Finns det skäl att lägga förtalsbrottet under allmänt åtal?

Jag vill åter påminna om spridningen av kränkande uppgifter som existerar på ett helt annat sätt idag än förr i tiden, eller jämfört med bara femton år sedan. Uppgifterna på nätet kan spridas till tusentals människor på ett ögonblick, de finns tillgängliga dygnet runt och kan finnas kvar i lång tid. Eliza Roszkowska Öberg menar att rättsväsendet måste bli bättre på att undersöka kränkningar på nätet, att de är lika viktiga att åtgärda som kränkningar i verkliga livet och att brott på internet måste betraktas som lika allvarliga som ”traditionella brott” – både av rättsväsendet och oss själva. Detta är ett skäl för att lägga förtalsbrottet under allmänt åtal.

I en tid när spridningen av kränkande uppgifter har blivit så snabb och enkel behöver lagstiftningen hänga med. Till viss del har nog åtminstone Åklagarmyndigheten gjort det, med tanke på vad som i deras PM preciserats vara av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt.¹²⁵ Att lägga förtalsbrottet under allmänt åtal vore däremot ett sätt att tydligare markera från det allmänna att ärekränkning är en handling som är lika brottslig som misshandel. Som ovan nämnts menade straffrättskommittén i början av 1980-talet att ”strafflagstiftningens främsta uppgift i sammanhanget är att verka normbildande, vilket innebär att ge utryck för att samhället ogillar våld.”¹²⁶ Om vi vill att straffrätten vad gäller kränkningar på nätet verkligen ska vara normbildande tror jag som sagt att det krävs att det tydligare markeras från samhällets sida att förtal på internet är straffbart i lika hög grad som andra brott.

I prop. 1981/82:43 sades:

”Om misshandel, trots att det är ett brott och trots att det blir känt för myndigheter inte beivras, kan det inge föreställningen att vissa misshandelssituationer inte anses brottsliga.

124 RättsPm 2012:1, s. 3.

125 RättsPm 2012:1, s. 3.

126 Prop. 1981/82:43, s. 7.

Kommittén menade att det då skulle finnas risk för att den särbehandling i rättsligt avseende som angivelseregeln innebär leder till att misshandelshandlingarna betraktas som visserligen inte moraliskt godtagbara, men ändå straffrättsligt tillåtliga.”

Jag har tidigare sagt att argumentationen från dessa förarbeten går att inspireras av i fråga om de begränsade möjligheterna till allmänt åtal vid förtal. Om förtalsbrottet, trots att det blir känt för myndigheter, inte beivras, kan det inge föreställningen att förtalssituationer inte anses brottsliga.

Och om förtalsbrottet särbehandlas som idag kan det leda till att spridande av kränkningar betraktas som visserligen inte moraliskt godtagbara, men ändå straffrättsligt tillåtna. Slopandet av åtalsbegränsningen vid misshandel på enskild plats motiverades bland annat med att en markering från samhällets sida att en gärning är brottslig tjänar som en avhållande faktor för människor att utföra handlingen. Att faktiskt kunna straffas i praktiken för kränkningar på nätet kan tjäna som en avhållande faktor.

Sammanfattningsvis skulle argumenten framförda i prop. 1981/82:43 överförda till nuvarande fråga om ändring i åtalsregeln vid förtal skulle leda till att:

- Påverka människors attityder i fråga om förtal och ärekränkning.

- Myndigheternas möjligheter att hjälpa de som utsätts för ärekränkning förbättras.

- En markering från samhällets sida att förtal i lika hög grad som andra brott är straffbart tjänar som en avhållande faktor.

Ett annat skäl för att utvidga det allmännas åtalsplikt framfördes av kommittén i SOU 1983:70.

Kommittén menade att målsägandens processuella situation måste förbättras. Den ansåg att

”nuvarande återhållsamhet inte står i överensstämmelse med målsättningsstadgandena i 1 kap. 2 § RF” och att en utvidgning av åtalsplikten var den bästa lösningen. Jag kan hålla med om att det allmänna i större utsträckning borde stödja enskilda medborgare med att försvara hens anseende mot brottsliga angrepp. Idag är det mycket få som driver enskilda åtal, bland annat eftersom det ofta är svårt för enskilda att göra en tillräcklig utredning och för att många tror att det kommer bli alltför kostsamt. Detta leder till att många som kränkt andra på nätet aldrig åtalas och straffas.

I förlängningen kan detta leda till att förtroendet för rättsväsendet urholkas. Därför behöver enskilda individer samhällets stöd, precis som de får i de fall de utsätts för andra brott.

I föregående kapitel berördes tankeleken i vilken förtalsbrottet skulle ligga under allmänt åtal som huvudregel, med eventuella inskränkningar. Utöver det skulle naturligtvis åklagaren enligt 20:6 RB alltid pröva om åtal med hänsyn till omständigheterna är lämpligt. Dessutom faller inte varje form av kränkning under förtalsbrottet. Vid en sådan ordning skulle enskildas rätt till stöd och

skydd från samhället komma i första hand, precis som det är vid alla andra brott i brottsbalken.

Detta skulle kunna leda till en större allmän tilltro till rättsväsendet för de som utsätts för kränkningar och förtal. Förtalsbrottet skulle därmed heller inte sticka ut genom att ensamt falla under enskilt åtal.

Källor

Offentligt tryck NJA II 1937 s. 34.

NJA II 1962 s. 141.

Ds Ju 1981:8 Åtalsregler vid misshandel Prop. 1962:10 Förslag till brottsbalk

Prop. 1981/82:43 Om ändring i brottsbalken (åtalsregler vid misshandel) Prop. 1981/82:58 Om ändring i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer

Prop. 1975:78 Regeringens proposition om lagstiftning angående ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet Prop. 1986/87:124 Om de homosexuellas rätt i samhället

SOU 1953:14 Förslag till brottsbalk SOU 1972:88 Ärekränkning

SOU 1975:102 Tystnadsplikt och yttrandefrihet

SOU 1983:70 Värna yttrandefriheten, Förslag av yttrandefrihetsutredningen SOU 2012:55, En översyn av tryck- och yttrandefriheten, del 1

Rättsfall

Västerås tingsrätts dom 2012-07-10 i B 6369-11 Stockholms tingsrätts dom 2011-10-28 i B 4611-11   NJA 1992 s. 594.

NJA 1994 s. 637.

Litteratur

Axberger, H-G., Tryckfrihetens gränser, Liber Förlag, 1984

Carlén-Wendels, T, Nätjuridik, Lag och rätt på internet, Juristförlaget, 1998

Dahlström, Nilsson, Westerlund, Brott & påföljder; en lärobok i straffrätt om brottsbalken, Bruuns bokförlag, 2008

Elwing, Carl M., Tillräckliga skäl, Studier över förutsättningarna för allmänt åtal, Gleerupska universitetsbokhandeln, 1960

Elwing, Carl M., Wallén, P-E., Aspelin, E., Brott och brottmål, Norstedt, 1993 Funcke, N., Tryckfriheten, ordets män och statsmakterna, Carlsson, 2006

Hedenskog, O., Om offentlig åtalsrätt, Gleerupska Universitets-bokhandeln, 1896 Hellqvist, P., Öhrlund, D., Skydda ditt barn på internet, Ica, 2008

Holmberg, E., Stjernquist, N., Vår författning, Norstedts Juridik, 1998

Holmqvist, L., Leijonhufvud, M., Träskman, P O, Wennberg, S., Brottsbalken. En kommentar. Del I (1-12 kap.): brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., 6 uppl., Norstedts Juridik, 2009

Jareborg, N., Friberg, S., Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, Iustus Förlag, 2010 Lernestedt, C., Kriminalisering, problem och principer, Iustus Förlag, 2003 (Lernestedt 2003) Nelson, A., Rätt och ära-Studier i svensk straffrätt, Almqvist och Wiksells boktryckeri AB, 1950 Olivecrona, K., Rättegång i brottmål, Norstedt, 1953

Olsson, R., A., Yttrandefrihet & tryckfrihet, Handbok för journalister, Studentlitteratur, 2006 Strömberg, H., Axberger, H-G., Yttrandefrihetsrätt, Studentlitteratur, 2004

Thyrén, J., Kommentar till strafflagen kap. 16, Gleerupska Universitetsbokhandeln, 1919 Warnling-Nerep, W., Bernitz, H., En orientering i yttrandefrihet, 4 uppl., Jure, 2009

Elektroniska källor

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholms rättspm, Förtal och förolämpning, RättsPm 2012:1, http://www.aklagare.se/PageFiles/6029/RättsPM%20Förtal%20och%20förolämpning.pdf

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholms rättspm, Brott mot personuppgiftslagen – rekommendationer vid handläggning av misstankar om brott mot PUL, RättsPM 2012:2,

http://www.aklagare.se/PageFiles/6032/RättsPM%20Brott%20mot%20PUL.pdf

http://www.prv.se/sv/Periodisk-skrift/Ansoka-om-utgivningsbevis/

http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/20/kad-trygghet-p-n-tet-med-fler-it-poliser   http://computersweden.idg.se/2.2683/1.493612/nathatet-drabbar-alla

http://www.svt.se/ug/reportrarna-om-nathatet-kvinnor-drabbas-dubbelt

http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/08/n-thatet-drabbar-alla-och-r-en-del-av-vuxenlivet http://www.expressen.se/gt/46-brottsoffer-i-instagram-malet/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook  

http://www.dn.se/kultur-noje/nathatet-storst-bland-unga