Hyrorna på nyproducerade lägenheter i Malmö steg med ca 400 kr per kvm under perioden 2006-2013 och den främsta förklaringen till detta är de stigande produktionskostnaderna. Det är främst materialkostnaderna dragit iväg i pris, med en 40-procentig ökning under bara de senaste 10 åren. Den här studien har inte granskat vad de kraftiga prisökningarna beror på men att konkurrensen inom hela byggsektorn satts ur spel står klart. Det är alldeles uppenbart att dagens höga produktionskostnader gör det i princip omöjligt att bygga hyreslägenheter till annat än höginkomsttagare, något som Fastighetsägarna (2008) konstaterat redan långt innan priserna steg till dagens nivåer. Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka vad det är som hämmar konkurrensen inom branschen och det är mycket viktigt att identifiera dessa problem för att kunna få till lämpliga regeländringar.
Turner (2001) menar att hyressättningssystemet måste anpassas för att bostadsbyggande av hyresrätter utan statliga subventioner ska möjliggöras. I Malmö syns trots höga
produktionskostnader och en extremt hög efterfrågan en trend av att man bygger flest hyresrätter, något som är unikt för landets storstadsregioner.
På grund av den låga svarsfrekvensen i den genomförda enkätundersökningen är det svårt att dra några definitiva slutsatser men vissa mönster träder trots allt fram förhållandevis tydligt. I enkätundersökningen är det t.ex. inte en enda av de svarande som placerat svarsalternativet kostnadsfördelar som någon av de fem främsta anledningarna till valet av nyproduktion. Att kostnadsfördelarna med att bo i nyproduktion är i princip obefintliga styrks även av svaren från de genomförda intervjuerna. På frågan om varför så få lockas till nyproduktion svarade samtliga att det troligtvis främst berodde på de höga hyrorna. En av de intervjuade
poängterade dock att det kanske inte bara handlar om att man inte kan lägga summorna som krävs utan att det enkelt kan vara så att man inte vill lägga en så stor del av sin inkomst på
52 boendet. Detta i kombination med vad man i en äldre fastighet får för motsvarande pengar ligger med stor sannolikhet till grund för att många väljer bort nyproduktion.
Värt att poängtera är dock att samtliga av de intervjuade ansåg att priset de betalade för sitt boende var rimligt. De ansåg att det var väl spenderade pengar och att de tydligt kunde
identifiera vad det är de betalar mer för. I princip alla de intervjuade var dessutom överens om att deras boenden överstigit förväntningarna, trots att dessa i en del fall varit höga. Samtliga var rörande överens om att de gärna bosatte sig i nyproduktion igen om möjlighet gavs. En del negativa kommentarer framkom i enkätundersökningen men trots detta var det ingen som svarade att de definitivt inte skulle bosätta sig i nyproduktion igen. Med detta i åtanke kan man tänka sig att människor behöver få upp ögonen för nyproduktion, då de med stor sannolikhet skulle bli positivt överraskade.
Något man bör ha i åtanke är också att människor som är missnöjda i större utsträckning brukar vilja uttrycka detta än de som är nöjda. Det hade varit intressant att genomföra en intervju med en av de som inte var så nöjda med sitt boende för att få en djupare förståelse för vilka problem de personerna upplevde. Av enkätundersökningen framgick det nämligen att en del av de svarande inte själva valt att bosätta sig där de gjort utan att det t.ex. var den enda bostaden som gick att finna i närheten av barnens skola. Detta i sig är naturligtvis en källa till missnöje då det är högst sannolikt att man helst vill kunna välja sitt boende med omsorg. Här måste man fråga sig om det är själva boendet eller om det är boendesituationen som är problemet. För de personer som anser sig ha tagit ett steg tillbaka i boendekarriären, t.ex. på grund av en separation eller skilsmässa, är det också naturligt att inte vara helt tillfreds.
6.4 Flyttkedjor
Då man inte har kunnat följa några längre flyttkedjor kan det vara svårt att dra några slutsatser om dessa men ett visst mönster har ändå framträtt under studiens gång. Gemensamt för det som alla de intervjuade berättade om vem som flyttat in i deras tidigare bostäder var att det var it personer yngre än dem själva. Detta visar tendenser på att de undersökningar som gjorts kring flyttkedjor speglar verkligheten. I ett av intervjufallen kände inte personen till vem som flyttat in i dennes tidigare lägenhet men han hade istället kännedom om vem som flyttat ifrån hans nuvarande bostad. I det fallet var den ett något äldre par som kommit ett steg vidare i livscykeln och därför eftersökte en större lägenhet vilket också bekräftar att flyttkedjorna fungerar.
53 I Svensk Byggindustris undersökning från 2004 slog man fast att merparten av alla som
flyttade till Västra Hamnen i samband med utställningen Bo01 kom ifrån en annan region än Malmö. Av de svarande i den genomförda enkätundersökning som var bosatta i Västra Hamnen var det hela 64 % som uppgav att de flyttat från ett annat boende inom samma region. Detta tyder på att Västra Hamnen tio år efter Svensk Byggindustris undersökning har börjat locka till sig en ny grupp människor. En förklaring till detta kan vara att Västra
Hamnen genomgått och fortsätter att genomgå stora förändringar. Området har utökats enormt och är numera så gott som sammansvetsat med de allra mest centrala delarna av Malmö. Detta i kombination med ett ökat serviceutbud i form av exempelvis stormarknad, apotek,
systembolag, caféer och restauranger gör området mycket populärt. Även kommunikationerna har på senare tid blivit mycket goda i stadsdelen och det havsnära läget gör givetvis inte saken sämre.