Finansiella risker och riskpolicy

Principer för finansiering och finansiell riskhantering Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.

Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker.

Beslut om de finansiella strategierna görs, oberoende av varandra i Ratos moderbolag och Ratos dotterföretag, i likhet med övriga strategiska frågor.

Moderbolaget

Moderbolagets finanspolicy, som anger riktlinjer för hantering av finansiella risker, fastställs årligen av Ratos styrelse. Styrelsen utvär-derar och föreslår vid behov förändringar av finanspolicyn.

Koncernföretag

Koncernen har ingen finansförvaltningsfunktion utan respektive dotterföretags styrelse fastställer årligen bolagets finanspolicy, eftersom policyn varierar mellan dotterföretagen redovisas inte policyn i riskbeskrivningarna. Moderbolaget bistår vid behov dotter-företagen med deras olika finansiella frågeställningar.

Moderbolaget

Avsättningar som är långfristiga skulder, övrigt

Mkr 2008 2007

Vid årets början

Årets avsättningar 178

Vid årets slut 178

Avsättningar som är kortfristiga skulder, övrigt

Mkr 2008 2007

Vid årets början

Årets avsättningar 57

Vid årets slut 57

Finansieringsrisk Definition:

Finansieringsrisker avser risker förknippade med att uppta nya lån eller refinansiering av förfallna lån.

Moderbolaget ska i normalfallet vara obelånat och ska inte pant-sätta tillgångar och inte heller ställa borgen. För att säkerställa tillgång till kapital och flexibilitet ska moderbolaget ha en lånefacilitet för överbryggnadsfinansiering vid förvärv. Lånefaciliteten ska även kunna finansiera utdelning och löpande driftskostnader under en period med få eller inga exits. Sedan 2005 har moderbolaget en rullande femårig lånefacilitet, vilken från och med 2008 uppgår till 3,2 miljarder kr inklusive checkräkningskredit.

Per den 31 december 2008 uppgick koncernens räntebärande skulder till kreditinstitut till 15 441 Mkr (13 207). Totalt outnyttjade kreditfaciliteter uppgick till 5 148 Mkr (1 969).

Den genomsnittliga återstående räntebindningen på lånen var cirka 24 månader.

Låneavtalen i dotterföretagen innehåller överenskommelse om vissa finansiella nyckeltal. Villkoren är olika för olika dotterföretag.

De vanligaste nyckeltalen är nettoskuld i förhållande till resultat före avskrivningar och räntenetto, ränteteckningsgrad samt kassaflöde i förhållande till totala räntekostnader och amorteringar.

Nedanstående tabell visar finansiella räntebärande skulder och amorteringar på dessa lån. De flesta banklån i Ratos-koncernen behöver i normal fallet inte omförhandlas, varför tabellen nedan avser dotter företagens totala amorteringsplan.

Amorteringsplan för finansiella skulder i koncernen 31 december 2008

Fem år Redovisat Inom Inom Inom Inom och

värde 1 år 2 år 3 år 4 år senare

Banklån 13 985 1 215 2 673 3 897 1 045 5 155 Checkräknings-

kredit 491 491 – – – –

Finansiella

leasingskulder 428 63 70 75 81 139

Övriga ränte-

bärande skulder 537 29 71 0 316 121

15 441 1 798 2 814 3 972 1 442 5 415 Av koncernens leverantörsskulder förfaller merparten inom ett år.

Motsvarande amorteringsplan för 2007 visar att de räntebärande skulderna amorteras med 14% inom 1 år, 55% inom 1-5 år och 31% efter 5 år.

Kreditrisker Definition:

Kreditrisker kan delas in i kreditrisker i finansiell verksamhet och kreditrisker i kundfordringar. Koncernen är i sin finansiella verksamhet exponerat för kreditrisk i samband med placering av överskottslikvi-ditet i räntebärande värdepapper och i samband med köp av derivat-instrument. Kundkreditrisken utgörs av risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, dvs att betalning inte erhålls.

Finansiella kreditrisker

För att reducera moderbolagets finansiella kreditrisk och för att moderbolaget ska ha en hög beredskap för investeringar placeras likviditeten i räntebärande värdepapper med hög likviditet och kort löptid. Placeringar får göras hos Ratos huvudbanker eller i instrument med hög kreditvärdighet utgivna av exempelvis staten, banker eller andra aktörer som erhållit K1 rating av Standard & Poor’s/Nordisk Rating och/eller A1 rating av Standard & Poor’s.

Per den 31 december 2008 uppgick likvida medel till 7 485 Mkr (4 240) varav utestående placeringar per den 31 december uppgick till 5 060 Mkr (2 282), med en genomsnittlig räntebindning om cirka 2 månader (1,5). Under 2008 förekom inga kreditförluster vid placering av likvida medel eller vid handel med motparter i finansiella transaktioner.

Kreditrisker i kundfordringar

Moderbolaget, som är ett investmentbolag, har inte någon kreditrisk i kundfordringar.

Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redo-visade värdet i balansräkningen. I koncernen finns ingen väsenlig koncen tration av kreditrisker då dotterföretagen verkar inom olika branscher och i skilda segment. Koncernen är genom sin bransch-spridning också verksam på ett stort antal geografiska marknader.

Kundfordringarna analyseras löpande för att fastställa om ett nedskrivningsbehov föreligger. Utifrån historisk data görs bedöm-ningen att inga nedskrivningar av kundfordringar som ännu inte är förfallna är nödvändiga per balansdagen.

Åldersanalys, kundfordringar

2008 Bokfört

Kundfordringar Nominellt Nedskrivning värde

Ej förfallet 2 861 -4 2 857

Förfallet 0 - 60 dagar 1 224 -12 1 212

Förfallet 61 - 180 dagar 155 -14 141

Förfallet 181 - 365 dagar 79 -14 65

Förfallet mer än ett år 72 -30 42

Totalt 4 391 -74 4 317

2007 Bokfört

Kundfordringar Nominellt Nedskrivning värde

Ej förfallet 3 230 -2 3 228

Förfallet 0 - 60 dagar 893 -6 887

Förfallet 61 - 180 dagar 208 -22 186

Förfallet mer än ett år 52 -24 28

Totalt 4 383 -54 4 329

Ränterisker Definition:

Ränterisk är risken för en negativ påverkan på koncernens resultat till följd av att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider på- verkar främst prisrisken medan kortare räntebindningstider påverkar kassaflödesrisken.

forts. Not 30

Eftersom moderbolaget i normalfallet är obelånat är moderbolaget inte exponerat för ränterisk avseende skulder. Löptiden på moder bolagets placeringar av likvida medel får inte överstiga 12 månader.

Ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning i dotterföretagen. Räntebindningen i dotterföretagen anpassas till respektive företags struktur och strategi. I de fall ränteexpone - ringen i skuldportföljen säkras används derivatinstrument t ex ränteswappar. Derivatinstrument som används för att omvandla kort ränta till lång ränta klassificeras som kassaflödessäkring.

Av koncernens utestående lån har 31% säkringsredovisats.

Derivatinstrument i form av ränteswappar har använts för att styra räntebindningen. Löptiden på ränteswapparna är vanligen 12 - 36 månader. I de fall säkringsredovisning har tillämpats redo - visas värdeförändringen mot eget kapital.

Per den 31 december 2008 hade koncernen ränteswappar vars verkliga värde uppgick netto till 235 Mkr (26) bestående av tillgångar om 0 Mkr (21) och skulder om 235 Mkr (5).

Förväntade kassaflöden hänförliga till swapparna redovisas i resultaträkningen enligt nedanstående tabell.

Koncernen

Mkr Inom 1 år 1-2 år 3 år och senare

Swapparnas fasta

räntekostnad 289 453 214

Känslighetsanalys

Om räntan stiger med en procentenhet i samtliga länder där Ratos koncernen har lån eller placeringar, blir effekten på finansnettot 2009, baserat på den del av nettoskulden per årsskiftet som ej är säkrad, totalt cirka 110 Mkr. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t ex valutakurser) förblir oförändrade.

Valutarisker Definition:

Valutarisker avser riskerna för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassa flöden. Valutarisker finns både i form av transaktions- och omräkningsrisker.

Omräkningsexponering

Effekterna av valutakursförändringar påverkar koncernens resultat vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar till SEK. Valutarisker återfinns också när utländska dotterföretags tillgångar och skulder samt eventuella övervärden omräknas till moderbolagets funktionella valuta.

Transaktionsexponering

Valutaflöden som uppstår vid köp och försäljning av varor och tjänster i andra valutor än respektive dotterföretags funktionella valuta ger upphov till transaktionsexponering.

Omräkningsexponering

I moderbolaget görs valutasäkring inte utan särskilda skäl. Valuta-kursförändringar för nettotillgångar i främmande valutor säkras inte i moderbolaget. I vissa fall kan Ratos utländska dotterföretag säkra nettoinvesteringar i underliggande dotterföretag.

I diagrammet nedan redovisas exponeringen av de utländska dotterföretagens nettotillgångar per valuta.

forts. Not 30

EUR 50%

Övriga 6%

DKK 14%

NOK 16%

USD 14%

Känslighetsanalys

En försvagning av kronan med 10% gentemot andra valutor per den 31 december skulle innebära en förändring av eget kapital med cirka 690 Mkr.

Transaktionsexponering

Moderbolaget som är ett investmentbolag har inte någon transaktions-exponering vid köp och försäljning av varor. I de fall dotterföretagen är utsatta för en nettoexponering i utländsk valuta säkras risken utifrån respektive dotterföretags fastställda finanspolicy.

I de fall dotterföretagen väljer att säkringsredovisa tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. Koncernen klassificerar sina terminskontrakt som används för säkring av prognos-tiserade transaktioner som kassaflödessäkringar. Terminskontrakten redovisas mot eget kapital när säkringsredovisning tillämpas.

Koncernens exponering vid köp och försäljning av varor sker främst i de nordiska valutorna. En viss exponering förekommer i USD i samband med försäljning på den amerikanska marknaden samt ett negativt nettoflöde i EUR vid inköp av varor från Europa.

Det verkliga värdet på terminskontrakt uppgick netto till 207 Mkr (28) per den 31 december 2008. Härav är i balansräkningen redovisat 18 Mkr (25) som tillgångar och 189 Mkr (3) som skulder.

Not 31 Operationell leasing