De fem matematiska förmågorna

Studiens syfte grundar sig bland annat i att besvara om eleverna ges möjlighet att via Nomp öva på de matematiska förmågorna. Som ett avslutande avsnitt kommer härmed respondenternas uppfattningar ge svar på om eleverna ges möjlighet eller inte.

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ● formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda

strategier och metoder,

● använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, ● välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar

och lösa rutinuppgifter,

● föra och följa matematiska resonemang, och

● använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Skolverket, 2019, s.55)

8.1.1 Problemlösningsförmåga

Ett område som majoriteten av de responderande lärarna saknade i Nomp var problemlösningsuppgifter där eleverna själva behöver räkna i flera steg samt värdera

vilka metoder de bör använda. I Nomp finns det ingen kategori med uppgifter som heter “problemlösning”. Lärarna saknar även möjlighet för eleverna att skriva ned sina redovisningar. Eftersom det finns möjlighet för eleverna i Nomp att endast gissa sig till rätt svar, anser lärarna även att det är svårt att veta om eleven har använt sig av någon strategi eller metod eftersom att inga beräkningar syns. Boesen et al. (2016, s.111) beskriver att problemlösningsförmågan är förmågan att lösa ett problem där lösningsmetoden är okänd, vilket lärarna inte anser vara möjligt i Nomp då de tycker att dessa uppgifter saknas. Skolverket (2017, s.29) skriver att för att uppnå de högre betygen, krävs det att eleven själv väljer strategier och metoder, samt formulerar matematiska modeller. Eftersom att lärarna upplever att det saknas möjlighet för eleverna att själva välja metod, kan slutsatsen dras att eleverna inte får möjlighet att öva på den matematiska förmågan problemlösning i Nomp.

8.1.2 Begreppsförmåga

Både Condie et al. (2007, s.17) och Bebell och Kay (2009, s.18) har i sina studier kommit fram till att begreppsförståelsen hos eleverna i matematik, ökar vid arbete med digitala verktyg. Lärarna i denna studie kan inte se den kopplingen i Nomp. De anser att det finns brister i Nomp gällande förklaringar av begrepp samt att eleverna endast kan svara med tal och inte ge skriftliga resonemang. Niss (2003, s.8) beskriver att begreppsförmågan innebär att eleven kan tolka och förstå matematikens språk samt se kopplingar till elevens “vanliga” språk. Eleven ska även kunna använda sig av begreppen. Hade det funnits möjlighet för eleverna att i Nomp skriva mer utförliga svar, hade lärarna i sin tur kunnat få syn på elevernas kunskaper kring användning av och samband mellan matematiska begrepp. Det finns inga uppgifter i Nomp där eleverna får visa att de förstår matematiska begrepp, enda chansen de får att öva på dessa är genom de begrepp som finns i frågorna som eleverna ska svara på. Det går därmed inte att fastslå om eleverna får möjlighet att öva på att använda samt analysera begrepp eller inte.

8.1.3 Metodförmåga

De responderande lärarna upplever att Nomp är bristfälligt när det kommer till att eleverna ges möjlighet att välja och använda lämpliga metoder för varje uppgift. Boesen et al. (2016, s.112) skriver att metodförmågan innebär att välja och använda rätt matematiska metoder för att lösa problemuppgifter. Varje uppgiftstyp i Nomp innehåller 10 uppgifter för eleverna att lösa. Dessa uppgifter är uppbyggda för att lösas på samma vis, vilket innebär att eleven själv inte får chansen att välja metod inför varje uppgift. Å andra sidan är många tryckta läromedel uppbyggda med liknande struktur. Lärarna, däremot, menar att detta medför att eleverna inte ges chans att tänka själva kring vilken metod de ska använda för att göra beräkningar. Trots detta anser de att Nomp är ett bra läromedel för att repetera samt färdighetsträna rutinuppgifter.

8.1.4 Resonemangsförmåga

Sjödén (2015, s.36) menar att det kan bli problematiskt när eleverna endast ombeds skriva ett svar. Han menar att detta kan leda till att eleverna endast gissar sig fram till rätt svar och att de går miste om viktiga reflektioner kring uppgifterna. Slutligen kan detta leda till att de förlorar förståelse för innehållet, vilket lärarna i denna studie är eniga om. Enligt Boesen et al. (2016, s.111) är resonemangsförmågan den handling som motiverar val och slutsatser, genom matematiska argument. Eleverna ska kunna berätta om och förklara en lösning i olika steg. Eftersom det i Nomp inte är möjligt att redovisa sina beräkningar, kan lärarna inte heller ta del av elevernas matematiska resonemang. Eleverna ges därmed ingen möjlighet att direkt via Nomp öva på att föra och följa matematiska resonemang.

8.1.5 Kommunikationsförmåga

De responderande lärarna upplever att det saknas uppgifter i Nomp där eleverna får träna på att argumentera och redogöra för sina beräkningar. De hade önskat en funktion där eleverna kan skriva ner sina uträkningar och på så vis ges möjlighet att redogöra sina beräkningar och slutsatser. Boesen et al. (2016, s.112) förklarar kommunikationsförmågan som att kunna förstå och göra sig förstådd i tal, skrift samt genom visuella framställningar. Vidare skriver de att när det kommer till matematik sker utbytet av information oftast genom att läraren, läroboken eller en elev är avsändaren, medan mottagaren vanligtvis är en elev eller lärare. Sättet att kommunicera på sker oftast genom att tala eller lyssna, eller fysiskt genom skrift eller gester. De responderande lärarna anser att de saknar en funktion i Nomp där eleverna kan samarbeta när de löser uppgifter, så att de får ytterligare träning i att samtala och argumentera. I Nomp krävs endast ett svar från eleven och det blir därför omöjligt för läraren att se hur eleven har tänkt och resonerat. Eleverna ges därmed ingen möjlighet att direkt via Nomp öva på att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogör för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.