Flera aktörer i sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocessen önskar mer kunskap, mer tid och mer stöd i sitt arbete

Många arbetsgivare har inte tillräcklig kunskap om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

När det finns risk för att en individ blir sjukskriven eller då en individ sjukskrivs ska arbetsgivaren bedöma rätten till frånvaro och sjuklön och, om möjligt, anpassa arbetstagarens arbete. Arbetsgivarens ansvar i processen är omfattande. Arbetsgivarföreträdare uppger att arbetsgivare har starka incitament, i sin roll som just arbetsgivare, att arbeta med individer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Det är enligt dem avgörande för verksamheten (kompetensförsörj-ningsbehovet) att så många som möjligt av arbetstagarna befinner sig i arbete, och för det fallet att en sjukskrivning är aktuell, att arbetsförmågan tas tillvara och att frånvaron inte blir onödigt lång.

Kunskap om vad arbetsgivare kan, och ska, göra när en individ riskerar att bli sjukskriven eller när en sjukskriven individ ska komma åter i arbete är dock inte den primära uppgiften för arbetsgivare. Dess-utom är det, för många arbetsgivare, sällan förekommande att hantera

127 Försäkringskassan och Socialstyrelsen (2019), Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Ställningstaganden och åtgärder för en mer ändamålsenlig sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, s. 42.

medarbetare i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.¹²⁸ Frågor som handlar om sjukskrivning är en av många frågor som en arbets-givare har att hantera.

Arbetsgivare tycker också att arbetet inom ramen för sjukskriv-nings- och rehabiliteringsprocessen är svårt. I en undersökning gjord av Svenskt Näringsliv ansåg företagen att det största hindret för återgång i arbete var svårigheter att anpassa arbetsplatsen. Även svårigheter i samverkan med Försäkringskassan och hälso- och sjuk-vården nämndes som vanliga hinder. Tre av tio företag i studien upp-gav att de har ganska eller stora problem med sjukfrånvaron.¹²⁹

Arbetsgivare är en heterogen grupp med olika förutsättningar att arbeta inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Små och medelstora företag har, i relation till större företag, ofta mindre erfarenhet av sjukfrånvaro och sällan personal som arbetar enbart med personalfrågor, såsom sjukfrånvaro eller arbetsmiljöfrågor.¹³⁰ I de intervjuer, och de möten, utredningen genomfört framförs stöd för denna uppfattning.

I dialog med arbetsgivarföreträdare har framkommit önskemål om mer stöd, råd och verktyg från Arbetsmiljöverket. Arbetsgivare vill att den tillsyn som Arbetsmiljöverket genomför i större utsträck-ning ska kunna bidra till kunskap om hur arbetsgivarna på bästa sätt kan förebygga sjukfrånvaro, identifiera risk och arbeta med sjuk-skrivnas återgång i arbete.

Många arbetsgivare kan således förbättra såväl sitt eget arbete inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som exempelvis sin samverkan med andra aktörer, genom att höja kunskapsnivån om sina egna skyldigheter och om sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen i sin helhet.

128 Inspektionen för socialförsäkringen (2012), Arbetsgivare i små företag. En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen. ISF rapport 2012:9.

129 Svenskt Näringsliv (2019), Vägar tillbaka till arbete – företagens erfarenheter av sjukfrånvaron och den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen.

130 Inspektionen för socialförsäkringen (2012), Arbetsgivare i små företag. En intervjustudie om deras erfarenheter av sjukskrivningsprocessen. ISF rapport 2012:9.

Professioner inom hälso- och sjukvården vill fortsätta utvecklas inom försäkringsmedicin och behöver mer tid och stöd för sitt uppdrag i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Läkare som arbetar med sjukskrivningar anser sig behöva mer kun-skap om försäkringsmedicin och två tredjedelar av läkarna hade tids-brist i sjukskrivningsärenden dagligen eller någon gång per vecka.¹³¹ Läkare kan få stöd i sitt arbete med sjukskrivning genom Social-styrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.¹³² Läkare efterfrågar dock att fler diagnoser inkluderades i beslutsstödet och att besluts-stödet uppdateras för att stämma överens med forskning, andra rikt-linjer, vårdprogram och nya behandlingar.¹³³ I det så kallade dialog-uppdraget utlovar Socialstyrelsen att vidareutveckla beslutsstödet i samråd med Försäkringskassan i syfte att ge stöd i de bedömningar som upplevs som svåra.¹³⁴ Som stöd till läkare finns också bedöm-ningsstödet Stöd för rätt sjukskrivning ingår som villkor 5 i överens-kommelsen om En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020. Bedömningsstödet ska ge större träff-säkerhet att identifiera individer med ökad risk för längre sjukskriv-ning och de som har behov av rehabiliteringsinsatser.

I en rapport om ledning och styrning av det försäkringsmedi-cinska uppdraget från 2018 konstaterar SKL att:

Hälso- och sjukvårdens uppdrag runt försäkringsmedicin/sjukskrivning uppfattas som otydligt och i jämförelse med andra områden som läkemedelsområdet ha relativt låg prioritet och låg status. Stöd kan finnas från enskilda chefer på olika nivåer men det breda stödet och intresset för arbetet från chefer och politisk ledning uppfattas i prak-tiken som svagt.¹³⁵

I utredningens dialoger med sjukskrivnings- och rehabiliteringspro-cessens aktörer bekräftas bilden ovan. Aktörerna anser att processen skulle fungera bättre om hälso- och sjukvården mer kunskap om

131 Alexanderson, K. et al (2018), Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning av patienter.

Resultat från en enkät 2017 och jämförelser med resultat från motsvarande enkäter år 2012, 2008 respektive 2004. Huvudrapport 2018. Karolinska Institutet.

132 https://roi.socialstyrelsen.se/fmb. Hämtad 2020-03-26.

133 Svärd, V. et al (2018), Läkares erfarenheter av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska besluts-stöd och av digitalisering av läkarintyg. Karolinska Institutet.

134 Försäkringskassan och Socialstyrelsen (2019), Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Ställningstaganden och åtgärder för en mer ändamålsenlig sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

135 SKR (2018), Det försäkringsmedicinska uppdraget - central ledning och styrning i landsting och regioner.

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen som helhet och bättre förutsättningar att delta i den.

Till hjälp i detta arbete har ett så kallat nationellt programområde bildats, Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin. Nationella programområden har i uppdrag att:

• leda och samordna kunskapsstyrningen inom aktuellt fält,

• följa upp och analysera sitt område, göra behovsanalyser och GAP-analyser (till exempel identifiera när det saknas kunskaps-stöd),

• bidra i arbetet med hur relevanta nationella kvalitetsregister utvecklas och används,

• omvärldsbevaka,

• genomföra ordnat införande/ordnad utfasning av läke-medel/behandlingar,

• genomföra nivåstrukturering,

• bidra i arbete med eventuella statliga satsningar.¹³⁶

NPO Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin kommer således att kunna stötta regionerna i linje med sitt uppdrag. I över-enskommelsen om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess mellan staten och SKR för 2020 är villkoren för området Ledning och styrning i försäkringsmedicin att regionerna tillsammans med stöd av SKR och Socialstyrelsen och i samverkan med NPO utvecklar uppföljningsmått för försäkringsmedicin och att ett regionalt samarbete med NPO etableras gällande ledning och styrning i försäkringsmedicin.¹³⁷

Vi har tagit del av ett antal avtal som regioner har med vårdgivare och i dessa finns det specificerat att vårdgivarna ska ha rutiner för arbetet med sjukskrivningar och för hur kompetens inom området försäkringsmedicin ska tillgodoses.

136 skr.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning/

nationellaprogramomraden.1814.html. Hämtad 2020-03-28.

137 Staten, genom Socialdepartementet, och Sveriges kommuner och regioner, SKR (2019), En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner 2020, s. 6.

5.8.2 Försäkringskassans personalomsättning är en utmaning