Feedback på medarbetarsamtalet

Båda skolorna har skolledare som antecknar under medarbetarsamtalet men därefter är det lite olika kring hur responsen från skolledare till lärare ser ut.

 Upplever sig ha en ganska nära kontakt med närmaste skolledare, därmed nära till vardaglig kontakt och frågan om feedback på medarbetarsamtalet kom tyvärr inte fram direkt i intervjun.

 Beskriver att skolledaren för anteckningar över samtalet, men nämner inget om någon återkoppling med hjälp av dessa anteckningar. Funderar lite kring att själv föra anteckningar:

- Jo, han för dagbok (jag nyser och informanten skrattar till) över det, eller alltså, han för ju alltså såna… anteckningar så han kan ju liksom återknyta till tidigare. Det skulle jag ju också kunna göra, men jag gör det inte.

- Därför att jag inte har så stort… intresse utav det hela.  Beskriver en utebliven feedback, vilken saknades:

- Hur har det sett ut? Och hur har du lyckats med det här, då har vi liksom gjort vad vi ska och så vidare, sen så är det nån slags återkoppling där. Det har till och med varit så förra, förra utvecklingssamtalet eller medarbetarsamtalet som jag hade, så fick jag ingen återkoppling alls på hur jag utför mitt arbete. Så efteråt så tänkte jag: ”Det var jädra konstigt det här… han sa aldrig själv om han var nöjd eller missnöjd eller nånting med, vad som händer. Så att jag ställde frågan, uttryckligen den här gången: ”Är du nöjd med mig?”

- Du ställde frågan, vid nästa medarbetarsamtal, inte däremellan?

- Nej, jag skippade det. Jag fick en lönehöjning och jag fick en bra lönehöjning, så då antar jag att dom är nöjda med mig.

 Saknar feedback från medarbetarsamtalet i form av ersättning, nämner inte feedback i form av muntlig eller skriftlig kommunikation. Skulle vilja se en tydligare relation mellan samtalet och lönesättningen:

46

- Alltså nånstans så ska det ju finnas en koppling mellan… medarbetarsamtalet och… det man får betalt för sina insatser här… och… någon sån form av feedback… nån sån relation mellan… vad jag gör i mitt jobb och vad jag får för lön, det ser jag absolut inte. Jag ser ingen som helst poäng med att…

- Om du skulle få önska själv, hur det skulle fungera, hur skulle du vilja ha det?

- Eh, alltså… om, om jag själv med egna medel betalade… anställda för att driva sån här verksamhet, va, så skulle jag ju försöka göra det så tydligt som möjligt, att eh… nivån på insatsen avgör… vad man får ut av det, ekonomiskt.

 Talar om muntlig feedback under slutet av samtalet, och att läraren inte själv för några anteckningar, skulle möjligen kunna göra det:

- Nej, inte mer än, alltså, jag lämnar in det här pappret, sen så kommer ju vår

kvalitetsredovisning, eller min, den enskilda kvalitetsredovisningen, vilket jag egentligen inte vill säga, mer en verksamhetsbeskrivning. Eh… men då lämnar jag in det också, va, men jag får ingen skriftlig dokumentation utav min rektor, säger: ”Så här uppfattar jag det”. Däremot är hon väldigt duktig på att: ”Ja, nu sammanfattar vi vårt samtal och jag har upplevt det så här”.

- Eftersom jag… alltså det… ja, nej det har jag aldrig gjort. Eftersom vi har, som sagt, när samtalet börjar närma sig sitt slut, så… knyter hon ihop påsen och liksom ställer frågan: ”Har jag uppfattat det…, alltså det som jag säger nu, tycker du att det är, är ok?”, så säger jag: ”Ja”. Och då, jag menar, det är ju klart att man, nästa gång det är dags för

medarbetarsamtal… kanske, alltså, häktar fast vid en fråga som man har dryftat då och säger: ”Ja, hur gick det nu?” För det kan jag komma ihåg.

5.2.8 Annan kommunikation än medarbetarsamtalet mellan skolledare och lärare Samtliga fem intervjuade lärare menar att de upplever sig ha nära till skolledningen och sin närmaste skolledare. Några genom att de ses varje vecka i andra möten, t ex

arbetslagsmöten. Andra genom att de menar att skolledningen alltid håller dörren öppen och att det känns naturligt att söka upp sin närmaste chef om det är något man behöver tala om. Däremot menar de att de inte så ofta gör detta, uppskattningsvis kanske i medeltal 3-4 ggr/termin. Lärarna ger bilden av att skolledaren bör vara tillgänglig för lärarna och att det förväntas att skolledaren håller sig informerad om den dagliga verksamheten, men alla lärarna ger också bilden av att så inte är fallet, i stigande ordning från att det inte spelar så stor roll till att det är mycket allvarligt att skolledaren är närmast ”osynlig” (citat från en lärare). Alla lärarna menar att den informella, vardagliga kommunikationen är betydligt

47

viktigare än medarbetarsamtalet, men att det samtalet kan komplettera den andra bilden. Dock handlar de olika samtalen om olika saker och kan därmed inte helt jämställas.

Mina lärarintervjuer kom att fokusera samtalet och därmed försvann annan kommunikation som till exempel mailkonversation ur sikte. Men den kommunikationen är ju minst, om inte mer sedan ganska många år tillbaka, lika frekvent som mötet i samtalandet och det är bara i en av skolledarintervjuerna, som denna kommunikationsform nämns.

6 Diskussion kring materialet

Detta avsnitt inleds med några tankar kring validitet och reliabilitet i processen samt fortsätter med reflexioner kring vad materialet visar angående hur man talar om

medarbetarsamtal och samtalsguiden. Därefter sammanfattar jag materialet från avsnitt 5 under de diskurser jag funnit och drar slutsatser utifrån dessa samt hänvisar till min

forskningsöversikt. Några förslag till vidare forskning presenteras och uppsatsen avslutas med mina tankar kring medarbetarsamtalets betydelse utifrån mitt material.