Figur 6 nedan presenterar de grundorsaker vilket har identifierats vid den genomförda nulägesanalysen. Dessa grundorsaker leder till ett ineffektivt produktionsflöde och i detta kapitel kommer dessa förbättringsområden analyseras.
Figur 6 - Fiskbensdiagram med 6M
Frågeställning 1
Följande avsnitt analyserar studiens första frågeställning ” Hur ser Habo
Plasts produktionsflöde ut för de 3 valda artiklarna, från mottagen order till leverans ut till slutkund? ”
5.2.1 Flödesschema
I kapitel 4 Nulägesbeskrivning beskrivs hur nuvarande flöde för de tre valda artiklarna ser ut i verksamheten. Det sker mycket manuell hantering och många arbetsmoment saknar standard vilket leder till ineffektiv produktionstid. Teorin från kapitel 2 Teoretiskt Ramverk understryker att det är viktigt att arbeta med 5S och 5 Varför för att uppnå en mer effektiv välstrukturerad verksamhet.
Analys
Då företaget är relativt nystartat och saknar rutin för hur de ska jobba med förbättringar är det viktigt att avsätta tid med fokus på ”att göra rätt saker” och ”att göra saker rätt” som beskrivs i kapitel 2 Teoretiskt Ramverk för att använda produktionstiden så effektivt som möjligt. Högre flödeseffektivitet kan åstadkommas genom att eliminera de slöseri som finns i produktionsflödet.
Det finns också brister i val av system för kontroll av lagersaldo i färdigvarulager där etiketter i dagsläget förvaras i en kartotekslåda som kontrolleras vid varje ny order. Det finns en stor risk att etiketter kommer bort eller glöms läggas i lådan efter utskrift. Det finns inget system som larmar för lågt lagersaldo vilket ställer krav på medarbetarna att ständigt vara
uppdaterade för att inte missa att beställa hem råmaterial. För får företaget inte hem material i rätt tid stannar produktion vilket kan leda till försenade leveranser.
Verktygen förvaras ute i ett rum på lagret vilket bidrar till långa transportsträckor i produktion. Då ett verktygsbyte tar mellan 30 minuter till 3 timmar bör verktygsbyten undvikas i den mån det går för att spara tid och pengar. SMED beskrivs i kapitel 2 Teoretiskt
Ramverk som ett hjälpmedel vid ställtidsreduktion. Det är en metod som sannolikt hade
hjälpt företaget att arbeta med för att minska intern och extern ställtid. Verktygsvagnen som används vid byte av verktyg innehåller verktyg som inte längre används vilket gör att produktionsmedarbetaren måste spendera tid på att leta reda på rätt verktyg. Metoden 5S presenterar hur sortering och städning kan underlätta för att eliminera verktyg vilket inte används kontinuerligt.
Avstånden mellan maskinerna i nuvarande produktionslayout är långa och råmaterial transporteras från övervåningen, som beskrivs i kapitel 4 Nulägesbeskrivning, vilket resulterar i icke-värdeskapande tid. En kombination av bristande information och långa avstånd gör att mycket tid åt på att leta reda på saker samt komma underfund hur maskinen ska ställas in. Icke värdeskapande moment, som enligt Lean i kapitel 2 Teoretiskt ramverk beskrivs, allt som inte skapar värde för kund och därmed bör elimineras.
Analys
5.2.2 Leveransfrekvens och svängningar i kundbehov
I kapitel 2 Teoretisk ramverk förklaras att vid en strävan mot en mer Lean tillverkning är elimination av väntetider och slöseri en viktig del. För att möjliggöra detta är Just-In-Time, att rätt produkt är klar i rätt tid vid rätt plats, en stor del.
Tillverkning av de tre valda artiklarna har varit genom ett dragande system, ett Pull-system. En inkommande order har styrt produktionen och vad som ska tillverkas. Habo Plast planerar att införa ett delvis mer tryckande system istället, ett Push-system. Detta genom att vid tillverkning av de tre valda artiklarna producera ett visst antal, se, för att inte endast producera mot order utan även mot lager.
5.2.2.1
Artikel 1
Tabell 4 presenterar leveransfrekvensen per månad samt den genomsnittliga
leveransfrekvensen för år 2020. Den genomsnittliga leveransfrekvensen är att kund beställer med 4–5 dagars mellanrum. Högst leveransfrekvens var i februari då kund har haft 9
beställningar under 28 dagar vilket ger en leveransfrekvens på ungefär 3 dagar mellan beställningarna. Lägst leveransfrekvens var i juli då kund hade 4 beställningar under 31 dagar vilket ger en leveransfrekvens på ungefär 8 dagar mellan beställningarna.
Högst antal beställda är 4752 artiklar i både november och december och lägsta antal
beställda är 2700 i juli. Detta ger en mellanskillnad på 2052 antal beställda. I Bilaga 5 syns att majoriteten av beställningarna är på 432 artiklar vilket är 4 pallar.
Högst antal beställningar är nio vilket skedde i januari, februari samt juni och lägst antal beställningar, fyra, ägde rum i juli samt i september. Vilket är en skillnad på 5 antal beställningar.
5.2.2.2
Artikel 2
Tabell 5 presenterar en sammanfattning av leveransmönstret under år 2020. Artikel 2 genomsnittliga leveransfrekvens för år 2020 är ungefär 4 månader mellan varje beställning. Högst antal beställda är 6000 i augusti och lägsta antal beställda är 2750 i juni. Detta ger en mellanskillnad på 3250 antal beställda.
I mars, juni samt augusti beställde kund en gång vilket är de tre beställningar kund gjorde under 2020. Detta visar på att artikel 2 en av Habo Plasts mindre frekventa artikel.
5.2.2.3
Artikel 3
Tabell 6 visar en sammanfattning av hur leveranserna har sett ut år 2020. Den genomsnittliga leveransfrekvensen för år 2020 är ungefär en vecka mellan beställningarna. Högst
leveransfrekvens är i september då kund har beställt 11 gånger under 30 dagar.
Högst antal beställda är 62 110 i november och i mars, april, maj samt juni beställde kunden inte några artiklar.
Kunden beställde som mest 11 gånger under en månad i september samt december. Vilket nämnts ovan fanns det inga beställningar under fyra månader.
Artikel 3 är en säsongsartikel vilket tydligt presenteras där säsongen börjar sakta i juli och avslutas i februari. Detta grundar sig i att artikel 3 är en del av en musfälla. Kund av denna artikel har inte möjlighet att lagerhålla en större mängd artiklar, därav är 41 av år 2020 totala 54 beställningar på 5000 artiklar eller mindre (76%).
Analys
5.2.3 Planering och styrning
Fel! Hittar inte referenskälla. visar på antalet sålda år 2020 för de tre valda artiklarna
samt vilken partistorlek det fortsättningsvis planeras att tillverkas av. Jämför man totala antalet i denna tabell med Fel! Hittar inte referenskälla., Fel! Hittar inte
referenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla. stämmer inte siffrorna överens. För
att demonstrera underlag till beräkning optimala planeringen av partistorlekar görs tabellen nedan.
Tabell 8 - Jämförelse av antal sålda artiklar 2020
Data given från Habo Plast Beräknad data
Artikel Antal sålda
2020 (st) Partistorlek vid tillverkning (st) Antal artiklar per kartong (st) Faktiskt beställda 2020 (st)
1 41 000 10 000 108 44 064
2 11 800 3 000 320 11 750
3 230 000 57 000 250 258 005
I kapitel 2 Teoretiskt Ramverk presenteras att införande av att tillverka i större partistorlekar, vilket Habo Plast planerar för, kommer teoretiskt ge en lägre flödeseffektivitet. Då Habo Plasts ställtider och verktygsbyten är en av de mest resurskostsamma processerna i dagsläget kommer större partistorlekar troligtvis vara det mest kostnadseffektiva. Prognoser för kommande behov samlas inte in ifrån kunderna vilket resulterar i ett informationsgap samt att Habo Plast planerar att lagerhålla fler artiklar och då även binder kapital.