Hur används Nomp?

8.2.1 Motiverande och individanpassade

Volk et al. (2017, s.18)menar i sin studie att eleverna påverkas positivt av att använda digitala läromedel, bland annat då dessa underlättar för eleverna att arbeta i egen takt och nivå. Vilket underlättade både för högpresterande elever samt för elever som behöver mer hjälp. Detta är även något som syns i lärarnas svar i studien, då de anser att Nomp är ett bra hjälpmedel då de kan anpassa uppgifter och läxor utifrån elevernas individuella förmågor. Vidare visar resultatet att flera lärare upplever att Nomp möjliggör för individanpassning vid arbete med samma arbetsområde. Mer specifikt kan lärarna dela ut individuella uppgifter, på olika svårighetsgrader, till olika elever, trots att de alla arbetar inom samma område.

Vidare menar de responderande lärarna att Nomp möjliggör individanpassad kunskapsutveckling, då de efter avslutade uppdrag eller utmaningar, kan dela ut fokusuppdrag till varje enskild elev. Fokusuppdragen skapas genom en algoritm i Nomp, detta medför mindre arbete för lärarna då de endast behöver trycka på en knapp för att dela ut fokusuppdragen. Male et al. (2012, s.20) understryker att digitala verktyg underlättar lärarens arbete, då de enkelt kan individanpassa uppgifter, oavsett vilken nivå eleverna befinner sig på.

De responderande lärarna upplever att eleverna blir mer motiverade av att göra sina läxor i Nomp, jämfört med läxor i tryckta läromedel. Grundtanken som Nomp beskriver, är att det ska vara roligt att göra sina läxor. Detta bekräftas i det lärarna beskriver. Även Kim et al. (2019, s.1) menar att eleverna blir mer motiverade när de får arbeta med digitala verktyg. Lärarna i denna studien menar även de att elever blir mer motiverade vid arbete med digitala läromedel jämfört med tryckta läromedel. Någon som däremot ser kritiska aspekter med elevers motivation kontra digitala läromedel är Sjödén (2015, s.36). Han menar att det finns en risk med att eleverna arbetar med för lätta uppgifter, enbart för att de tycker att applikationen är rolig. Lärare i den här studien trycker dock på motsatsen. De anser att Nomp underlättar för just individanpassning då de själva kan se till att eleverna arbetar med uppgifter som ligger på deras enskilda nivå.

De responderande lärarna beskriver att elever blir mer motiverade vid arbete med digitala läromedel och har därmed lättare att arbeta, jämfört med om de skulle arbeta med tryckta läromedel. Detta gäller inte minst de elever i behov av särskilt stöd och kan därmed räknas till en viktig aspekt gällande individanpassning. Karlsudd (2015, s.677) ser stora möjligheter i att digitala verktyg kan underlätta för elever med i behov av särskilt stöd att nå målen i sin skolgång. Det handlar bland annat om olika hjälpmedel som tekniken har att erbjuda, exempelvis talsynteser och visuella framställningar. Sett till de hjälpmedel som finns programmerade i Nomp, menar lärarna att det finns en avsaknad av mer bildstöd samt kompletterande filmer. I Nomp finns det idag 243 av 998 uppgifter som innehåller bildstöd. Några kompletterande filmer finns det inte. Ett hjälpmedel som finns, däremot, är talsyntes där eleverna kan få uppgifterna upplästa för sig.

Gulz och Haake (2014, s.45) menar att digitala läromedel i sig inte har ett pedagogiskt värde. Om de däremot tillför något som stödjer elevernas lärande, på ett sätt som analoga läromedel inte kan, ger detta ett mervärde. Detta understryks även av Sjödén (2014, s.79). Utifrån lärarnas mening, hade det kunnat ses som ett mervärde, om Nomp utnyttjat teknikens möjligheter med bland annat kompletterande filmer med förklaringar. Ett mervärde hade även kunnat ses i mer bildstöd samt omvänd talsyntes, där eleverna kan tala in sina svar. Condie et al. (2007, s.17) och Bebell och Kay (2009, s.18) menar att begreppsförståelse i matematik ökar vid arbete med digitala verktyg.

det finns en avsaknad av genomgångar och förklaringar av begrepp i Nomp, vilket det oftast finns i tryckta läromedel.

Detta är några aspekter som hade gynnat samtliga elever och inte enbart de med speciella behov. I Nomp finns däremot inga beskrivande avsnitt, där olika matematiska problem eller begrepp förklaras. Detta understryker Kuiper och de Pater Sneep (2014, s.226), vilka menar att hjälprutor och instruktioner inte finns på samma sätt i de digitala läromedlen, som i de tryckta läromedlen.

8.2.2 Direkt återkopplande

En positiv aspekt lärarna ser med Nomp är att eleverna får en direkt återkoppling. Detta medför att eleverna kan arbeta i sin egen takt samt att lärarna sparar in tid på att inte behöva rätta uppgifter manuellt. Detta bekräftar även Volk et al. (2017, s.18) i sin studie. Vidare menar Volk et al. (2017, s.18) att när eleverna direkt får reda på vad som blivit fel, upprepas inte samma svar. Bakker et al. (2014, s.68) däremot, menar att med direkt återkoppling lär sig eleverna endast svaret och inte varför det blev som det blev. Detta i sin tur är något som lärarna bekräftar, då de anser att det i Nomp är alldeles för enkelt för eleverna att gissa sig fram till rätt svar.

Samtidigt som Volk et al. (2017, s.18)menar att eleverna inte upprepar samma fel vid den direkta återkopplingen, har lärarna i vår studie svårt att synliggöra om eleverna faktiskt lärt sig något, eller om de endast haft tur när de svarat. Nomp möjliggör för lärarna att titta på vilka uppgifter eller uppdrag som genomförts, samt synliggör hur många fel eleverna haft vid varje del. Däremot kan inte eleverna direkt visa sina uträkningar och tankegångar i Nomp och därmed får de inte möjlighet att visa vad de egentligen kan. Kuiper och de Pater Sneep (2014, s.230-231) menar då att den direkta återkopplingen är direkt onödig, just eftersom varken eleverna eller lärare får reda på var felet grundar sig. Detta är en av de avgörande aspekterna som gör att lärarna i studien inte väljer att använda Nomp som heltäckande läromedel. Kuiper och de Pater Sneep (2014, s.225) menar att elevernas misstag, som görs i digitala läromedel, registreras som fel. Detta i sin tur medför att eleverna inte har möjlighet att gå tillbaka och ändra, till skillnad mot ett räknehäfte, där eleven kan sudda och börja om. Detta kan ses som både positivt och negativt. Skriver eleven in fel svar av misstag, blir det en missvisande statistik där läraren kan få uppfattning om att eleven har problem med något som den egentligen inte har problem med. När en elev däremot skriver med ett räknehäfte kan den sudda och räkna hur många gånger denne vill tills svaret är rätt. Här kan det bli bekymmer då läraren tror att eleven kan något som den har problem med eftersom läraren bara ser den sista uträkningen och inte hur många gånger eleven har börjat om.

Resultatet i Volk et al. (2017, s.18) studie visar att elever som arbetar med digitala verktyg, presterar bättre än de som arbetar med papper och penna. Detta är något som en del responderande lärare inte är eniga om. De menar i sin tur att eleverna är i behov

av att skriva matematik på papper, inte minst för att lära sig formulera matematik men så även för att lära sig forma siffror och symboler.