"FoTU") för perioden 1998-2002.
Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter.
Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som kommer att tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program.
• Principen om ett "mervärde" för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension,
• Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, i syfte att motsvara förväntningarna och intressena hos unionens medborgare,
• Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter, för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet.
I.2. Uppbyggnad och innehåll
Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program.
De tematiska programmen är:
• Livskvalitet och förvaltning av levande resurser.
• Ett användarvänligt informationssamhälle.
• Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt.
• Energi1, miljö och hållbar utveckling.
I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program.
De övergripande programmen är:
• Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll.
• Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande.
•
socioekonomiska kunskapsbasen.
Ett viktigt nytt inslag i Femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer:
½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen.
Nyckelåtgärderna är den stora nyheten i Femte ramprogrammet och innebär att man kommer att kunna ta itu med de många olika aspekterna av ekonomiska och sociala frågor genom att samordna hela det spektrum av åtgärder och vetenskapsgrenar som behövs för att uppnå målen.
½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen.
Internationellt samarbete
Parter i tredje land och internationella organisationer kommer förutom att kunna delta i alla program också att ges möjlighet att delta i det övergripande programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll". Villkoren för deltagande, t.ex. möjliga finansieringsarrangemang, fastställs i avsnitt III i detta dokument. I ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier.
Innovation och små och medelstora företags deltagande
Insatser för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program samt i programmet för innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande. Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer dessutom att samverka med det övergripande programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande" för att öka medvetenheten och bidra till tekniköverföring och utnyttjande av resultaten av de tematiska programmen.
Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter
Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden "Förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen", som ingår i det övergripande programmet "Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen". Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie-stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet rörande den mänskliga forskningspotentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2.
½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och synergieffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen.
I.3. Genomförande I.3.1. Arbetsprogram
Ett arbetsprogram har upprättats för vart och ett av de särskilda programmen, som innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena.
Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till
nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet kan alltid hittas på det särskilda programmets webbplats.
Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller "roadmap" som anger vilka delar av arbetsprogrammet kommer att omfattas av ansökningsomgångar samt gällande tidsfrister. Därmed kan man rikta in uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbetsprojekt och temanätverk.
Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att synergieffekter kan uppnås. Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att tas upp i samband med ansökningsomgångar och i arbetsprogrammet.
I.3.2. Typer av åtgärder som stöds
Gemenskapen skall ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet2 som bedrivs inom de särskilda programmen i Femte ramprogrammet. De allmänna bestämmelserna3 är följande:
(a) Insatser med kostnadsdelning
• Projekt inom området forskning och teknisk utveckling4 – projekt genom vilka nya kunskaper förvärvas som kan användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer och tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna4, 5).
• Demonstrationsprojekt4 – projekt som syftar till att påvisa värdet av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna)4,5.
• Samordnade FoTU- och demonstrationsprojekt4 – projekt som kombinerar ovanstående inslag (finansiellt deltagande: 35-50 % av de totala stödberättigande kostnaderna4, 5).
• Ökad tillgång till infrastrukturer för forskning – åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden.
• "Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag"4 – projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller från en medlemsstat och en associerad stat att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna4)
• Bidrag till förstudier för små och medelstora företag – stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna6 för ett projekts förberedelsefas under högst 12 månader (t.ex. genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag).
Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden7).
(c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk
Nätverk för forskningsutbildning för att främja "utbildning genom forskning", särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen - och temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrer kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och underhålla sådana nätverk.
(d) Samordnade åtgärder
Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får ekonomiskt stöd för att t.ex.
utbyta erfarenheter, uppnå en kritisk massa, sprida resultat etc. (finansiellt deltagande:
högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden). Häri ingår även samordningsnätverk mellan projekt som får ekonomiskt stöd från gemenskapen.
(e) Kompletterande åtgärder
Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja övriga indirekta FoTU-åtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna).
Det är inte säkert att de särskilda programmen kommer att ta upp alla ovannämnda typer av åtgärder i samtliga ansökningsomgångar. Se avsnitt II och V i denna vägledning för information om vilka åtgärder som efterfrågas i de olika programmen och ansökningsomgångarna.
I.3.3 Grupper av projekt
En grupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en grupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå.
Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Grupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en grupp samlas i själva verket projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att grupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En grupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett mervärde för gemenskapen som går utöver de begränsande resurserna för
ett enskilt projekt.
Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en grupp, även projekt som EU finansierar genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur). Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra synergieffekterna.
I.3.4. Lika möjligheter för kvinnor och män
I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i Femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder.