Att forma en ny identitet

Vi har ännu bara sett början på utvecklingen mot det gränslösa arbetet, dvs den form som arbetet tar i nätverkssamhället. Allvin, m fl beskriver en övergångsform där individer slits mellan nya och gamla arbetsformer, dvs de har blivit frikopplade från traditionella strukturer och de nya har ännu inte funnit sin form. Idag finns en rad motsättningar mellan dem som arbetar kvar i den traditionella hierarkiska

organisationsstrukturen och de mer eller mindre frikopplade ”projektnomaderna”. I den nya arbetsvärlden regleras arbetet nästan helt motsatt i förhållande till den gamla. Projektnomaderna förväntas agera fritt och självständigt; de måste själva strukturera sin arbetssituation, medan det traditionella arbetet är auktoritetsbaserat och förutsätter anpassning till det gängse vertikala strukturer. Det borgar för konflikter genom dubbla budskap och motstridiga förväntningar i umgänget mellan individerna. En vanlig konflikt på organisatorisk nivå är den mellan linjen och projekten när

budgetansvaret ligger kvar i den förra. Projekten får därmed inte den självständighet som krävs för att kunna verka effektivt.

Arbetets former är inte en gång för alla givna. Däremot finns universella mänskliga behov som måste tillgodoses för att vi skall kunna utvecklas och behålla hälsan. I det gamla bondesamhället arbetade man i anslutning till hemmet, med den industriella revolutionen och kapitalismen kom storföretagen och arbetsplatserna och med den "informationella" revolutionen blev Internet den koordinerande teknik som gör det möjligt att bedriva det symbolbearbetande arbetet oberoende av rum. Det kan spridas ut i flödesrymden och samordnas med hjälp av tekniken.

Det har skett stora förskjutningar i sysselsättningsstrukturen och kvalifikationskraven inom olika verksamheter. Inom exempelvis verkstadsindustrin håller det manuella tillverkningsarbetet på att försvinna, samtidigt som de högutbildade specialisterna blir alltfler.73 De platsbundna verksamheterna sysselsätter också många människor och dessa är, som tidigare diskuterats, i stark ökning. Samtidigt blir, vilket illustreras av utvecklingen inom verkstadsindustrin, de symbolbearbetande alltfler. Det är främst den senare typen av arbete som analyseras här.

Frågan är vilka krav som ställs på människan i den nya arbetsvärlden och vilka nya strukturer som utvecklas för att tillgodose de universella behoven av trygghet, samhörighet och utveckling.

72

Allvin, m fl, 1999, diskussionen från sid 22 ff.

73

I den vertikala organisationen socialiseras de arbetande till att vara beroende, dvs till att anpassa sig till arbetsplatsens hierarkiska kommandostruktur. I den nya

arbetsvärlden blir man plötsligt fri att själv strukturera sin arbetssituation, vilket kan upplevas både som en befrielse och som en frustration. Livet blir otryggare eftersom man själv måste se till att man är ”anställningsbar” och själv ta ansvar för sin

kompetensutveckling. Man får frihet och flexibilitet, men också en känsla av isole- ring och utanförskap. Många ”fria agenter” sägs idag gå samman i professionella nätverk och klubbar för att ge varandra stöd, bekräftelse och gemenskap. När man ser arbetet som ett personligt projekt, där man får förverkliga egna ambitioner, drivs man av önskan att göra bra ifrån sig. Det här gäller såväl för den som är anställd som kunskapsarbetare i ett företag som för den som verkar som fri agent. Genom projektet får man bekräftelse på sig själv som person. Då det är resultatet som räknas och inte den tid man lägger ner, är det lätt att se sig själv som otillräcklig och ta på sig skulden, om man inte lyckas hålla tidsplanen. I dagens arbetsliv är stress och sk utbrändhet ett växande problem. Jag tror inte att man enbart kan hänföra detta till ”downsizing” och ”magra” organisationer, utan jag ser det också som ett uttryck för att arbetets karaktär håller på att förändras. Alltfler får ett arbete som består i att transformera symboler i en process, som varken har en objektiv början eller en objektiv slutpunkt. Det som traditionellt har varit ett problem för forskare och intellektuella börjar nu bli ett problem för alltfler yrkesutövare.

Arbetet som identitetsskapande objekt är i upplösning. Projektnomader och fria agenter kommer att helt flyktigt mötas i projekt för att när arbetet är klart gå vidare till nästa projekt. Därmed minskar arbetet som socialiseringsform för gemensamma erfarenheter och värderingar. Tiden fragmenteras i det nya samhället och det är inte heller möjligt att bygga up en karriär i traditionell mening. Det blir allt svårare att skapa sig ett liv genom arbetet och därför får man söka sig andra sfärer. I det framväxande nätverkssamhället råder ”the spirit of informationalism”, dvs

flyktighetens kultur och anda. Nätverkets amöbastruktur innebär en betoning av det individuella och informella. I ”teamet” råder svaga bidningar. Arbetsuppgifterna blir helare, medan världen blir fragmenterad och svåröverskådlig. Belöningarna skall vara snabba i en värld, där det är vinnarens marknad som gäller. Som individ kan man inte längre vila på gamla lagrar, utan man måste ständigt uppdatera sin kompetens.

Tekniken utvecklas snabbt och kompetens blir snabbt föråldrad. I många fall föredras därför ungdomar istället för äldre.

Vi behöver skapa en ny arbetsetik, menar Richard Sennett.74 Enligt honom ligger svaret till hur detta skall göras i hur vi vill teckna vår levnadsberättelse och vilken plats arbetet får i den. Det har ytterst att göra med vilken mening vi ser med livet. Huruvida vi ser arbetet som ett medel för strävan och långsiktig trygghet, som under industrialismen, eller som något kortsiktigt och obeständigt, som i den nya flexibla kapitalismen.

74

6 Elmarknaden

Kraftindustrin har varit statligt reglerad inte bara i Sverige, utan i flertalet länder. Anledningen därtill är att man erhöll samordningsvinster och skalfördelar, vilket var särskilt betydelsefullt vid utbyggnaden och drift av transmissons- och distributions- nätet. Staten kontrollerade prissättningen och komplicerade regleringssystem

garanterade kraftbolagen skyddade marknader i utbyte mot tillförlitliga leveranser av säker el.75 Det skapade inte några starkare incitament till effektivisering. I en reglerad situation skjuts de ekonomiska riskerna över på kunderna, som får betala ett högre pris. I en marknadssituation, däremot, är det leverantörerna som får stå för de ekono- miska riskerna, vilket är nytt för kraftbolagens ledningar.

De nya förutsättningarna har skapat ett omvandlingstryck. Elmarknadens och kraftbolagens omstrukturering har nu inletts. Det finns goda skäl att anta att

omvandlingen kommer att följa samma mönster som inom näringslivet i övrigt, dvs att de det ovan påvisade mönstret även kommer att gälla kraftindustrin. Innan jag går in på hur omvandlingen fortskrider, kan det vara på sin plats med en kort redogörelse för kraftindustrins struktur och särdrag.