2 Teorier och frågeställningar
2.3 Fokusering av frågeställningar till en empirisk studie
Eftersom steg ett i avhandlingens syfte uppfylls genom att resultatet av den teoretiska undersökningen ger svar på varför kontextuella villkor har betydelse för studerandes preprocesser och även vilka villkor som kan förväntas förändras i en datorstödd flexibel utbildning, återstår det att uppfylla steg två i syftet. Det uppfylls genom en empirisk studie. Forskningssyftet för den empiriska delen kan specificeras ytterligare. Syftet är nämligen att utveckla kunskap om betydelsen av de förändra- de villkoren i utbildningsmiljön för de studerandes preprocesser och lärandeprocesser. Frågor till det empiriska materialet är därför:
- Hur påverkar kontextvillkor, som kan relateras till den datorstödda flexibla utbildningen, de studerandes preprocesser sett ur ett emiskt perspektiv?
- Hur kan de funna preprocesserna relateras till lärandeprocesser i teoretiska perspektiv?
Den första frågan innebär att sådana kontextfenomen (företeelser) som enligt de studerandes egen utsago påverkar deras ageranden, intentio- ner, beslut etc. i studerandeaktiviteterna fokuseras och undersöks. Ge- nom att låta de studerandes berättelser om sina upplevelser och ageran- den i denna utbildningskontext visa vad som händer i mötet (samspelet) mellan dem och kontexten anläggs ett emiskt perspektiv (dvs. forskaren ser på det undersökta genom de studerandes ögon). De studerandes uttalanden och ageranden används för att tolka hur kontextvillkoren påverkar de studerandes preprocesser. Därigenom kan jag även få kän- nedom om hur den undersökta utbildningsmiljön påverkar samspelet mellan de studerandes intentioner och vilja att lära, dvs. samspelet mel- lan miljö och preprocesser.
Den andra frågan innebär att befintliga teorier och teoretiska be- grepp används för att tolka och relatera de empiriskt funna preproces- serna till teoretiska perspektiv på lärandeprocesser. Det görs genom att studerandes ageranden och aspekter tolkas i teorikontexter och därvid kan även relationen mellan preprocesser och lärandeprocesser påvisas.
2.3.1 Den empiriska undersökningens begränsningar
Ageranden, som har att göra med preprocesser och lärandeprocesser, kan också diskuteras i termer av synliga och dolda ageranden i en un- dervisningssituation. I undervisning förekommer alltid någon form av kommunikation. Om några delar i aktiviteterna är dolda och några är synliga för lärare eller studerande får det konsekvenser för undervis- ning och studier och därmed även för ageranden i preprocesser och lärandeprocesser. Den som betraktar en individs aktiviteter kan endast tolka dessa med utgångspunkt från iakttagelser av ”synliga” delar i in- dividens ageranden eller genom individens ”uttalade medvetna reflek- tioner” över sitt agerande. Övriga delar är dolda för en iakttagare. De dolda delarna innehåller information eller kunskap om t.ex. den kultur och kontext personen befinner sig i. Informationen finns i medvetandet men behöver inte ständigt vara i fokus utan finns som ”dolda” ställ- ningstaganden och mönster. Det är mönster och ställningstaganden som har betydelse för ytterligare handlingsmönster i en kultur eller kontext.
Slutsatsen av detta är att hänsyn måste tas till att det finns delar som inte i alla avseenden är iakttagbara vid studier av lärandeprocesser eller preprocesser. Aktiviteter inom processerna kan endast i viss utsträck-
ning iakttas. Vilka aktiviteter som avsiktligt är delaktiga i en viss läran- deprocess kan endast utövaren avgöra och eventuellt förmedla i något språk. Därför är det, enligt mitt sätt att se det, via individers berättelser om egna upplevelser, erfarenheter och aktiviteter som lärandeprocesser ur ett pedagogiskt perspektiv kan undersökas. Dock är en undersökning av lärandeprocesser behäftad med vissa begränsningar. Förutom de nämnda begränsningarna kring omedvetna funktioner, som kan finnas i ageranden såväl som i uttalanden och berättelser, finns ytterligare be- gränsningar. Individen kan medvetet välja att reflektera över och för- medla ett visst bestämt innehåll. Trots dessa begränsande faktorer väl- jer jag att undersöka en viss central del i lärandeprocesserna, nämligen samspelet mellan utbildningskontext och preprocesserna. Genom att tolka de studerandes ageranden och upplevelser av undervisningssitua- tioner i ett exempel på flexibel utbildning försöker jag förstå, vilken betydelse den upplevda kontexten har för deras preprocesser. Jag utgår från perspektivet att lärandeprocesser alltid sker i en viss kontext och att kontexter på ett komplext vis har betydelse för lärande enligt diskus- sioner i tidigare avsnitt. Det innebär också att förändrade mönster i en undervisning, t.ex. införandet av flexibel utbildning, kan ha betydelse för undervisnings- och studerandeaktiviteter och för hur aktiviteterna uppfattas av studerande och lärare. De förmodade förändringarna vid införandet av flexibel utbildning kan enligt tidigare beskrivna analys (se kap 1.2) förväntas utgöras av t.ex. upplevda villkor för plats, tid, relationer, mediaform och hjälpmedel.
2.3.2 Forskningsområdet informationsteknik och lärande
De forskningsområden som behandlar datorstödd kommunikation mel- lan människor benämns ofta datorförmedlad kommunikation (Compu- ter-Mediated Communication, CMC). Datorstött samarbete kallas Computer Supported Co-operative Work (CSCW). I den senare innefat- tas även datorstött lärande (Computer Supported Collaborative Lear- ning, CSCL) (Fåhraeus & Jonson, 2002). Den föreliggande studien placeras i forskningsområdet CMC. Det är kontextens betydelse för lärandeprocesser som studeras genom att undersöka studerandes upple- velser av och ageranden i en datorstödd kommunikationsmiljö (CMC- miljö). Fokus är på kontextens betydelse för lärandeprocesser. Genom att se kontexten som en förutsättning för att kommunikation mellan människor ska bli begriplig och att kontexten till viss del byggs upp avkommunikationen, kommer både kontext och kommunikation att inne- hålla varandra. Fokus är inte på individnivå utan på den samlade upp- levda kontexten hos en grupp av studerande, som huvudsakligen an- vänder datorn för att kommunicera med läraren. Det är hur fenomen i den upplevda kontexten kan anses ha betydelse för de studerandes lärandeprocesser som är i fokus. Därför placeras denna undersökning i forskningsområdet datorförmedlad kommunikation och inte i området datorstött samarbete.