Flaggmossan är kanske vanligare än vad man trott på senare år. Kristoffer Hylander hittade under 1999 hela 14 nya lokaler i Umeå kom mun med omnejd. Han tror att flaggmossan ofta förbises eftersom den är lättast att hitta under en kort tid på året (maj—juni) och dess utom är vanligast i områden som inte besökts så flitigt av bryologer.
TEXT OCH FOTO: KRISTOFFER HYLANDER
I
Sydsverige brukar tidiga blommor som blå- sippa Anemone hepatica och vitsippa Anemone nemorosa vara ypperliga för att skapa vår
känslor i kropp och själ. I Umeå finns inte den na möjlighet, så för att skapa dessa känslor (hos
en uppflyttad sydsvensk) krävs nästan att man tittar på fåglar. Sagt och gjort så åkte jag till Rö- bäcksslätten för att möta våren den 17:e april 1999. Tofsvipor och storspovar spelade och de eftersökta känslorna infann sig. Nu höll snön på att tina bort från några jordhögar och jag insåg att även mossäsongen hade börjat! En liten art med långt kapselskaft och minimala blad samla des in och det var enkelt att konstatera att det var flaggmossa Discelium nudum.
Någon vecka senare var jag tillbaka på Rö- bäcksslätten och hittade då flaggmossa i stora mängder utmed en åkerkant. Ibland ser man en art bara en enda gång och letar förgäves efter den på liknande lokaler. Men lika ofta brukar en ny bekantskap resultera i en explosion av nya
Förekomster av flaggmossa Discelium nudum i Umeå, Bjurholm, Hörnefors,Vännäs och Vindelns kommuner i Västerbotten. Rastrerade områden betecknar förekomster av finsediment (silt och lera) enligt jordartskartan (Sveriges Geologiska Undersökning 1985, 1987a, 1987b och 1995). Stora cirklar = fynd under 1999;
små cirklar = fynd under 1980-99; trianglar = fynd under 1898-1924.
Localities of Discelium nudum in the southern parts of the province ofVästerbotten, Sweden. The distribution of fine sediment (clay and silt) is indicated.
Large circles = localities found during 1999; small circles = localities found 1980-99; triangles = localities found 1898-1924.
Vindelälven
Umelälven > '
\ v <
HYLANDER
Rikligt med flagg mossa Discelium nudum på en jord hög på ett hygge (juni 1999). Plenty of Discelium nudum on a mound of soil on a clear-cut site (June 1999). -fy. 'Mm
mm
mm
observationer. Så var det den här gången. Utan att jag letade specifikt efter flaggmossa dök den upp både nu och då under våren, sommaren och hösten 1999 och jag räknar nu till 14 nya lokaler i Umeå med grannkommuner.
Fakta om flaggmossa
Flaggmossan är den enda arten i sitt släkte och familj, Disceliaceae (Smith 1978). Den är ettårig (Nyholm 1989) och dess fenologi (säsongsupp trädande) är väl beskriven (Möller 1936). Spor erna sprids på våren och ett långlivat och foto- syntetiserande protonerna (förgrodd av långa algliknande trådar) anläggs. Från protonemat växer endast millimeterstora separata hon- och hanskott upp. Dessa skott har ovala till lansettli- ka blad utan klorofyll.
Befruktningen sker någon gång under som maren, under hösten växer kapselskaften lång samt upp till ett par centimeters höjd och unga kapslar anläggs troligen innan vintern. Nästa vår mognar kapslarna och släpper sina sporer. Flagg- mossans svenska namn kommer av att mössan kan sitta kvar under kapseln som en liten flagga efter det att sporerna spritts för vinden
(Söderström 1998).
Flaggmossa är i Sverige känd från Småland och upp till Norrbotten (Nyholm 1989). Enligt Möller (1936) är flaggmossan en sällsynthet i södra Sverige, men inte ovanlig i Dalarna och
Värmland och tämligen vanlig i Ångermanland och Norrbotten. Det finns fa moderna fynd av flaggmossa och det har ansetts att den minskat under de senaste årtiondena. Den har därför pla cerats på den svenska Rödlistan (Aronsson m.fl.
1995, Söderström 1998).
Flaggmossa växer på lera eller lerhaltig mine raljord (bl.a. Möller 1936). Växtplatser kan vara relativt nygrävda diken, åkrar, lerhaltiga stränder vid åar och sjöar (Möller 1936) och vägkanter (Söderström 1998).
Erfarenheter från Västerbotten
Flaggmossans substrat är ganska speciellt. Det är alltid mycket finkornigt även om det inte alltid är ren lera. Där flaggmossan växer är jorden ofta väldigt slät och denna yta verkar vara svårkoloni- serad för de flesta andra mossarter i Norrland. På lerytor som inte är fullt lika släta och framförallt på mer sandiga jordar finns många andra moss arter.
En art man dock ofta hittar tillsammans med flaggmossa är lerbålmossa Blasia pusilla. Den i norra Sverige mycket vanliga rak jordmossa
Dicranella crispa finns ofta i närheten och en art
som jag några gånger sett växa i sällskap med flaggmossa är röd jordmossa Dicranella rufescens.
Jag har hittat flaggmossa på svagt skuggade platser, men oftast växer den helt ljusexponerat. Det är oftast tillgången på lämpligt substrat som
HYLANDER
uw
»J'‘Vt
. *' jL-*«R1
»é» tét ■ V!ÄjVvAÄ*kMtffp
P?%1Ö
iÄ:S» «if.»Unga kapselskaft av flaggmossa Discelium nudum håller på att växa upp i ett körspår på ett hygge (september 1999).
Young sporophytes of Discelium nudum on a vehi cle-track on a clear-cut site (September 1999).
avgör om en förekomst är riklig eller ej. På några lokaler med nygrävda diken eller kraftiga körspår i lera kan flaggmossa täcka tiotals kvadratmeter, medan några förekomster bara består av tio till tjugo kapslar på någon liten lerhög.
Flaggmossan tillhör den allra första succes- sionsfasen på störd lera och är beroende av en god spridningsförmåga för att både hinna fram till sitt substrat och föröka sig innan substratet försvunnit igen. I ett dike observerades den i rik liga mängder två år i följd innan den försvann (Bengt Gunnar Jonsson muntligen). Hur länge den funnits där innan den observerades är okänt, men det ger ett minimimått på varaktigheten vid den lokalen.
Av de biotoper där jag hittat flaggmossa är det nog bara åkerkanter som har en så regelbun den störning att arten kan finnas på samma lokal under lång tid. Andra platser jag sett den på är körspår på hyggen, uppgrävda lerhögar vid skogsbilvägar och diken, dikeskanter och störda fläckar. Av de 14 nya lokalerna är 9 belägna i skogslandskapet och 5 i anslutning till åkrar.
Jag tror att det kan ligga en del i Möllers (1936) utbredningsbeskrivning och att den
even-Moget sporhus av flaggmossa Discelium nudum (juni 1999).
Mature capsule of Discelium nudum (June 1999).
tuella minskningen som rapporterats inte är så stor. Att flaggmossa inte hittats så ofta under de senaste årtiondena, trots att intresset för mossor har ökat, tror jag beror på att den är vanligast i områden som inte besökts så mycket av bryolo- ger. En annan orsak kan vara dess fenologi. Flaggmossa är lättast både att hitta och känna igen när den har mogna kapslar. I Västerbotten är maj och juni den bästa tiden att leta efter flaggmossa. Då har snön försvunnit och eventu ella kärlväxter har inte hunnit växa upp och skymma växtplatsen. Under sensommaren torkar kapslar och kapselskaft. När de sedan har blåst bort kan det vara mycket svårt att känna igen den. Då hösten kommer måste man vara väl för trogen med arten för att veta att det är flaggmos sa man ser när några rödgröna kapselskaft sticker upp ur leran.
Flaggmossa finns inte jämnt spridd över land skapet utan uppvisar en tydlig koncentration till områden med större förekomster av finsediment (figur 1). Eftersom jag har hittat den i stora mängder på kortlivade substrat på ganska många platser bedömer jag att den inte är speciellt hän- synskrävande. Även om jordbruksmark läggs ner
HYLANDER
kommer körspår på hyggen och diken vid vägar att finnas i landskapet så länge som skogen bru kas. Att flaggmossan har minskat i några av sina ursprungliga biotoper såsom leriga stränder till vattendrag är däremot inte otroligt.
• Tack till ArtDatabanken för uppgifter om äldre fynd samt Bengt Gunnar Jonsson för exkursionssällskap och flaggmossprat.
ABSTRACT
Hylander, K. 2000: Flaggan i topp på norrländska lerjordar - något om flaggmossans Discelium
nudum ekologi och förekomst i Västerbotten
(Some notes on the ecology and occurrence of the acrocarpus moss Discelium nudum in the province ofVästerbotten in northern Sweden). Svensk Bot.Tidskr. 94:105-108. Uppsala. ISSN 0039-646X.
Discelium nudum is a tiny moss, which grows on
soils rich in clay or silt. Several new localities in the province ofVästerbotten in Northern Sweden were found during 1999.The moss grows on ed ges of fields, beside ditches, beside forest roads and on disturbed soil on clear-cut sites.The annual moss is easiest to find in spring and early summer when the capsules are ripe. When the soils dry up the moss almost disappears, but for those who are familiar with it, it is possible to identify the young setas growing up during the autumn. Disce
lium nudum is in Västerbotten almost exclusively
confined to areas with fine sediment, which is mo-stly situated in the river valleys.The reason why there are very few observations of this speci es can be its fenology and low bryologic activities in this region.
Citerad litteratur
Aronsson, M, Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.) 1995: Rödlistade växter i Sverige 1995. Uppsala.
Möller, H. 1936: Lövmossornas utbredning i Sverige XIII. Ephemeraceae, Scistostegaceae, Oedipodiaceae, Disceliaceae, Funariaceae, Meeseaceae, Aulacomniaceae. Arkiv för Botanik 28 (4): 18-21.
Nyholm, E. 1989: Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc 2 Pottiaceae — Splachnaceae — Schistostegaceae. Nord. Bryol. Soc. Copen hagen & Lund.
Smith, A.J.E. 1978: The Moss Flora of Britain & Ireland. Cambridge University Press.
Sveriges geologiska Undersökning 1985: Kvartärgeologiska kartan 21K ROBERTS- FORS/21L ÅNÄSET, serie Ak nr. 1, del 1. Uppsala.
Sveriges geologiska Undersökning 1987: Kvartärgeologiska kartan 19J HUSUM/20 J VÄNNÄS, serie Ak nr. 6 del 1. Uppsala. Sveriges geologiska Undersökning 1987:
Kvartärgeologiska kartan 20K UMEÅ/20L HOLMÖN, serie Ak nr. 5 del 1. Uppsala. Sveriges geologiska Undersökning 1995:
Kvartärgeologiska kartan 21J VINDELN, serie Ak nr. 19 del 1. Uppsala.
Söderström, L. 1998: Discelium. nudum flagg mossa. I Hallingbäck, T. (red.): Rödlistade mossor i Sverige - Artfakta. ArtDatabanken,
Kristoffer Hylander är doktorand på Institutionen för Ekologi och Geo vetenskap vid Umeå universitet. Där forskar han på skogsbrukets effekter utmed bäckar, med inriktning på mos sor. Han har tidigare gått det Biologisk-Geovetenskapliga utbildnings programmet på Stockholms universitet. Åren
1993—1998 arbetade han med naturvård på olika nivåer (länsstyrelse, kommun och som konsult). De flesta av hans uppdrag har haft mossor som en viktig ingrediens.
Adress: Älvans väg 83, SE-907 50 Umeå. E-post: kristoffer.hylander@irrblosset.se