sammanställning över förändringar i eget KaPital för moderbolaget
NOT 22 Finansiella instrument och risker Riskkategorier
Q-meds verksamhet, liksom all affärsverksamhet, är utsatt för ett stort antal risker. generellt kan dessa delas in i sådana risker som direkt påverkar koncernens finansiella ställning (finansiella risker) och andra risker som påverkar den finansiella ställningen endast indirekt (övriga risker).
exempel på övriga risker är:
– Patentintrång av konkurrenter.
– Konkurrenter utvecklar alternativa produktionstekniker som kan kon kurrera med Q-meds teknologi, nasHa™.
– Q-meds verksamhet är kunskapsintensiv och Q-med är därför beroende av att kunna behålla sin nyckelpersonal och att förbli en attraktiv arbetsgivare.
– Q-meds produkter måste genomgå omfattande prövningar för att bli godkända av olika myndigheter. omfattande förändringar i de regelverk som styr dessa godkännanden kan utgöra en risk.
– marknadsrisk, det vill säga den generella risken att slutkonsumenternas preferenser förskjuts på så vis att Q-meds produkter inte längre upplevs som attraktiva. även förändringar i patientförsäkringssystemen på de olika geografiska marknaderna utgör en marknadsrisk.
dessa och övriga operationella risker bemöts med ett ständigt pågående arbete av Q-meds företagsledning och specialistavdelningar i samarbete med externa rådgivare.
Finansiella risker
finansiella instrument utgörs av sådana tillgångar och skulder som är eller förväntas omvandlas till likvida medel eller avtal som kan leda till att företaget erhåller en sådan tillgång eller skuld.
finansiella risker är sådana omständigheter som kan föra till att dessa finansiella instruments värde väsentligt förändras.
finansiella risker kan delas in i följande kategorier:
– Marknadsrisk. risken att kursen ändras för de valutor som Q-meds finansiella instruments värdering är beroende av (valutarisk), risken att ett finansiellt instruments förväntade kassaflöde påverkas av förändrade marknadsräntor (ränterisk) eller risken att marknadskursen på värde-papper som ingår i företagets finansiella instrument förändras (prisrisk).
– Kreditrisk. risken att en motpart, exempelvis en kund, inte kan fullgöra sina förpliktelser gentemot Q-med.
– Likviditetsrisk. risken att Q-med på grund av bristande likviditet får svårig-heter med att fullgöra sina förpliktelser eller begränsas i sina aktiviteter.
Valutarisk
Q-med är starkt exponerad för valutakursförändringar. av 2009 års försäljningsintäkter härrörde 87 procent från andra valutor än svenska kronor.
motsvarande siffra för kundfordringarna per 31 december 2009 var 84 procent. den dominerande valutan är eUr, som utgjorde 41 procent av försäljningsintäkterna respektive 49 procent av kundfordringarna.
eurons utveckling under 2008 och 2009 åskådliggörs med följande diagram:
den blå grafen visar balansdagens kurs sista dagen varje månad och de röda linjerna genomsnittskurserna för varje år.
när valutakurserna ändras så innebär det att ett flertal olika valutakurseffekter uppstår. dessa återfinns till viss del i räkenskaperna, till exempel den kurseffekt som uppstår på grund av att kursen under året har hunnit ändra sig från det en intäkt eller kostnad bokas i resultaträkningen till dess att motsvarande betalning sker. den resultateffekten redovisas som övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.
ett annat exempel är de valutakurseffekter som uppstår när de nettotillgångar som finns redovisade i främmande valuta i dotterbolagen räknas om till svenska kronor; de redovisas som omräkningsdifferenser direkt mot eget kapital i balansräkningen.
andra kurseffekter återfinns inte i resultat- eller balansräkningarna utan konstateras endast vid en analys av olika perioder. en vanlig frågeställning är hur mycket mer eller mindre exempelvis försäljningsintäkter eller kundfordringar bolaget skulle kunna ha redovisat om valutakurserna 2009 hade varit de samma som under 2008.
motsvarande diagram som ovanstående för tvåårsperioden 2006-2007:
(Av Riksbanken publicerade genomsnittskurser per den 31 december respektive månads ultimokurs.)
6 0 Q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9
i en jämförelse mellan de två tvåårsperioderna är det uppenbart att kursen under 2006-2007 har varit jämförelsevis stabil, medan den under 2008-2009 ändrats drastiskt. detta leder till ett par förhållanden som är av betydelse för de valutaeffekter som uppstår:
- även om rent principiellt de olika kurseffekterna finns även under en period av stabila valutakurser så blir de inte så stora, medan de under en period som under 2008-2009 blir så stora att de till viss del kan få betydligt större betydelse för det redovisade resultatet än vissa reala förhållanden.
så var exempelvis Q-meds försäljningsintäkt ca 53 mseK högre 2009 än vad den skulle varit om samma euro-kurs gällt som 2008; vilket var avsevärt mer än Q-meds hela försäljning i latinamerika.
- en följd av starkt förändrade valutakurser kan vara att skillnaden mellan balansdagens kurs, till vilken tillgångar och skulder räknas om, och periodens genomsnittskurs, till vilken intäkter och kostnader räknas om, blir stor. det i sin tur kan föra till stora kurseffekter som ofta är intuitivt svårförståeliga.
- som framgår av kurvan för 2008-2009 så har inte bara euro-kursen änd-rats starkt inom respektive år, utan också mellan åren. På grund av att kursen steg starkt under senare delen av 2008 och peakade under första kvartalet 2009, för att därefter falla brant så har situationen uppstått att 2008 års genomsnittskurs är avsevärt mycket lägre än 2009 års genomsnittskurs, medan 2008 års balanskurs däremot är betydligt högre än 2009 års balans-kurs. det i sin tur innebär att kursutvecklingen har varit positiv för Q-med om man ser till intäkternas värdering, men negativ om man ser till tillgångarna.
detta visar att frågan om huruvida en kursutveckling har varit positiv eller negativ för företaget ofta kan vara svårbesvarad.
sammanfattningsvis kan alltså sägas att starka kursförändringar som de under 2008 och 2009 inte bara kan ha ett mycket stort och oberäkneligt inflytande på den finansiella utvecklingen och ställningen utan även göra dessa betydligt mer svåranalyserade än under perioder av stabila valutakurser.
centraliserad finansiell riskhantering
Koncernens finansiella riskhantering styrs av den av styrelsen utgivna
finanspolicyn och även till viss del av Q-meds transferprispolicy. dessa policys föreskriver att all finansiell risk, så långt som möjligt, ska samlas och hanteras i moderbolaget.
detta uppnås genom att:
- intern fakturering i de flesta fall sker i respektive dotterbolags valuta - överskottslikviditet i dotterbolagen transfereras till moderbolaget - finansiering av dotterbolagen sker genom moderbolaget
det innebär att den huvudsakliga finansiella risk som kvarstår i de säljande dotterbolagen är kreditrisken i deras lokala kundfordringar.
risker består i princip av två komponenter:
a) risken att en negativ händelse inträffar
b) risken att konsekvenserna av en negativ händelse blir omfattande riskhantering består i att genom lämpliga åtgärder söka minimera bägge dessa komponenter.
beroende på riskens karaktär riktar sig åtgärderna mer mot den ena eller andra av dessa två komponenter:
de parametrar som styr marknadsriskerna ligger helt utanför företagets kontroll, varför åtgärderna i dessa fall måste riktas in helt på att minimera konsekvenserna av förändringar i dessa parametrar.
Kredit- och likviditetsriskerna styrs till en större del av sådana händelser som företaget kan förebygga samtidigt som konsekvenserna minimeras.
Finansiella instrument
Q-med har fyra kategorier finansiella instrument:
- finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde över resultaträkningen (vv i uppställningen nedan)
- låne- och kundfordringar (lå i uppställningen nedan) - finansiella tillgångar som kan säljas (ts i uppställningen nedan) - skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde (Uv i uppställningen nedan)
Q-meds balansräkning innehåller per 2009-12-31 följande finansiella instru-ment:
forts. NOT 22 Finansiella instrument och risker
Klass SEK Kategori Finansiell risk
aktieinnehav i andra än koncernföretag 45 293 ts Prisrisk
Kundfordringar 238 905 lå Kredit-/valutarisk
övriga kortfristiga fordringar 5 801 lå Kreditrisk
terminskontrakt 1 154 vv valuta/likviditetsrisk
Upplupna intäkter 13 615 lå Kreditrisk
Kortfristiga placeringar 155 286 vv Pris-/ränterisk
Kortfristiga placeringar i likvida medel 456 525 vv Pris-/ränterisk
banktillgodohavanden 137 848 lå valutarisk
Summa finansiella tillgångar 1 054 427
leverantörsskulder 47 471 Uv likviditetsrisk
övriga kortfristiga skulder 6 022 Uv likviditetsrisk
Upplupna kostnader 88 979 Uv valuta/likviditetsrisk
Summa finansiella skulder 142 472
Aktieinnehav i andra än koncernföretag
dessa omfattar aktier i två svenska bolag och redovisas i balansräkningen som finansiella tillgångar (se not 9).
i bägge fallen handlar det om utvecklingsbolag som på sikt kan förväntas ta fram och marknadsföra produkter med ett avsevärt kommersiellt värde. det innebär att värdet kan vida överstiga de redovisade, men då innehaven gäller onoterade bolag och ingen övrig handel med dessa aktier finns går det inte att härleda värdet från en fungerande marknad. värderingen har därför gjorts till anskaffningsvärde.
risken finns naturligtvis att bolagens forskning inte leder till förväntat resultat.
det kan exempelvis innebära att forskningsresultaten visar att en framtida registrering framstår som osannolik eller att möjligheterna till en framtida kom-mersialisering bedöms vara sämre än initialt antaget. det leder till att redovisade värden möjligen inte kommer att kunna realiseras. så snart ett sådant nedskriv-ningsbehov fastställes kommer det redovisade värdet att skrivas ned.
2 0 0 9 å r s r e d o v i s n i n g Q - m e d 6 1
Kundfordringar
2009-12-31 2008-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
eUr 11 284 116 917 9 718 106 269
HKd 43 746 40 684 42 925 42 925
seK 38 316 38 316 19 916 19 916
aUd 2 158 13 882 2 192 11 756
gbP 1 099 12 624 1 753 19 720
brl 2 593 10 729 2 355 7 651
Usd 1 360 9 979 3 318 25 726
Pln 3 328 8 319 2 268 5 941
mXn 8 497 4 673 5 337 3 042
dKK 2 415 3 393 248 320
noK 888 1 091 813 951
Cny 435 461 -
-Cad 24 162 386 2 434
reserveringar för kundförluster – -22 326 -13 552
Värde enligt balansräkning 238 905 233 099
Kundfordringarna har för respektive länder normala förfallotider, varför verkligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde. de redovisas till det värde de beräknas inflyta. eventuella kreditrisker har tagits hänsyn till genom individuella reserveringar. samtliga kundfordringar i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs.
Uppställningen ovan visar att valutaexponeringen i kundfordringarna är stor; 84 (91) procent är i utländsk valuta. Jämfört med 31 december 2008 har kundfordringar i Usd minskat avsevärt beroende avyttrandet av det amerikanska dotterbolaget, se not 3. de två största valutorna är eUr och HKd som tillsammans utgör 66 procent av kundfordringarna. man får en bild av valutakursernas betydelse för värderingen av kundfordringarna genom att beräkna vilket värde de skulle ha haft om de hade värderats till de kurser som gällde 31 december 2008. värdet av kundfordringarna skulle då ha varit 6 mseK högre, vilket beror i första hand på att svenska kronan per 31 december 2009 var drygt 5 % starkare gentemot euron än för ett år sedan.
i kundfordringarna finns även en kreditrisk, det vill säga risken att koncernens kunder inte kan fullgöra sina förpliktelser. Hanteringen av denna risk regleras i Q-meds kreditkundspolicy, i vilken bland annat rutiner för kreditkontroller av kunderna, kreditlimiter och inkasso regleras. därutöver arbetar både ledningarna för de lokala försäljningsorganisationerna (dotterbolagen) och den centrala försäljningsorganisationen med en nära kunduppföljning.
trots detta finns det alltid en viss risk att enskilda kunder får ekonomiska problem med följd att Q-med drabbas av en kundförlust. de totala
konsekvenserna av detta är dock begränsade då koncernens kundfordringar är fördelade på ett mycket stort antal kunder.
för befarade kundförluster görs reserveringar för kundfordringar som är äldre än 120 dagar över förfall om det inte finns antingen en förhandlad avbetalningsplan med kunden eller andra särskilda omständigheter som ger tillfredställande garanti för att fordran kommer att betalas.
reserven för kundförlusters förändring under 2009:
Koncernen Moderbolaget
Reserv per 2008-12-31 -13 552 -2 131
Under året konstaterade kundförluster 35 35
Upplösta reserver 1 282 1 282
nya reserver -10 653 -1 837
Kursdifferenser 562
-Reserv per 2009-12-31 -22 326 -2 651
Kundfordringarnas (exklusive reserv för kundförluster) ålder i relation till förfall:
2009-12-31 2008-12-31
ännu ej förfallna 162 706 62% 142 395 58%
Över förfall:
1–30 dagar 40 534 16% 46 851 19%
31–120 dagar 25 719 10% 32 272 13%
mer än 120 dagar 32 271 12% 25 133 10%
Totalt 261 230 100% 246 651 100%
analys av kundfordringar äldre än 120 dagar efter förfall:
2009-12-31 2008-12-31
avtalade avbetalningsplaner etc. 4 591 3 673
fordringar på offentliga sjukhus; garanterade 5 354 8 071
Kundfordringar som är reserverade 22 326 13 389
Summa äldre än 120 dagar efter förfall 32 271 25 133
Övriga kortfristiga fordringar
övriga kortfristiga fordringar uppgår till 5,8 mseK, vilket består av ett kort-fristigt lån i vilken det finns en kreditrisk.
forts. NOT 22 Finansiella instrument och risker
6 2 Q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9
forts. NOT 22 Finansiella instrument och risker Terminskontrakt
de terminskontrakt som moderbolaget sluter för att säkra delar av sitt fram-tida kassaflöde värderas till verkligt värde. följande terminskontrakt fanns per 2009-12-31:
Valuta Säkrat flöde Rest löptid
Termins-kontrakt till terminskurs
Valuta-exponering per
2009-12-31
eUr 2 200 2-8 mån 23 286 510
Usd 1 300 1-7 mån 9 769 393
gbP 400 1-7 mån 4 661 67
HKd 12 000 1-5 mån 9 566 184
Summa 47 282 1 154
med valutaexponering avses här skillnaden mellan de säkrade beloppens värde till balansdagens kurs och till respektive terminskurs. detta utgör terminskontraktens verkliga värde per balansdagen och redovisas som skuld i balansräkningen. bolaget tillämpar inte säkringsredovisning enligt ias 39.
moderbolagets intäkter från varuförsäljning:
2009 2008
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
eUr 27 236 292 214 25 773 241 573
seK 178 951 178 951 136 877 136 877
HKd 181 166 169 567 209 248 163 661
Usd 10 371 80 162 15 518 99 286
aUd 5 121 30 465 3 008 16 753
gbP 2 380 29 401 4 212 51 230
dKK 14 108 19 980 8 205 10 463
Pln 7 915 19 331 6 271 17 162
noK 14 943 18 010 12 020 14 143
mXn 7 374 4 258 7 738 4 582
Cad -322 -2 241 179 1 112
övriga - 82 - 70
Summa 840 180 756 912
Upplupna intäkter
Upplupna intäkter uppgår till 13,6 mseK. dessa består huvudsakligen av ännu ej fakturerade royaltyintäkter. i dessa finns teoretiskt en kreditrisk, men den bedöms som mycket liten.
Kortfristiga placeringar och kortfristiga placeringar i likvida medel
likvida medel som inte används i den dagliga verksamheten placeras i enlighet med Q-meds finanspolicy.
investeringar i enskilda papper med en löptid på tre månader eller mindre från anskaffningstidpunkten, eller i räntefonder som investerar i motsvarande korta räntepapper redovisas som likvida medel, 456,5 mseK. Placeringar med längre löptider redovisas i balansräkningen som Kortfristiga placeringar 155,3 mseK.
dessa placeringar är exponerade för begränsade prisrisker.
2 0 0 9 å r s r e d o v i s n i n g Q - m e d 6 3
Finansiella instruments påverkan på resultat och eget kapital de finansiella instrumentens huvudsakliga påverkan på resultat och eget kapital:
Ränteintäkter och
liknande intäkter Räntekostnader och
liknande kostnader Valutakurs vinster och -förluster
Kortfristiga placeringar och likvida medel 9 521 2 418
skulder till kreditinstitut -1 219
Summa 9 521 -1 219 2 418
Banktillgodohavanden
2009-12-31 2008-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
Kassa och Bank
eUr 4 622 47 849 3 411 37 301
seK 32 026 32 026 36 271 36 271
HKd 16 810 15 633 13 221 13 221
gbP 863 9 913 1 859 20 906
Cny 7 535 7 987 185 209
Usd 811 5 849 3 259 25 266
aUd 829 5 333 1 037 5 560
Pln 1 523 3 808 1 340 3 511
mXn 5 254 2 890 6 924 3 947
Cad 327 2 255 483 3 042
dKK 1 051 1 462 321 471
noK 1 174 1 459 190 210
brl 334 1 384 962 3 124
Kassa och Bank 137 848 153 039
banktillgodohavandena består till 77 procent eller 105,8 mseK av tillgodoha-vanden i annan valuta än svenska kronor. det innebär att dessa är utsatta för en valutarisk, som dock minimeras av det faktum att koncernens utflöde till största delen också sker i främmande valuta.
Banklån
samtliga banklån har återbetalats under 2009:
2009-12-31 2008-12-31
Valuta Värde i valuta Redovisat i SEK Värde i valuta Redovisat i SEK
seK 0 50 000
Därav förfaller under kommande år 0
eUr 0 2 520 27 761
Därav förfaller under kommande år 2 520
0 77 761
Likviditetsrisk
Q-meds likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga place-ringar, som inom loppet av ett par bankdagar kan realiseras. därutöver finns medel placerade i värdepapper som är lika likvida som de värdepapper som redovisas som likvida medel, men som på grund av redovisningsprinciper före-skrivna i ifrs redovisas som Kortfristiga placeringar.
Utöver de valuta-, ränte- och prisrisker som finns i dessa finansiella instru-ment så finns det även en likviditetsrisk, som innebär att de till förfogande stå-ende likvida medlen inte räcker till för att Q-med ska kunna fullgöra sina för-pliktelser eller att för övrigt önskvärda aktiviteter inte kan genomföras.
med tanke de betydande likvida medel och Kortfristiga placeringar som Q-med förfogar över, det fortsatt positiva kassaflödet samt den höga solidite-ten så bedöms likviditetsrisken vara mycket låg.
forts. NOT 22 Finansiella instrument och risker
Leverantörsskulder
dessa skulder är värderade till det belopp till vilket de förväntas betalas. i dessa finns endast en valutarisk, då en stor del av dem är i annan valuta än seK.
Övriga kortfristiga skulder
dessa skulder utgörs av tilläggsköpeskillingar för förvärvet av adderma ab, se not 5. i dessa bedöms ingen risk finnas.
Upplupna kostnader
dessa skulder är värderade till det belopp till vilket de förväntas betalas. i dessa finns endast en valutarisk, då en stor del av dem är i annan valuta än seK.
6 4 Q - m e d å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9