Undersökningsmiljö och informanter

Vid tidpunkten för val av skola och insamling av empiriskt material (1997) fanns inte många gymnasieskolor som använde utbildning med datorstödd kommunikation mellan lärare och studerande. För att få svar på forskningsfrågorna valde jag en gymnasieutbildning, som för första gången skulle starta flexibel utbildning i en kurs. Ett tungt vägande argument för valet var, att den datorstödda arbetsform som skulle infö- ras var ny både för lärare och studerande. En ny arbetsform innebär att roller, mönster och relationer kan framträda tydligare än i en invand arbetsform. Det finns ofta tysta överenskommelser i en invand arbets- form som gör att ageranden blir svårare att iaktta i en forskningspro- cess. Ytterligare ett argument för att välja just denna gymnasieutbild- ning som forskningsobjekt var att arbetsformen enbart infördes i en del av de studerandes utbildning, nämligen i en kurs. Ur forskningsper- spektiv ser jag det som en fördel. Kontrasten mellan de traditionella undervisningsmetoderna och den nya skulle kunna mana fram tydligare reaktioner (både positiva och negativa) hos de studerande. Valet föll på denna gymnasieskola där en lärare hade bestämt sig för att använda distansutbildning i en kurs som gällde kunskapsinnehållet ”Internet och multimedia”. Kursen skulle förläggas med jämn timfördelning över två terminer. Därigenom gavs det möjlighet att studera processer i under- visningen under en tillräckligt lång tidsperiod. Gymnasieskolan fanns i en av de kommuner som erhöll ekonomiska bidrag från KK-stiftelsens IT-satsning 97/98.

En och samma lärare har planerat, utformat och genomfört utbild- ningen i kursen. Genomförandet gjordes i form av flexibel utbildning (men kallades för distansutbildning av de medverkande). Det var första gången läraren implementerade undervisning i denna form. Innehållet i kursen behandlade datoranvändning, ett kunskapsområde som läraren var väl förtrogen med. Kursen som genomfördes var en ”valbar kurs” för de studerande på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen i årskurs 3 på den aktuella gymnasieskolan. Kursen om- fattade 75 gymnasiepoäng läsåret 97/98 och 80 poäng läsåret 98/99. Målgruppen för kursen var i första hand kvinnliga studerande, men även manliga studerande kunde söka utbildningen. Huvudsyftet med kursen var att främja modern informationsteknik och jämställdhet i skolan. Utbildningsformen var vald för att tydliggöra användbarheten av datorkunskap. Kursbeskrivning och betygskriterier fanns på kursens

webbplats och var därmed åtkomliga för de studerande under hela kurs- tiden. Enligt kursbeskrivningen ställdes inga krav på särskilda förkun- skaper. Inga krav ställdes heller på att kursdeltagarna skulle ha tillgång till egen datorutrustning i hemmet. Målet med kursen var att den stude- rande efter genomgången kurs skulle ha kunskaper och rikliga erfaren- heter inom följande områden:

- Grundläggande datorkunskap. - Informationssökning på Internet.

- Kommunikation med andra via intranät och Internet. - Grunderna för publicering på Internet.

- Multimediepresentationer, kombinera text, bilder och ljud till en helhet på ett genomtänkt och strukturerat sätt.

- Kännedom om krav och förutsättningar för olika yrken där IT an- vänds.

Det krävdes aktivt deltagande i datorkommunikationen mellan lärare och studerande, inlämnande av arbetsuppgifter och genomförande av ett skriftligt prov för att kursdeltagarna skulle betygsättas.

Undervisningen genomfördes med hjälp av kommunikation via

webbplats på Internet, e-postkommunikation, diskussionsforum på In- ternet och fysiska träffar mellan lärare och studerande. Alla kursdelta- gare hade tillgång till utrustning för att nå Internetkommunikationen i hemmet eller i skolan. Det fanns inga obligatoriska kontinuerliga un- dervisningstillfällen planerade. Cirka två timmar per vecka var reserve- rade för varje grupp i skolans datorstuga, men tiderna var samtidigt bokningsbara för alla studerande som genomförde kursen. De studeran- de erbjöds att delta i lärarledd undervisning. Undervisningen under höstterminen gällde grunderna i datorhantering. Därutöver erbjöds de studerande att delta i undervisning då ny programvara infördes i kurs- avsnitten. Grupparbeten ingick i kursen i vilka de studerande själva kunde avgöra om de ville arbeta med hjälp av datorkommunikation eller i form av fysiska träffar. De studerande skulle även genomföra ett projektarbete där var och en skulle kontakta något företag eller någon institution utanför skolan för att tillsammans med dem utveckla en mul- timedieprodukt, t.ex. en hemsida för företaget eller institutionen.

Webbplatsen för kursen var utformad som en envägskommunikation mellan lärare och studerande, där läraren kontinuerligt gav information

till de studerande. Där fanns all information om kursens mål, syfte, be- tygskriterier och tidsplanering för kursens innehåll. Varje vecka lade läraren ut en översiktsplan som täckte innehållet för flera veckor framåt (och bakåt). Planen innehöll en kort beskrivning av varje veckas avsnitt och vad de studerande skulle redovisa. Länkar till instuderingsfrågor och till mer detaljerad hjälp för varje moment fanns i översiktsplanerna. Läraren skrev ytterligare en webbsida som ingick i kursens webbplats med mer utförlig text kring de uppgifter och de moment som de stude- rande skulle arbeta med. De studerande fick instuderingsfrågor via webbsidan varje vecka. Frågorna var utformade dels som faktafrågor, dels som frågor som direkt anknöt till övningar i vilka datorn skulle användas. Lärarens avsikt med dessa frågor var att stimulera de stude- rande till att använda datorn eller datorprogram för att utföra praktiska övningar och därigenom få ökad förståelse för olika begrepp. De stude- randes bearbetning av instuderingsfrågorna skulle inte redovisas till läraren.

Antal deltagare läsåret 97/98 var 44 studerande (32 kvinnor och 12 män) och en lärare, medan det läsåret 98/99 var 39 studerande (19 kvinnor och 20 män) och en lärare.