Av Werners (2003) åtta konsumentgrupper på bostadsmarknaden kan man utifrån våra resultat identifiera fem grupper i de nyproducerade hyreslägenheterna.
De dubbla höginkomsttagarna: Nästan tre fjärdedelar av svaren i enkätundersökningen
från sambohushållen (inklusive sambohushållen med barn) med en månadsinkomst på över 40 000 kr kom ifrån Västra Hamnen/Dockan (52 %) samt Limhamn/Bunkeflo (19 %). Dessa har uppgett läget som främsta orsaken till valet av bostad, något som stämmer väl överens med Werners iakttagelser för gruppen. De prioriterar sig själva och sin tid samt satsar mycket på arbetet, varför deras nuvarande bostad är passande. De planerar dock inte att stanna i bostaden utan är ofta ute efter en bostadskarriär och när de i enkäten gavs möjlighet att beskriva sitt nästa boende uppgav många att det troligtvis skulle bli i ett hus, i några fall på landet. Över hälften trodde dock att detta skulle vara i en nyproduktion, något som kan betyda att deras nuvarande boende gett mersmak.
Efter skilsmässan: Werner beskriver att dessa människor ofta är under tidsmässig och
känslomässig press, något som vi kan känna igen i några av kommentarerna till varför man valt nyproduktion. ”Tvång. Ekonomi i haveri”, ”Som nyskild ensamstående kvinna utan
ekonomi var det här det ENDA alternativet […]” samt ”[…] enda stället jag kunde få
lägenhet i området så barnen inte behövde byta skola. […]” är alla citat från svarande som är
ensamstående med barn. Samtliga av dessa kom från ett annat boende inom Malmö och uppgav läget som främsta anledningen till valet av bostad, något överensstämmer precis med vad Werner identifierar för gruppen. De hade inte aktivt letat efter ett boende i nyproduktion utan hade hamnat där av en tillfällighet. Något som kan förklaras med att kötiden på
nyproduktion är kortare än på det befintliga beståndet. Att valet föll på hyresrätt handlar sannolikt om att det är en flexibel lösning som många gånger kan vara lämplig om boendet på ett eller annat sätt kan anses vara tillfälligt. En separation tär dessutom ofta på de berördas ekonomi, varför man kanske inte har råd med den kapitalinsats som krävs för de andra upplåtelseformerna.
Werner uppger att en flexibel planlösning kan vara viktig för den här gruppen, något som i enkätundersökningen inte framgick så tydligt då planlösning först kom på fjärde plats i den här gruppens rangordning av anledningarna till valet av bostad. Intressant är att ingen i
50 gruppen svarade att de trodde att deras framtida boende skulle vara i nyproduktion och
främsta anledningen till detta verkade vara att de ansåg det vara för dyrt men det fanns även andra orsaker till missnöje. Endast 20 % uppgav att de hade flyttat ifrån en annan hyresrätt, något som gjorde att de skiljde sig markant från de svarande i övrigt där en klar majoritet hade flyttat från en hyresrätt eller andrahandsuthyrning. Därför kan det tänkas att den här gruppen anser att en flytt till hyresrätt är ett oönskat steg tillbaka i boendekarriären.
De enboende: Den här gruppen överensstämmer bara till viss del överens med Werners
forskning. I Werners studie var t.ex. de ensamboende ofta kvinnor men i vår undersökning visade sig fördelningen mellan könen vara oerhört jämn och den intervjuade representanten för den här gruppen var en 28-årig man. De svarande ensamstående är dessutom
höginkomsttagare där mindre än 10 % uppger en månadsinkomst på under 20 000 kr i månaden, något som går emot vad Werner identifierar för gruppen. Ett centralt läge med närhet till centrum, arbete och kommunikationer är av stor vikt, precis som Werner uppger, men även komfort, utseende och att allt är nytt och fräscht spelar in när gruppen väljer att bosätta sig i nyproduktion om man ser till resultaten den här studien.
De fria medelålders: De två som intervjuades från sambohushållen tillhörde den här
gruppen. De hade båda två tidigare ägt sin bostad men flyttade till en nyproducerad hyresrätt för att slippa renoveringar och underhåll. Till skillnad från de svarande i stort kom hade största delen av den här gruppen flyttat in till Malmö från en annan del av Skåne. Den här gruppen ställer höga krav på sin bostad och anser att det är av största vikt att trivas. Precis som i Werners studie framhöll de intervjuade stora, delvis inglasade, balkonger som viktigt och i enkätundersökningen nämnde någon att både balkongerna och badrummen i gamla lägenheter oftast är för små. Därför är nyproduktion ofta passande för den här gruppen som dessutom är köpstarka. De intervjuade eftersökte närhet till serviceställen och trevliga grönområden, precis som tidigare forskning visat.
De gamla: Då den här gruppen är den med minst datorkunskap kunde man förvänta sig att
det skulle vara svårt att få deltagare till enkätundersökningen på internet men förvånansvärt många svar kom in. En 99-årig kvinna i denna grupp intervjuades dessutom. De flesta av de svarande från denna grupp var bosatta i Segevång, något som är naturligt då några av de tillfrågade fastigheterna var avsedda för just äldre. Resterande svarande var bosatta i Limhamn/Bunkeflo. Precis som i Werners definition eftersökte de svarande främst komfort och praktiska lösningar, social samvaro och trevliga omgivningar. En majoritet hade provat på
51 att bo i nyproduktion tidigare och krav som ställdes på lägenheten var en funktionell och lättillgänglig planlösning samt att det var rent och fint. Den här gruppen var den som uttryckte störst tillfredsställelse med sitt boende och ingen hade något negativt att framföra.
De konsumentgrupper som absolut inte kan identifieras i de nyproducerade hyreslägenheterna är De unga och inne, Familjerna med lokal förankring samt, av naturliga skäl, De unga
familjerna som vill bo i villa.