I Fokusgruppen ingick sju personal, fyra kvinnor och tre män, och skedde under vecka två av utvecklingsarbetet. Personalen består av lärare i fritidshem, elevassistenter, lärarassistenter och fritidsledare. De har varierande erfarenheter, ett till tjugoett års erfarenhet av arbete på fritidshem. Intervjun spelades in och vi har transkriberat ljudfilen ordagrant. Vi har kodat personalen med P1 till P7. Skolans och kommunens namn har vi ersatt med ***.
6.4.1 Aktiviteter som ska öka samhörigheten mellan eleverna
Personalen berättade att de har fadderverksamhet som eleverna i årskurs fyra till sex ansvarar för. De planerar och genomför aktiviteterna med eleverna i årskurs två. Aktiviteter som då har genomförts är cykling, fotboll, bakning, filmvisning, lek och pyssel.
Vi har ju också en fadderverksamhet tillsammans med årskurs två. Dääre fyrsexorna planerar upp ähh den här fadderdagen och sen presenterar dom. Dom tog fram tre eller fyra olika förslag som de ska göra under dagen sedan presenterar dom det för årskurs två. Åhh sen utförde även fyrasexorna den här aktiviteten med årskurs två (P1).
Någon gång har de bland annat haft satt gjort någon cykelbana så att eleverna har fått cykla. Ähh, någon gång har det varit fotboll (P1).
Bakat……filmvisning har varit med några gånger (P2).
Film. Ähh ja kommer inte ihåg allt. Åja ibland har det varit någon lek (P1)” Pyssel (P2).
Ja pyssel har vi också har vi varit med och gjort (P3)
Avdelningen med de yngsta eleverna ser att det kan skilja mycket på de som går i förskoleklassen och i årskurs ett. De kan då lära sig mycket av varandra. Enligt personalen har de gemensamma samlingar.
Samt att de lär sig av varandra. (medhållande emmm, från några andra av personalen.) Vi har F-1 hos oss. Ibland är det ganska så stor skillnad fast att det bara skiljer ett år så är det, det är jättebra de lär sig mycket av varandra (P2).
De besöker skolan närområde för att eleverna ska bli trygga.
Vi har då de yngsta åldrarna då som är förskola, ettor och där är de ju så att säga nästan halva året går ju in att vi ska få dem trygga först och främst när dom börja på ny skola. Då tar vi mycket hjälp av dem som går i ettan åå som har varit här i ett
år och det gör vi mycket med samtal, lekar. Vad är det mer? Ja. Mycket besök i närområdet. sen bygger man ju på detta (P4).
6.4.2 Personalens syn på elevernas samhörighet
Personal upplever att det är bra när det är blandade åldrar. De lär sig av varandra då. De ser även att det är mycket bråk mellan eleverna ute på skolgården. En orsak till detta är att skolan är mångkulturell. De ser dock att det kan finnas fördelar med att skolan är mångkulturell.
... Alltså, det finns ju exempel på det också. Så är det ju så, och det sker främst på skulle jag vilja säga under raster å så fall ute. Å då det kanske att man tar med sig det som kommer hemifrån. Att det utmynnar ute på skolgården å ofta då i fysiska lösningar. Att de slåss. Å är oense. Det är egentligen inte saker som har hänt på skolan. Men som har att göra med att man kommer från olika länder… det här med mellanmål att det så att man är väldigt noga med att kommentera val av mat och att poängtera att du tillhör viss religion. Är det här verkligen någonting du ska ha på tallriken? Så den biten ser vi också, men sen ser vi också andra biten på *** och fördelar med att komma från olika länder och att vi möts i olika åldrar. Det kan också bli jäkligt bra. Så visst finns båda delar, men vad överväger det andra tänker jag. (P5)
Personalen ser att det har blivit tuffare klimat på skolan de två sista åren. Detta beror på att det har blivit mer mångkulturellt och att elevantalet har ökat i ett socioekonomiskt utsatt område. Problemen beror på att eleverna påverkas av samhällsklimatet och är inget de kan åtgärda på skolan.
P5 har en teori om varför det har blivit tuffare
Ja, det har väl blivit att *** har blivit större, tänker jag. Vi har fler elever, vi har också fler elever på *** just nu som har större behov av särskilt stöd, men också dels för att vi påverkas ju av omvärlden. Jag tänker att det påverkar skolan i allra högsta grad att det som händer utanför härvid påverkar även oss. Just nu är det ju väldigt oroligt. Jag tänker att komma in på skolgård å fritidshem, så det tror jag egentligen är det bästa svaret på det. Tänker jag. Äää. Ja, det är väl det vi tänker. Tänker att *** kommun är en av de kommuner där barnfattigdomen ökar ju. Jag tänkte att det är också något som påverkar vår sociala situation på skolan och att det också kan vara en bidragande faktor eller orsak. Det är många såna stora stora faktorer på samhällsnivå som skolan kanske inte direkt kan påverka, men som på något sätt påverkas ändå. (P5)
Personalen anser att elevgruppen i årskurs två är svår. Eleverna tål inte varandra.
Ja och hos oss är det ju årskurs två. Ämmmhm. Där är väl många egentligen som inte tål varandra. Ähmmm en ganska svår barngrupp så där föräldrar som tycker som tycker väldigt mycket att mitt barn inte ska gå med inte med den och inte med den och så. Ämmhm men det det är också något som vi får möta åhåå. Jobbar med hela tiden. (P6)
P5 fyller på med att elevernas vårdnadshavare har starka viljor.
… nu det här med föräldrartrycket att det är mycket hårdare klimat på föräldrarna det trycket på oss när de står i farstun. Att vi behöver vara väldigt extremt tydliga och nästan ibland mot en del föräldrar att väldigt otrevliga för att de ska förstå att dom inte kan säga och göra som de vill. (P5)
P2 anser att personalen har ett ansvar över att få eleverna att se olikheter något positivt.
…Vi har ju en stor del att förklara vad vissa barn och andra människors olikheter också mellan barngrupperna. Att vi är olika å det är asså en något positivt. Asså det har ju vi också ett jättearbete att göra. Får de inte det hemifrån så är ju vi en stöttepelare från fritids att ge dem de. (P2)
6.4.3 Personalens syn på elevernas behov
Enligt personalen har många elever behov av extra stöd. Det är sociala situationer som är svårast för eleverna. En orsak är elevernas kulturella skillnader:
Vi har väldigt många olika nationaliteter i den gruppen. Ähhh. Vi har många elever från vårt mest socialt utsatta område i *** som kommer därifrån något som också gör att många av våra elever behöver extremt mycket närhet ähhh och har problem med tilliten till vuxna. (P5)
P6 fortsätter med elevernas behov.
Tillsyn behöver de också egentligen, … För att vi… Det går så himla snabbt till att det blir något jättefel (P6).
Som personal gäller det att hela tiden vara med på vad eleverna gör, för det kan gå fort. Det finns elever som skulle behöva ha en personal för sig själv. De ser att eleverna har ett behov av fostran och närhet. Desto större elevgrupperna är desto svårare blir det att uppfylla elevernas olika behov.
Ja man säga att fostras uppdrag när det gäller i den elevgruppen är mycket större än vad vår kunskapsuppdrag är. … Vi ska komma ihåg att alla avdelningar har ju så många barn inne på fritids idag med väldigt, ja kan ju inte säga extrema men väldigt speciella behov som vi också behöver ta hänsyn till och som egentligen behöver en till en tillsyn som gör det hela väldigt mer komplext. (P5)
6.4.4 Elevgrupperingar på fritidshemmet
På fritidshemmet förekommer det grupperingar. De grupperingar som personalen främst ser är: nationalitet, intressen och elever med särskilda behov.
... Asså det är mycket grupperingar. Det har ju mycket att göra med tillhörande nationalitet. Det är väl egentligen det man kan säga om grupperingar. Sedan har vi de elever med särskilda behov som hamnar utanför, som inte har någon egentlig gruppering överhuvudtaget. Men, jag skulle säga att mycket av med nationaliteter att göra vilka man väljer att vara med. (P5)
P4 fortsätter med att lägga till att det finns annat som kan styra grupperna. P7 anser att det är en genusfråga.
Intressen också lite (P4).
och det är huvudsakligen pojkarna i detta fall, eftersom de dras med i olika idrotter (P7).
Personalen anser också att personlig mognad har och göra med hur eleverna gruppera sig:
Ja, men sen är det också sånt som har med alltså i den här åldern så har man kommit jäkligt olika långt med med personlig mogna och sånt. Det är också ett sätt att gruppera man mär, vi i den här gruppen har kommit så här långt medans några som går i årskurs ett kan vara extremt barnsliga dom dras till varandra. Så jag tänker på många olika saker som grupperar än på fritidshemmet. Men några exempel som vi har sagt då. (P5)
Personalen ser inga problem med grupperingarna så länge de inte påverkar varandra negativ.
Så länge man inte är rädd för att bryta dom här grupperingar så tycker jag att det är bra att man någonstans ändå väljer. Kanske för de gör ju vuxna med, det gör jag med, det gör ni med. Alltså vi väljer vilka vi umgås med, och det kan inte vi kanske väl inte alltid gå in och alltid styra och bestämmer över. Ååhh det tycker jag inte att vi ska gå in och styra heller. (P5)
Det enda som vi kan gå in och styra är om vi ser att det är negativa värderingar. … Än det positiva å säger nej, det är ju bara synd (P2).
Det negativa enligt P2 kan vara när pojkarna går ihop och säger att flickor inte kan spela fotboll. Det är positivt att eleverna kan välja var de tillhör.
Ja men det negativa är väl när killarna gaddar ihop sig och säger att tjejer inte kan spela fotboll det är ju negativt. Men det är ju självklart att en tjej kan spela fotboll. Det är inte det jag menar å så det positiv är när man kan se en kille faktiskt kan faktiskt, nu är detta jättestereotyp att se att killar kan sitta och ritar med tjejer. Det är fantastiskt och inte känna att nu kommer någon och aaah säger något utan gör det. (P2)
6.4.5 Resultat av fokussamtal med personal
För att öka samhörigheten och självtillit på fritidshemmet har de fadderverksamhet. De ser att de yngre eleverna kan lära sig av de äldre. Deras största utmaning är att få eleverna att bortse varandras nationaliteter och kunna leka med alla oavsett nationalitetstillhörighet. De ser att eleverna tillit till vuxna måste bli bättre för att eleverna ska få förtroende för personalen och andra vuxna.
Grupperingar förekommer på fritidshemmet och detta är både positiv och negativt. Det positiva är att de kan välja vilken grupp de vill tillhöra. Det finns även positiva exempel på pojkar som ritar med flickor. Eleverna kan påverka varandra negativt som när
pojkarna säger att flickor inte kan spela fotboll och när de bestämmer vem som inte får vara med. Personalen får då gå in och bryta detta. De anser att kunskapsbehovet får stå åt sidan för att fostransbehovet är större.