Varje länk i värdekedjan kan effektiviseras via Internet

Internet kan användas för att effektivisera varje länk i värdekedjan från

produktutveckling till kundleveranser samt allmänt vad gäller kvalitet, problem- lösning, erfarenhetsutbyte och allehanda tjänster. Det tycks bara vara fantasin som lägger hinder i vägen för hur man kan utnyttja nätet. Här följer några smakprov hämtade från Business Week.33

3.3.1 Produktutveckling

Vid General Electric Power Systems samarbetar konstruktörer och kunder i projekt över nätet vid framtagningen av turbiner. Man håller virtuella möten över nätet, där ritningar kan utväxlas och ändringar göras i realtid. Kunderna kan sedan följa hela produktionsprocessen (var än i världen den pågår) och göra ändringar. Att göra ändringar tidigt i processen och inte vänta tills turbinen är klar ger enorma

besparingar. Tiden för att bygga en turbin reduceras därmed med 20 – 30 procent. Stora produktivitetsvinster förväntas framledes.

3.3.2 Tillverkning

BP Amoco använder ett kontrollsystem från Honeywell för att via nätet snabbt kunna identifiera störningar i raffineringsprocesserna. Vid en störning i en av reaktorerna i Grangemouth raffinaderiet i Skottland behövde man inte flyga över experter. Data överfördes via nätet från Skottland till Honeywell i USA, där störningen

analyserades. Resultatet skickades tillbaka och raffinaderiet var i full gång igen dagen efter. BP säger sig se många fler möjligheter av det här slaget.

33

Business Week, 14 febr 2000, ”Why the productivity revolution will spread” samt e.biz i BW sept 2000

3.3.3 Kvalitet och marknad

Ocean Spray Cranberries får representera jordbruket. Två timmar efter leveransen av en last tranbär kan odlaren online få en fullständig analys av skörden och dessutom få veta hur bären står sig i jämförelse med övriga odlares. Denna jämförelse kan ge de kvalitetsmedvetna odlarna bättre priser, samtidigt som spillet minskar och

produktiviteten ökar.

Weyerhauser Co använder nätet för att rensa ut sina minst värdefulla kunder vid sin dörrfabrik, vilket sägs ha ökat fabrikens förräntning från 2 procent 1994 till 27 procent 1999.

3.3.4 Problemlösning och erfarenhetsutbyte

”Virtuella nätverksteam” för att sprida kunskaper och utbyta erfarenheter i stora multinationella företag sägs öka effektiviteten och lärandet. BP har ett sådant. När de berörda började märka fördelarna med det här sättet att samverka över nätet ökade efterfrågan markant. Det virtuella nätverket omfattar nu samarbetspartners,

leverantörer och entreprenörer.

Ett traditionellt företag som Honeywell International har lanserat en

företagsövergripande nätstrategi, som redan sägs betala sig. En serie portaler har introducerats, av vilka MyPlant.com skall hjälpa chefer att lösa tillverkningsproblem online. Genom att länka ihop alla sina laboratorier förväntar sig Honeywell skapa produktivitetsvinster på 45 miljoner dollar under innevarande år.

3.3.5 Den elektroniska handeln förväntas bli ekonomins motor

B2C-handeln har fått en förhållandevis trög start. Att sälja CD-skivor, kläder eller böcker över nätet innebär ingen revolution för kunden. Det är i princip att göra samma sak som postorder med undantag att beställningarna görs via nätet. Däremot finns potential för säljaren via det elektroniska skyltfönstret, som möjliggör lagerlös försäljning.

När hushållsmarknaden för bredbandstjänster tar fart inom de närmaste åren förväntas bland annat den svenska B2C-handeln öka drastiskt. Det lär så småningom också att komma bredbandsportaler, som tillhandahåller individuellt anpassat innehåll och reklam. De interaktiva applikationerna och tjänsterna såsom spel, video, videokonfe- renser, shopping, utbildning, vård i hemmet mm förväntas komma starkt.

Den mobila e-handeln förväntas bli lyftet för B2C-handeln. Undersökningsinstituten överträffar varandra i förutsägelser om tillväxt och marknadsvärden. Bedömarna tror att tillämpningsområdena kommer att utvecklas i olika takt. Lösningar för mobil bankverksamhet kommer först. Därefter följer aktiehandel, biljetthantering, under- hållning och shopping. Finansiella tjänster sägs lämpa sig speciellt väl för mobil e- handel, eftersom det rör sig om enkel informationsbehandling i form av siffror. Det finns en oerhörd potential i mobila banktjänster, hävdar chefen för SEB Internet, Johan Larsson. SEB tror på en ordentligt tillväxt redan under 2 001. Målsättningen är att 60-70 procent av SEB-kunderna ska använda Internet fast eller mobilt inom något år.34

Den största rationaliseringspotentialen på kortare sikt verkar trots allt handeln mellan företag kunna stå för. Vad som redan nu börjar expandera är B2B-handeln, dvs handeln mellan företag. Denna innebär en avsevärd rationaliseringspotential för de traditionella företagen, vilket belyses i följande avsnitt. Internetekonomin å sin sida, kan grovt indelas i infrastruktur (hårdvara), applikationer (mjukvara), intermediärer (mellanhänder) och e-handel. I och med e-handeln har det uppstått stora

förväntningar på företag som levererar hårdvara och som gör applikationer, dvs program, hemsidor och portaler mm. Det kommer med andra ord att uppstå ett symbiotiskt förhållande mellan IT-företagen, nätföretagen och de traditionella företagen. Alla kan få fördelar av IT och Internet.

Verktygsföretaget Sandvik Coromants35 svenska kunder kan redan nu beställa 25 000 artiklar ur standardsortimentet via Internet. Om några år skall kunderna även kunna lägga order på skräddarsydda verktyg. Verksamheten startade sommaren 1999 och 20

34

Se Veckans Affärer ovan anfört nr.

35

procent av den svenska försäljningen går redan nu via nätet. Inom tre år förväntas 40 procent av försäljningen i Norden gå den vägen. Idag omfattar Internethandeln bara en mindre del av försäljningen, men den skall spridas till företagets samtliga mark- nader, varav USA är den största.

Med Internet kan orderhanteringen rationaliseras och kostnaden förväntas komma att halveras. För tio år sedan ringde kunden in sin order och hela offertberedningen kunde ta en vecka. Idag kommer bekräftelsen redan nästa dag om man faxar eller ringer in ordern. Med Internet kan hela proceduren klaras av på några minuter. Kunden bestämmer hur verktyget skall se ut genom att fylla i ett formulär i sin dator. Sedan tar företagets system fram en ritning och en offert med pris och leveranstid. Ordern läggs med en knapptryckning och bekräftelse erhålls omedelbart. Coromant har haft elektronisk handel i form av EDI (Electronic Data Exchange) sedan mitten av 80-talet. Tio procent av försäljningen går fortfarande den vägen till större kunder som är beroende av dagliga leveranser. Dessa kunder kommer sannolikt att fortsätta med EDI. Lennart Lindgren, VD, tror att Internetförsäljningen främst kommer att passa de mindre och medelstora företagen med liten administration eller decentraliserade stora företag som flyttar ut orderläggningen i organisationen

Avesta Sheffield står i begrepp att börja sälja stål över nätet.36 Näthandelsplatsen testas nu (i maj 2000) inför lanseringen. Via ”Order online” skall kunden kunna nå företaget 24 timmer om dygnet och övervaka sin order från beställning till leverans. Säljdokumenten finns på nätet och kan skrivas ut av kunden när som helst. En stor del av säljorganisationen kommer att bli överflödig när pappersexercisen slopas. Man räknar med att omkring 300 jobb (av 1 000) kan komma att försvinna. Samtidigt måste en ny organisation byggas upp för näthandeln. Till denna handplockas perso- nal, främst ungdomar, från den gamla säljorganisationen. Enligt den IT-ansvarige har många äldre svårt att ställa om.

När Web-projektet är färdigt skall kunden kunna beställa produkten on line och sedan följa dess väg från pressarna till leveransen. Alla dokument och alla uppgifter läggs alltså ut på nätet. Kundernas frågor kommer att kunna besvaras genom ett interaktivt informationsforum. Rutinuppgifterna tar kunden alltså själv över och informationen levereras över Internet. Tord Johansson som är säljadministratör på Avesta Sheffield i Eskilstuna är positiv till förändringarna. Istället för att som tidigare ägna mycket tid åt att leta dokument i arkivet hoppas han nu på att kunna fördjupa kundkontakterna och utveckla säljstrategierna.

B2B-handeln förväntas ge stora besparingar i minskad administration, vilket också innebär att många jobb försvinner (så har redan skett i amerikanska företag). Det är för övrigt inte bara handeln som rationaliseras, utan genom att koppla samman

underleverantörer, inköpsavdelningar, återförsäljare, kunder och alla övriga kontakter med hjälp av Internet, förväntas företagen kunna spara mångmiljardbelopp.

Flertalet storföretag har någon form av e-handelsprojekt på gång.

36

ABB planerar en egen leverantörsportal, som inom kort skall hantera 30 procent av koncernens inköp av standardprodukter. ABB Robotics i Västerås har experimenterat med e-handel sedan 1996. Tekniklösningarna är ännu omogna, exempelvis är

svarstiderna på Internet långa. Med hjälp av Global Order System, GOS, skall kunderna kunna köpa sin robot on line i CustomerWeb. Tanken är att man ute i de lokala säljorganisationerna ska kunna konfigurera roboten tillsammans med kunden och lägga ordern direkt i ordersystemet, som sedan skall gå direkt in i produktions- systemet. Informationen skall bara behöva knappas in en gång.

Bilindustrin håller på att bygga upp en gemensam e-handelsplats, Covisint, för sina underleverantörer. Underleverantörerna sägs själva ha drivit fram den.

Förhoppningen från biljättarnas sida är att kunna pressa inköpskostnaderna med tio procent genom budgivning och genom bortrationalisering av tidskrävande möten. Alla aktörer på marknaden kommer att bjudas in att delta. Portalen kommer att vara fristående, dvs drivas som ett eget företag. 37

Auktioner på nätet, där ett antal underleverantörer får ge bud, förväntas pressa priserna och samtidigt öka kapacitetsutnyttjandet hos underleverantörerna.

Förväntningarna på att kunna få ned inköpskostnaderna är stora. Företrädare för B2B auktionsportalen ”FreeMarket Inc, hävdar att inköpare sparar mellan 2 till 25 procent genom att låta leverantörerna ge bud on line. 38

De oberoende portalerna för B2B-handel förväntas dessutom bli fler. Portalerna kan vara antingen horisontella, dvs samla företag från olika områden och branscher, eller vertikala, dvs samla företag från samma bransch.

3.3.6 Internets intermediärer och navigatörer

En alltmer fragmenterad och komplex marknad skapar utrymme för ”intermediärer", som tränger sig in mellan de traditionella företagen och kunderna navigerar bland utbudet till gagn för de senare. Trenden mot navigatörer förstärks i och med e- handeln., vilka hjälper kunderna med att orientera sig. Det finns rena navigatörer av typ sökmotorer som Yahoo, Eureka och AltaVista. De oberoende handelsportalerna är exempel på ”intermediärer” mellan kunder och företag. ”Spara pengar.com” är exempel på ett företag som hjälper privatpersoner med att välja det bästa alternativet, vad gäller försäkringslösningar, el och teleleverantör osv. Exemplen skulle kunna tusenfaldigas. Andra företag kan möta hotet från navigatörerna genom att alliera sig med dem och utnyttja deras tjänster eller välja att själva utveckla sina kundrelationer på nätet och därmed stärka sin position. Båda strategierna tillämpas.

37

SVD Näringsliv 28 februari 2000.

38

Evans & Wurster39 hävdar att slaget om kunderna står och faller med navigeringen. Hur erhålls konkurrensfördelar? De som kommer närmast kunderna blir mest framgångsrika. Vad är egentligen bra för kunden? Via databaser blir det också möjligt för företag att mikrosegmentera kunderna, vilket kan leda till att vissa kunder riskerar att inte få någon service alls.

I Internets tidigaste barndom trodde man allmänt att mellanhänder som grossister och detaljhandlare skulle försvinna och att producenterna via nätet skulle nå ut till

kunderna direkt. Dells direktmodell till trots, så börjar det nu stå klart att det håller på att bli närmast tvärtom. Carr40 kallar fenomenet för ”hypermediation”.

Transaktionerna över webben innefattar rutinmässigt alla sorters intermediärer, inte bara de välbekanta grossisterna och detaljisterna, utan också de som svarar för

innehållet, dotter-sajter, sökmotorer, mjukvarutillverkare och massor av andra enheter som ännu inte namngivits. Det är de här mellanhänderna som, enligt Carr, kommer att fånga det mesta av vinsterna på Internet. Skalan är enorm, eftersom folk klickar miljardtals gånger på Internet varje dag. Eftersom varje klick representerar ett personligt val, så levereras också ett värde och en möjlighet att tjäna pengar. En annan egenskap är effektiviteten. Kostnaden för en online-transaktion är i det

närmaste noll, så de ören en intermediär tar för att förmedla en kund eller en tjänst är så gott som ren vinst.

3.4 Internet förväntas utgöra ryggraden i den