3. Internet och de nya affärsmodellerna
3.5 Än finns många stenar på vägen!
E-handeln har, som vi sett, en enorm rationaliseringspotential och förväntas bli själva motorn i näringslivet, men företagsledningarna tvekar ännu. Varför?
44
Inköp är avgörande för flödet i många företag och på det området har man inte råd att äventyra något. Det innebär att det krävs mer för att få en företagskund att byta
leverantör än för en privatkund. Mycket av det material som köps in är dessutom kopplat till produktutveckling, vilket ställer större krav. Det är enklare att köpa in förbrukningsmaterial.45 Kraven på företagsportaler är därför avsevärt högre än för konsumentportaler. Kraven på säkerhet och funktionalitet är synnerligen höga när det gäller företag som producerar ”just in time”.
3.5.1 Branscherfarenhet och personliga kontakter är en förutsättning
för att lyckas med B2B-handel.
Som bekant tar det även lång tid att ändra företagskulturer. Kommer exempelvis inköparna vid General Motors att osett vilja köpa 600 ton stål on line? När köpare går ihop, såsom biltillverkarna GM, Ford och Daimler-Chrysler har gjort, måste deras olika kulturer sammansmältas. Det blir en stor uppgift att övervinna alla
målkonflikter som kommer att uppstå, hävdar en bedömare. För att e-handeln skall fungera måste marknadsplatserna även kunna tillhandahålla tjänster för att hjälpa kundföretagen att enkelt kunna komprimera sina värdekedjor från råvaruinköp till kundleveranser. Det kommer förvisso inte att ske i ”net-speed”. 46
Av alla de virtuella marknadsplatser som presenterats under pompa och ståt under det senaste året (2 000) var 85 procent ännu inte igång i maj, hävdade Barbara Babcok, chef för e-handelstjänster på Unisys, på en e-handelskonferens i San Francisco. De amerikanska konkurrensmyndigheterna håller just nu på att granska e-handeln. Det finns en rädsla för att det skall bildas priskarteller när e-handelsplatser slås samman och för att små leverantörer kan få svårt att hävda sig47. Det lär finnas 600 sajter för att länka köpare och säljare, medan två per bransch anses vara fullt tillräckligt.
Många av dessa handelsplatser har ännu inte genomfört sin första transaktion. Proble- men att få en e-handelsplats att fungera har underskattats.
Marknadskrafterna är ingalunda satta ur spel i den ”nya” ekonomin. Utslagning av både marknadsplatser och underleverantörer sker och enheterna blir större på känt manér. Här kan man jämföra med hur det var i järnvägens barndom, där många kände sig kallade, men få var utvalda. Konkurserna har varit många, men järnvägarna består.
En studie av Ernst & Young Mangement Consulting baserad på intervjuer med 32 svenska företag med mer än fem miljarder i omsättning, visar att de flesta företagen ännu bara kommit igång med försäljning på Internet, vilket är första steget när det gäller att göra besparingar via B2B-lösningar. 90 procent av all fakturahantering i de största och mest globaliserade svenska företagen sker fortfarande med hjälp av
45
Veckans Affärers specialnr om e-handel, 21 februari 2000.
46
Business Week e.biz. April 2000.
47
papper. Beställningar, orderhantering och orderbekräftelser sker via nätet, medan fakturering och betalningsrutiner nästan alltid sker manuellt på papper.
Osäkerhet kring sekretessfrågorna i kombination med höga investeringskostnader anges som skäl till vad som bromsar införandet av den nya tekniken. Ett annat allvarligt hinder för B2B-handeln dessutom är bristen på gemensamma rutiner i de globala banksystemet. Sverige har dock ett försprång eftersom vi har ett elektroniskt banksystem till skillnad från USA, där mycket ännu betalas via checkar. Mer än 80 procent av de svenska storföretagen tror dock, enligt nämnda studie, att de inom tre år har övergått till elektronisk fakturering/betalning, förutsatt att säkerhetsfrågorna kan lösas och det internationella bankväsendet kan enas om gemensamma rutiner och standards. De flesta industriföretag förutspås kunna minska sina transak-
tionskostnader med 60 – 80 procent samtidigt som produktiviteten bör kunna höjas med 10 – 20 procent i de sektorer som använder den nya tekniken. 48
Det måste finnas standarder för e-handel och organisationen måste vara anpassad därtill. Sandvik Coromant, som kommit förhållandevis långt med e-handeln, har kontinuerligt anpassat sin organisation under en tio års period, bland annat genom att bygga upp lager i ett antal länder. Från början infördes EDI och nu går man vidare med Internet.
Många riskerar att bli friställda när e-handeln väl kommit i gång, vilket gör att reviren försvaras. Den traditionella rädslan för nya arbetssätt, när man tror att ens kunskaper blir överflödiga, uppstår även på det här området.
Många uttrycker planer, men vägen kantas av tekniska problem, långa svarstider och dåligt utformade sajter. Systemen är fortfarande tunghanterliga och sårbara.
Fortfarande finns en mängd hämmande affärssystem och andra IT-lösningar. De traditionella IT-problemen, vi känner från tidigare, finns även här! Problemen med betalningen över Internet måste lösas innan e-handeln kan ta fart på allvar. Logistik och transporter är en annan sida av e-handeln, som måste fungera. Här rapporteras många missar och problem.
Hur samarbetar man med nya partners? Hur lär man känna dem? Affärsrelationer bygger traditionellt på tillit och personliga möten. Det svåraste kan bli att skapa samverkan mellan företaget och dess nya partners. Att sammansmälta
företagskulturer tar, som bekant, tid.
De företag som är långsamma kan vara ute ur leken, hävdar bedömarna. Den allra största förändringen blir när man får människor att röra sig i ”netspeed”.
Tidsperspektivet förändras när distansen till omvärlden minskar genom det nya kommunikationsteknologierna. Företag som inte klarar att skapa en ny kultur får svårt att överleva.
48