4 Resultat och tolkning
4.4 Datorkommunikation
4.4.1 Kommunikation via webbplats
Den pedagogiska uppläggningen går ut på att de studerande regelbun- det besöker kursens webbplats och tar del av den information som lära- ren ger. Med hjälp av tekniska hjälpmedel etablerar studerande en re- gelbunden kontakt med lärarens undervisningsuppläggning och infor- mation.
Webbplatskommunikation
Webbplatsen används av alla kursdeltagare. Det upplevs som obligato- riskt och självklart eftersom den huvudsakliga kursinformationen sker via kursens webbplats. På kursens webbplats lämnar läraren instruktio- ner för varje veckas arbete. De innehåller även instuderingsfrågor, öv- ningsuppgifter, inlämningsuppgifter, tips, länkar och litteratur. Det stu- derande uppger allmänt att de läser informationen minst en gång i veckan, men variationer förekommer. Några studerande uppger att de läser den varje dag och några vid bestämda arbetsmoment.
Den flexibla utbildningen förändrar de studerandes aktiviteter ge- nom att den kräver användning av tekniska hjälpmedel. Kursinnehållet och informationen kring det kan endast nås via dessa tekniska hjälpme- del. Det kravet innebär att flexibilitet inte erbjuds eftersom de stude- rande måste använda datorkommunikationen inom kursen. De stude- rande har dock i viss mån möjlighet att själva välja när, var och hur länge de vill arbeta.
Innehållet på webbplatsen har en bestämd struktur och kan inte änd- ras av de studerande. Det är en stark struktur (+S). Datorn gör det möj- ligt för de studerande att inom kursens ramar arbeta med en viss flexi- bilitet. De kan använda lärarens instruktioner vid ett obegränsat antal tillfällen och vid de tidpunkter de själva väljer. Det gör att oavsett om uppläggningen av instruktionerna på kursens webbplats är starkt struk- turerade så är möjligheten att använda innehållet i viss grad anpassat till de studerandes individuella önskemål. Användning av webbplatsen utgör en flexibilitet, dvs. den har en svag struktur (-S).
Vid användning av kursens webbplats är kommunikationen mellan lärare och studerande enkelriktad. Det är enbart läraren som kan fram- föra sina meddelanden och beskriva innehållet i kursen. De studerande läser innehållet på webbplatsen regelbundet, men kan inte delge läraren sina synpunkter via densamma. Kommunikation via webbplats medger därför ingen interaktion mellan lärare och studerande. Det är en svag dialogmöjlighet (-D). Bruket av webbplatsen har både en svag struktur och svag dialogmöjlighet. Det innebär en risk för missförstånd mellan lärare och studerande, dvs. det föreligger risk för en hög transaktionell distans (Td). Detta stöds också av Laurillard (2002) som hävdar att det inte räcker med enbart ensidig kommunikation via webbplats för att stimulera lärande hos studerande. Genom bristen på interaktion via webbplatsen är det inte heller möjligt att i Bronfenbrenners (1979) me- ning etablera en social relation mellan lärare och studerande då det en- bart är webbplatsen som används vid undervisningen. Tolkat med Bronfenbrenners begrepp blir konsekvenserna att lärandeprocesser hämmas genom brister i den sociala relationen mellan lärare och stude- rande (-E).
Pedagogiska hjälpmedel
När det gäller inlämningsuppgifter så anser de studerande allmänt att de är obligatoriska. Inlämningsuppgifterna styr studerandes sätt att arbeta. De anser att när inlämningsuppgifterna redovisas så uppfyller de lära- rens krav. Det är dessa redovisningar som betygssätts. Innehållet i in- lämningsuppgifterna följs därför strikt. Ingen flexibilitet för att anpassa innehåll eller uppläggning till individuella olikheter begagnas. Alla studerande ska lämna en redovisning med det innehåll läraren avgör och inom den tid som anges. Kraven vid genomförande av inlämnings- uppgifter har en stark struktur (+S).
För en grupp studerande medför inlämningsuppgifternas obligatoris- ka karaktär stress och oro. Meddelanden i e-posten visar också att det råder osäkerhet om hur redovisningen av inlämningsuppgifter ska ske. De studerande stressas av att uppgifterna måste lämnas inom en viss tidsram. De rådfrågar kurskamrater, inte läraren. Den sociala relationen mellan studerande och lärare är svag och tolkad med Bronfenbrenners begrepp upplevs läraren i dessa fall inte utgöra något stöd för dessa studerandes aktiviteter (-E). Den utnyttjade dialogmöjligheten med lä- raren är svag (–D). De uppfattar att kravet från läraren innebär att de
ska redovisa inlämningsuppgifter, men innehåll och utformning gör dem osäkra. Osäkerheten beror på att de upplever att de själva ska tolka hur, när och vad de ska redovisa. Det svaga dialogutnyttjandet gör att det finns ett pedagogiskt avstånd mellan lärare och studerande (Td). Strukturen på uppgifterna har också betydelse för intresset att utföra dem. Är uppgifterna för strikta upplevs det hämmande för en grupp studerande.
Läraren har konstruerat instuderingsfrågor i syfte att stödja de stude- randes lärande. Frågorna presenteras på kursens webbplats. Instude- ringsfrågorna anses allmänt inte nödvändiga att genomföra. De stude- rande uppfattar att de själva kan avgöra om och hur de vill använda frågorna, dvs. det är en svag struktur. Den upplevs positivt (-S+). Ge- nom att instuderingsfrågorna förmedlas via kursens webbplats förelig- ger en svag dialogmöjlighet (-D) och därigenom också en hög transak- tionell distans (Td). Det ökar risken att lärandet inte blir det avsedda. Dock tolkas instuderingsfrågorna som att de täcker de krav som läraren ställer på kunnande inom kursen och därför används dessa av en grupp studerande vid repetition inför obligatoriska prov. Dessa studerande uppfattar att instuderingsfrågorna implicit innehåller lärarens krav och trots att frågorna inte anses nödvändiga att redovisa är de ändå styrande för aktiviteterna hos dessa studerande. Det är en stark struktur som upp- levs positivt (+S+). Genom de studerandes ageranden visar de också att det är läraren som beslutar om innehåll, mål och värdering av kunskap. Det innebär en låg studerandeautonomi både för mål och värdering (- Am, -Av).
Läraren placerar regelbundet övningsuppgifter på webbplatsen. De är relaterade till innehållet i kursavsnittet som ska behandlas. En grupp av studerande inleder sitt arbete med övningsuppgifterna genom att kontrollera om de har tillräckliga kunskaper och beslutar sig därefter om de överhuvudtaget ska arbeta vidare med dem. De använder öv- ningsuppgifterna endast då de konstaterat att de inte behärskar innehål- let. Därmed upplever de att de själva kan avgöra vad de behöver arbeta med. Uppläggningen av egna arbetsprocedurer är därigenom flexibel då det gäller arbete med övningsuppgifterna. Det är en svag struktur och det upplevs positiv (-S+).
Läraren delger de studerande litteraturtips. Dock har ingen av de studerande använt sig av dessa. De anser att den information de behö- ver finns på kursens webbplats. Därför använder de studerande i viss
omfattning länktipsen som läraren föreslagit. De anser att den informa- tion de kan få med hjälp av datorn är tillräcklig för kursens innehåll. Internetinformationen anses vara färskare än vad tillgänglig litteratur är. Läraren har inget uttalat krav på att de studerande ska använda litte- ratur. Valmöjligheten utgör en flexibilitet, dvs. en svag struktur (-S). En grupp av studerande anser att de följer instruktionerna läraren skriver på kursens webbplats, men för att helt förstå texterna måste lä- raren också finnas tillgänglig för att förklara innehållet. Det föreligger ett kommunikationsglapp genom att webbplatsen har en låg dialogmöj- lighet (–D-). Detta innebär en risk för missförstånd mellan lärare och studerande, dvs. en hög transaktionell distans (Td) och konsekvenserna att avsett lärande inte nås. Uttryckt med Bronfenbrenners termer finns det en brist i den sociala relationen till läraren (-E) vid arbete enbart via webbplatsen. Det betyder att den inte medverkar till att stimulera läran- de och utveckling.
En annan grupp av studerande upplever att det inte är nödvändigt att följa lärarens instruktioner som läggs ut på kursens webbplats. De upp- lever att det finns alternativa möjligheter att genomföra arbetet i kursen. Strukturen är därmed svag och det upplevs positivt (-S+). Svag struktur i kombination med en svag dialogmöjlighet innebär dock risk för en pedagogisk distans mellan lärare och studerande (Td).