6.1 Inledning
Tanken med detta kapitel och nedan nämnda rättsfall är att ge en bild av hur förtal på internet ser ut, samt att redogöra för vad det nyligen uppkomna begreppet näthat innebär. Nätets utveckling och det så kallade näthatet bidrar till uppsatsens ifrågasättande av huruvida förtal bör ligga kvar under enskilt åtal.
6.2 Vad är näthat och vilka drabbas?
Vårt svenska samhälle har ett rykte om sig om att vara ett öppet, tillåtande och rättvist land. Men under ytan visas raka motsatsen. Den gångna våren 2013 satte TV-programmet Uppdrag granskning fokus på de hot och det hat som flödar i kommentarsfält och inkorgar, på bloggar och på Facebook. Förnedrande kommentarer och hot förekommer inte endast på skolgårdar, arbetsplatser eller i debattrum, utan också i allra högsta grad på nätet. Kanske är kränkningar till och med vanligare just på nätet? Anonymiteten kan nämligen vara en av anledningarna till att internet fungerar som en attraktiv plats att göra sig av med frustrationer och ilska, menar Åke Pålshmmar, lektor i psykologi. Han menar också att det troligen främst är yngre människor som bidrar till dessa kommentarer, eftersom de inte alltid kan stå emot alla impulser som kommer ur starka känslor.103
Men det är också tydligt att män i vuxen ålder hotar och skriver kränkande kommentarer på internet.104 Enligt reportrarna Nicke Nordmark och Hasse Johansson är det i synnerhet kvinnor som drabbas hårdast och att det är ett särskilt sorts hat som drabbar dem. Ofta handlar det om grova kränkande hot om våldtäkt och förnedrande tillmälen, som slyna hora och fitta. Även nedsättande uttalanden om deras utseende är vanliga.105
Politiker Jonathan Persson är av åsikten att det främst är ”personer som uttrycker åsikter som inte passar in i det rådande politiska idealet utsätts för näthat” och att ”näthatet drabbar alla, kvinnor som män, i vuxenlivet”.106
6.2.1 e-mobbing och ungdomar
Öhrlund menar att eftersom många vistas på internet dagligen är det lätt att påverkas av ett visst grupptryck, om många gör något som egentligen är fel, kan det nämligen ändå uppfattas som
103 http://www.dn.se/kultur-noje/nathatet-storst-bland-unga
104 http://computersweden.idg.se/2.2683/1.493612/nathatet-drabbar-alla
105 http://www.svt.se/ug/reportrarna-om-nathatet-kvinnor-drabbas-dubbelt
106 http://www.newsmill.se/artikel/2013/02/08/n-thatet-drabbar-alla-och-r-en-del-av-vuxenlivet
normalt. Mobbarna på internet är de samma som i verkliga livet och trakasserierna består ofta av samma kränkande, hårda ord. Enligt Öhrlund kan det ofta kännas värre när orden mottas i skrift, språket blir råare och kantigare och det finns inget ansikte eller röst att läsa av nyanser i. E-mobbingen pågår dessutom via dator och mobiltelefoner under dygnets alla timmar, inte bara de sekunder orden uttalas. Därför känner sig den utsatte inte ens trygg i sitt eget hem. Dessutom kan informationen spridas oerhört snabbt, samt finnas kvar lång tid på internet.107
Ett exempel på denna e-mobbing utspelades under slutet av december 2012, som ledde till att ett upplopp startade i Göteborg. Hundratals ungdomar ville hämnas på den tjej som man trodde hade lagt ut en mängd kränkande bilder och texter om flera olika unga flickor på Instagram. Till bilderna på de utpekade flickorna hade förnedrande och sexistiska bildtexter skrivits, där ägarna av kontot bland annat påstod att flickorna utfört grova, sexuella handlingar. Den tjej som misstänktes vid tiden vid upploppet visade sig senare vara oskyldig. Två flickor, 15 och 16 år gamla, har i skrivande stund nyligen dömts för grovt förtal.108
Eliza Roszkowska Öberg menar att rättsväsendet måste bli bättre på att undersöka kränkningar på nätet, att de är lika viktiga att åtgärda som kränkningar i verkliga livet. I hennes artikel berättar Boråspolisen att de ”drunknar i anmälningar om kränkningar på nätet” men att de har väldigt små resurser att arbeta med dem. Hon menar att brott på internet måste betraktas som lika allvarliga som ”traditionella brott” – både av rättsväsendet och oss själva. ”I ett digitalt samhälle kan vi inte bara tala om fler poliser på gator och torg, vi behöver också fler och bättre utbildade poliser som arbetar med IT-brott och kränkningar på nätet, och även externa experter som anlitas av polisen.” 109
Jag kan inte göra annat än att hålla med Öberg om att kränkningar på nätet är lika allvarliga som i verkliga livet, om inte nästan värre. Jag tror att det till viss del handlar om lagstiftning och resurser till polisväsendet, men att det också krävs en diskussion i skolor och i samhället om vilken information man får sprida på internet.
6.3 Rättsfall – exempel på förtal på nätet 6.3.1 Grovt förtal på blogg110
Personen S startade bloggen www.vasterasgossip.devote.se, där han lade upp text och bild på J, R och M. För att sprida bloggen skickade han länken till en annan etablerad blogg i Västerås.
107 Hellqvist, P., Öhrlund, D., Skydda ditt barn på internet, s. 60 f.
108 http://www.expressen.se/gt/46-brottsoffer-i-instagram-malet/, Mål nr B 705-13.
109 http://www.newsmill.se/artikel/2010/11/20/kad-trygghet-p-n-tet-med-fler-it-poliser.
110 Västerås tingsrätt dom 2012-07-10 B 6369-11.
Länken delades sedan på Facebook. S stängde bloggen redan efter fyra timmar, när han såg vilken stor spridning bloggen fått. Antalet unika besökare var då cirka 13 000 och antalet sidvisningar 22 000. Inläggen kunde dock läsas även efter att bloggen stängts, eftersom olika sökmotorer sparar efterfrågade sidor.
Texten som publicerats nedanför bilden på J löd:
”-- är den största horan i Västerås, som ni vet, -- och -- knullade henne i Punkt Parkeringshus analt?! You heard right, ANALT, PEEEEACE OUT…”
Om R hade S skrivit;
”-- S-L-A-M-P-A säger bara en sak alla västerås killar har du fucking hållit på med ditt skräp.”
Om M hade S skrivit;
” -- har blivit avsugen av --, hur fan matchar det ihop en fucking kurd med en fucking falk, -- ditt äckel hur fan kan du suga kuk, och -- tog -- ifrån dig ditt äckel, men -- är också en fucking smygorre från iran som leker ”hej jag är skitstark invandrare” fucking cp barn alla tre - PEACHE OUT FRÅN ERAN SVENNE MED ALLA FAKTA HAHAH BITHCES”.
Alla tre målsäganden hade fått reda på uppgifterna om sig själva via Facebook. Blogginläggen medförde att målsägandena, som var 16-17 år, blivit ledsna, känt sig uttittade, fått motta kommentarer från kompisar och okända människor samt upplevt att det var jobbigt att gå till skolan. Även om det framkommit att uppgifterna var osanna har de känt sig ”stämplade” och att deras föräldrar varit besvikna på dem.
Domstolen ansåg att det tveklöst varit fråga om uppgifter som varit ägnade att utsätta målsägandena för missaktning. Domstolen menade att även om han inte insett fullt ut hur många som skulle läsa bloggen, så har han haft ett direkt uppsåt att sprida uppgifterna till ungdomar i sin och målsägandens ålder och i vart fall varit likgiltig inför det faktum att uppgifterna kunnat läsas av ett stort antal personer, vilket varit ägnat att medföra allvarlig skada. Därmed dömdes S för grovt förtal.111
Eftersom målsägandena i detta fall var under arton år ett av rekvisiten uppfyllda för att åklagaren kunde åtala enligt 5 kap. 1 § BrB. Åtalet måste också ha ansetts vara av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt.
111 Västerås tingsrätt dom 2012-07-10, B 6369-11.
6.3.2 Grovt förtal via Facebook112
I detta rättsfall har LM skickat bilder där KL har sex med en annan kvinna till cirka 40 av KL:s vänner på Facebook. LM kom över dessa bilder genom att överföra dem till ett eget USB-minne från en tredje persons dator, som varit med och fotograferat när KL och en annan kvinna hade sex med varandra. LM var svartsjuk på KL och hennes förhållande med LM:s tidigare pojkvän.
LM skickade flera bilder under en veckas tid, först till vänner på Facebook med samma efternamn som KL, sedan även till andra personer.
KL menade att efter att dessa bilder spridits hade vänner tagit avstånd från henne och de tillät inte sina barn att umgås med hennes barn. Hon kallades nu ”playboykaninen”. Hon skämdes när hon gick på stan och upplevde att folk tittade på henne och tänkte illa om henne.
Domstolen kom fram till att det är förtal, att de uppgifter som genom visandet av bilderna lämnats om KL hade varit ägnade att utsätta henne för andras missaktning. Brottet ansågs också vara grovt, eftersom bilderna fått stor spridning och varit ägnade att medföra allvarlig skada för den utpekade. Spridningen av bilderna ansågs ha vållat KL en betydande skada genom att en stor del av hennes sociala liv hade slagits i spillror.113
För att detta rättsfall skulle gå till allmänt åtal måste det ha ansetts att det var av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt. Enligt Åklagarmyndighetens PM, se ovan 2.3.2, skulle det anses vara av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt vid vissa situationer. Några av dessa situationer anser jag passar väl in i fråga om detta rättsfall eftersom fallet handlade om:
- Spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på den utpekade - Omfattande spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art av den
utpekade
- Omfattande spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens.114
När denna dom kom, 2011, hade inte Åklagarmyndighetens PM utkommit, men jag kan tänka mig att det är rättsfall i stil med detta som föranlett PM:et och exempel på situationer för att underlätta bedömningen för åklagarna när det kan anses av särskilda skäl vara påkallat ur allmän synpunkt.
112 Stockholms tingsrätt dom 2011-10-28, B 4611-11.
113 Stockholms tingsrätt dom 2011-10-28, B 4611-11.
114 RättsPm 2012:1, s. 4.