov i åk 3 och i åk 5, simkunnighet i åk 5 samt betygsresultat i åk 9. Respektive skola följer varje elevs kunskapsutveckling i varje ämne genom dokumentation och skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena ges till alla elever i alla årskurser i alla ämnen varje termin. På grund av begränsningar i de administrativa systemen kan vi ännu inte ta fram statistik som grundar sig på dessa bedömningar. Detta är något som förvaltningen arbetar för att kunna redovisa på sikt, och på så sätt få en ännu bättre översikt över kunskapsnivån i de olika årskurserna. Det skulle också ge varje skola ett bättre underlag för att diskutera resultat och arbeta med förbättringar av undervisning med mera.

1.1 Läsutveckling åk 2

Läs- och skrivförmågan är av största vikt för studieresultat i alla ämnen under hela skoltiden. Kommunens målsättning 2010 var att fler elever ska kunna läsa i åk 2.

Uppföljningen visar en positiv trend av andel elever i åk 2 som når den nivå i sin läsning som Lundberg-Herrlin² har satt som en ”bör-nivå” för åk 2. Detta är resultatet av en medveten och långsiktig satsning på läs- och skrivutveckling.

Alla skolor har stort fokus på och arbetar systematiskt med språk- , läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och de första åren i grundskolan. Elevernas

utveckling följs kontinuerligt upp och särskilt stöd sätts in tidigt om det behövs för att hjälpa eleven. Kommunen prioriterar området särskilt i den kompetensutveckling för lärare som sker genom det s.k. Lärarlyftet, en nationell satsning på

kompetensutveckling för lärare. Vallentuna kommer att fortsätta att satsa mycket på tidig läs- och skrivutveckling, eftersom det är tydligt att det ger resultat.

2 Litteratur: God läsutveckling av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin

(42)

25 Diagram 1: Andel (%) elever i åk 2 i Vallentuna som når förväntad nivå enligt modellen God läsutveckling av Lundberg-Herrlin 2006-2010.

1.2 Nationella ämnesprov åk 3

Nationella ämnesprov i matematik och svenska för åk 3 genomfördes för första gången 2009. Resultaten är totalt sett bättre 2010 jämfört med 2009. Det var delvis olika moment som testades de olika åren, vilket innebär att en direkt jämförelse inte är möjligt att göra. 2009 fanns ett delprov i matematik som mätte uppfattning om när man ska använda de fyra räknesätten. Detta var ett mycket svårt delprov för eleverna.

Momentet testades inte 2010, vilket har bidragit till ett bättre resultat totalt sett.

Vid en jämförelse av Vallentunas resultat med resultatet för hela Riket baserat på ett urval av 400 skolor så når Vallentuna 2009 bättre resultat i samtliga delprov i matematik och i de flesta delprov i svenska. (Jämförelsen byts ut mot 2010 års resultat så snart det är möjligt)

Flickorna har ett bättre resultat än pojkarna, särskilt i svenska.

Ämne 2009 2010

Totalt (%)

Flickor (%)

Pojkar (%)

Resultatintervall för skolorna³(%)

Svenska 77 79 87 71 63-94

Matematik 62 72 76 68 51-87

Tabell 8: Andel (%) elever i åk 3 i Vallentuna som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov 2009-2010.

3 Lägsta respektive högsta resultat för skolorna exklusive RCs verksamheter.

71%

75%

83% 85% 84%

60%

70%

80%

90%

2006 2007 2008 2009 2010

Andel (%) som nått förväntad nivå

(43)

5

26

1.3 Nationella ämnesprov åk 5

Resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5 visar att ungefär fyra av fem elever når kravnivån på alla delprov i respektive ämne. Vid en jämförelse av Vallentunas resultat på varje delprov med resultatet för hela Riket baserat på ett urval av 400 skolor, så ligger Vallentunas resultat väl i nivå med det genomsnittliga resultatet för det nationella urvalet. (Jämförelsen byts ut mot 2010 års resultat så snart det är möjligt) 2010 hade pojkarna ett bättre resultat än flickorna i matematik och engelska, medan flickorna presterade bättre i svenska.

Fr.o.m. 2012 genomförs nationella ämnesprov i åk 6 istället för i åk 5. 2011 genomförs därför inte proven i åk 5. Möjligheten finns dock för rektor på varje skola att besluta att alla eller vissa delprov från föregående års prov ska genomföras på den egna skolan.

Ämne 2009 2010

Totalt (%)

Flickor (%)

Pojkar (%)

Resultatintervall för skolorna⁴ (%)

Svenska 82 80 84 75 67-89

Matematik 82 82 80 85 45-93

Engelska 84 83 81 86 56-100

Tabell 9: Andel (%) elever i åk 5 i Vallentuna som uppnått kravnivån på alla delprov i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov 2009-2010.

1.4 Nått målen i respektive ämne åk 5

De allra flesta elever bedöms ha nått målen i respektive ämnen i åk 5. De skriftliga omdömen som alla elever får varje termin där en tregradig skala används, (ej nått målen, nått målen eller nått målen väl), har förbättrat tillförlitligheten i dessa uppgifter.

1.5 Simkunnighet åk 5

I kursplanen för idrott och hälsa finns det mål angivet som gäller simkunnighet och vattenvana. Det test som genomförts för att mäta detta har inneburit att eleven hoppar i på djupt vatten, får huvudet under, tar sig upp till ytan och därefter simmar 200 m i en följd, varav 50 m på rygg. Sedan 2007 har resultaten förbättrats med fyra procentenheter. De elever som inte når målet missar oftast på något enstaka moment och får extra träning genom skolan.

4 Lägsta respektive högsta resultat för skolorna exklusive RCs verksamheter.

(44)

27 Diagram 2: Andel (%) elever i åk 5 i Vallentuna som når målen för simkunnighet 2007 samt 2009-2010.⁵

1.6 Meritvärde åk 9

Meritvärdet har de senaste åren varierat. Vid fyra av de nio redovisade tillfällena har meritvärdet legat på 208-209, vilket har varit väldigt nära det förväntade värdet (SALSA-värdet⁶). 2007 och 2009 var år då meritvärdet var mycket lågt respektive mycket högt. Detta har varit svårt att ge en förklaring till.

Diagram 3: Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen åk 9 2002-2010.

5 År 2007 kontrollerades aldrig hur många som genomfört testet.

6 SALSA-värdet är ett statistiskt modellberäknat värde som genom att ta hänsyn till kommunens eller skolans elevsammansättning ger ett förväntat resultat.

91%

95%

89% 90%

93%

0,86 0,88 0,9 0,92 0,94 0,96

2007 2009 2010

2007, 2008-2010

Andel (%) klarat testet av de som genomfört det

Andel (%) klarat testet av alla elever

195 200 209 208

214

197

209 220

209

190 200 210 220 230

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Meritvärde åk 9 2002-2010

Vallentuna Förväntat värde Vallentuna

Förortskommuner Riket

(45)

5

28 Den skillnad i betygsresultat som finns mellan flickor och pojkar på riksnivå finns också i Vallentuna. Flickorna har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna.

Diagram 4: Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen åk 9 för flickor respektive pojkar i Vallentuna 2002-2010.

Tabellen nedan visar de kommunala skolornas meritvärde 2010.

Skola Meritvärde 2010 SALSA-värde

2010

Avvikelse

Bällstabergsskolan 210/220⁷ 217 -7/+3

Ekebyskolan 215 196 +19

Hammarbacksskolan 210 206 +4

Hjälmstaskolan 213 214 -1

Karbyskolan 219 201 +18

Tabell 10: Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen åk 9, SALSA-värdet samt avvikelse från SALSA för respektive skola i Vallentuna 2010.

1.7 Minst betyget Godkänt i alla ämnen åk 9

Sedan 2002 har andelen elever med betyget minst godkänt ökat väsentligt. Denna förbättring kvarstår även när hänsyn har tagits till SALSA-värdet för kommunen.

Bland elever med svensk bakgrund når 2010 79 % av alla elever i Vallentunas skolor betyget minst godkänt i alla ämnen. (inklusive friskolorna). Motsvarande siffra för

7 Meritvärdet för Bällstabergsskolan är 220 exkl. elever med samundervisning.

206 214 234 225

230

211 217 230 226

184 189 187 192 194

185 199 211

194 170

190 210 230 250

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Meritvärde åk 9

flickor respektive pojkar 2002-2010

Flickor Pojkar

(46)

29 födda utomlands där andelen är mycket lägre.

Diagram 5: Andel (%) elever med minst betyget godkänt i alla ämnen i slutbetygen åk 9 2002-2010.

Tabellen nedan visar de kommunala skolornas värden 2010.

Skola Andel elever (%)

med minst betyget godkänt 2010

SALSA-värde 2010

Avvikelse (procentenheter)

Bällstabergsskolan 78 /85⁸ 81 -3/+4

Ekebyskolan 67 70 -3

Hammarbacksskolan 75 78 -3

Hjälmstaskolan 90 80 +10

Karbyskolan 87 77 +10

Tabell 11: Andel (%) elever med minst betyget godkänt i alla ämnen i slutbetygen åk 9 för respektive skola i Vallentuna 2010.

8 Andel elever med minst G i alla ämnen i Bällstabergsskolan är 85% exkl. elever med samundervisning.

66% 68%

72%

76% 79%

73%

77%

84%

78%

65%

70%

75%

80%

85%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Minst betyget G i alla ämnen åk 9 2002-2010

Vallentuna Förväntat värde Vallentuna Förorts- kommuner Riket

(47)

5

30

1.8 Behörighet till gymnasieskolan åk 9

För att bli behörig till gymnasieskolan krävs betyget minst G i svenska, matematik och engelska. Andel elever i åk 9 i Vallentuna som är behöriga till gymnasieskolan är högre än andel elever i Riket under 2003-2010 och under samma period oftast högre än andel elever i förortskommuner. Däremot har Vallentuna inte lika bra resultat jämförelsevis när det gäller andel elever med betyget minst G i alla ämnen. Detta visar att Vallentuna har satsat mer på att få fler elever godkända i kärnämnena och därmed bli behöriga till gymnasiet.

Diagram 6: Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan 2002- 2010.

1.9 Nationella prov åk 9

De nationella proven i åk 9 visar att matematik är det ämne av de tre kärnämnena där resultaten är lägst.

Ämne 2009 2010

Totalt (%) Totalt (%) Flickor (%) Pojkar (%)

Svenska 97 96 100 93

Matematik 88 85 87 84

Engelska 98 97 98 97

Tabell 12: Andel (%) elever i åk 9 i Vallentuna som minst nått betyget G i respektive ämne av de elever som genomfört samtliga delprov i de nationella ämnesproven 2009-2010.

89%

92% 93% 93%

95%

91% 91%

93% 93%

84%

86%

88%

90%

92%

94%

96%

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Behörighet till gymnasieskolan åk 9 2002-2010

Vallentuna Förortskommuner Riket