6.2 Formkrav, för vem eller vad?
6.2.2 Formkravet för aktieteckning vid nyemission
Propositionen till den nuvarande regleringen påtalar två huvudändamål med form-kravet för aktieteckning vid nyemission, att;
• formkravet ska skapa garantier för att emissionsvillkoren är kända för aktietecknaren, och
• det ska i efterhand inte uppkomma några oklarheter gällande villkoren för teckningen.
Villkoren sammanfattades av HD, i NJA 2016 s. 107, som att det viktiga dels var att den tecknande parten blir adekvat informerad och dels att det är tydligt för parten vilka villkor som emissionen ingås på.
En tydlig skillnad mellan formkravet för fastighetsöverlåtelser och formkravet i 13:13 ABL är att i det senare formkravet framhålls inte tredjemans intressen som ett ändamål värt att beakta. Istället torde tredjemans intressen beaktas framförallt enligt 13:14 ABL som fastslår att teckning som skett utan att uppfylla formkravet inte kan ogiltigförklaras när emissionsbeslutet väl registrerats. Detta innebär att formkravet enbart har verkan mellan parterna till dess att tredjeman påverkas, i och med att teckningen publiceras. Därtill har prejudikatet i NJA 2016 s. 107 effekten att parterna blir bundna obligationsrättsligt visavi varandra så länge utfästelsen är skriftlig och garanten blivit adekvat informerad. Avsaknad av skriftlig form kan ha betydelse, men måste inte ha det. Domen öppnar därför att även icke skriftliga utfästelser kan leda till bundenhet. Vad som är av relevans torde troligtvis vara att garantens vilja tydliggjorts på ett klart sätt och att detta går att visa. Från HD:s motivering i emissionsgarantimålet synes det även som att informationskravet är tämligen lågt ställt. Enligt Sandströms mening är rättsutvecklingen som emissionsgarantimålet frammanat rimlig och väl i linje med det moderna samhället som sådant.118 För egen del är jag beredd att hålla med Sandström vad gäller att avtalsfriheten bör premieras. Formkravet i 13:13 får anses utgöra en form av
118 Sandström, En välkommen dom om garantiavtal och aktierätt, publicerad på www.infotorg.se den 29 mars 2016.
46
minimiskydd för aktietecknaren, även om det måhända är väldigt lågt ställt. För det fallet att parterna vill att avtalet ska stå sig, även om formkravet inte är uppfyllt, är det tillräckligt att bolaget registrerar emissionen. Tecknaren kan inte heller dra sig ur avtalet om vederbörande blivit adekvat informerad och skriftligt – eller möjligtvis på annat sätt – utfäst sig att teckna aktier, vilket förhindrar otillbörligt spekulerande på bolagets bekostnad.
6.3 Framtidens formkrav
Ändamålen bakom formkraven i 13:13 ABL och 4:1 JB har tydliga skillnader.
Formkravet för fastighetsöverlåtelser baseras, till skillnad från formkravet för aktieteckning vid emissioner, till stor del på skyddet för tredjeman. I ABL finns det istället en separat regel i 13:14 vilken fastlår att en brist i formkravet inte kan åberopas för ogiltighet när emissionen väl registrerats hos bolagsverket. Parterna kan därtill bli bundna obligationsrättsligt visavi varandra om parten som ska teckna aktier uppfyller vissa minimikrav. Frågan är om inte en liknande lösning kan tänkas lämplig även vad gäller överlåtelser av fastigheter.
Det finns mycket som tyder på att utfästelser bör och eventuellt kommer bli giltiga även vad gäller fastighetsöverlåtelser. Samtidigt motiveras ändamålen bakom formkravet till stor del på tredjemans intressen. Ett viktigt intresse är att lagfarten behöver registreras eftersom transaktionen på så vis blir offentliggjord.
För staten är det exempelvis viktigt att överlåtelsesumman offentliggörs då denna utgör underlag dels för eventuell kapitalbeskattning och därtill för stämpelbeskattning.119 Enligt min mening är det inte rimligt att dessa ändamål ligger till grund för att avtalet mellan förvärvaren och överlåtaren ska bli ogiltigt på grund av att avtalet inte är skriftligt eller att en överlåtelseförklaring saknas. Det viktiga torde vara att parterna, oavsett form för avtalet, kan bevisa vad som avtalats och att det finns tydliga incitament för parterna att registrera de nödvändiga uppgifterna hos inskrivningsmyndigheten.
119 Köparen är den som står för stämpelskatten enligt JB 4:10 st. 3.
47
Med hänsyn till den växande digitaliseringen av samhället dröjer det förmodligen inte många år innan skriftlighetskravet i 4:1 JB moderniseras. Då avtalsfriheten på nytt åberopas med kraft av rättsväsendet kan detta komma att vara ett perfekt tillfälle för lagstiftaren att överta rodret och en gång för alla styra bort från en nästan 300 år gammal rutt. Förmodligen kommer överlåtelser av fastigheter även i framtiden ske under kontrollerade former, med hjälp av en fastighets-mäklare.
Förhoppningsvis kommer parter som inte avtalar i enlighet med formkravet betraktas som mogna nog att göra detta, istället för att – som idag – avtalet ogiltigförklaras. För att skydda tredjeman bör självfallet krav på lagfarts-registrering (med hot om exempelvis vite) efterfölja en fastighetsöverlåtelse även i framtiden. Den otymplighet som kan uppstå för inskrivningsmyndigheten i och med att alla avtal eventuellt inte kommer vara skriftliga torde uppvägas av de praktiska fördelar som en digitalisering medför. I en modern framtid bör således formkravet för fastighetsöverlåtelser revideras och avtalsfriheten premieras.
48
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Proposition 1970:30, Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till jordabalk; given Stockholms slott den 20 mars 1970
Proposition 1970:20 del A
Proposition 1970:20 del B
Proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag
Lagberedningens förslag till jordabalk m.m. III, 1909:5
SOU 1947:38 Lagberedningens förslag till Jordabalk. 1
Dnr 519–2016/2047 Ändring av inskrivningsförordnandet (2000:309)
Litteratur
Adlercreutz, A., Gorton, L. & Lindell-Frantz, E., Avtalsrätt I, uppl. 14, Studentlitteratur AB, 2016 (cit: Adlercreutz I)
Adlercreutz, A., & Gorton, L., Avtalsrätt II, uppl. 6, Studentlitteratur AB 2009 (cit: Adlercreutz II)
Af Trolle, H., Lagberedningens förslag till jordabalk. En redogörelse för några huvudpunkter. I: SvJT 1948
49
Almén, T., & Eklund, R., Lagen om avtal, 8 uppl., Kungliga boktryckeriet P. A.
Norstedt & Söner, 1963 (cit: Almén & Eklund)
Almén, T., Om Auktion II, Akademiska boktryckeriet Edv. Berling, 1900 (cit:
Almén)
Andersson, S., Johansson, S. & Skog, R., Aktiebolagslagen en kommentar. Del I, Norstedts Juridik, 2012 (cit: Andersson m.fl.)
Bjuvberg, J., Företagsekonomi för jurister, 2 uppl., Studentlitteratur AB 2013
Grönfors, K., Avtalsgrundande Rättsfakta, Santérus förlag, 2013 (cit: Grönfors)
Håstad, T., Emissionsgarantimålet NJA 2016 s. 107; nu fråga om domvilla och resning samt lämplig domstol för vissa extraordinära ärende. I: Juridisk Tidskrift 2016–17 nr. 2, s. 102-121
Karlgren, H., Om Stiftelseurkund och aktieteckning, Gleerup, 1930 (cit: Karlgren, Om stiftelseurkund)
Karlgren, H., Formkravet vid fastighetsköp. Några anteckningar i anledning av en nyutkommen avhandling. I: SvJT 1952 s. 783–800
Karlgren, Studier i allmän avtalsrätt, H. Ohlssons boktryckeri, 1935 (cit:
Karlgren, avtalsrätt)
Karlström, H., Är ett löfte att teckna aktier rättsligt oförbindande? I: JT 2001-02 1, s. 57–67 (cit: Karlström)
Kleineman, J., Principerna för bindande avtalslöften och frågan om formavtalets giltighet. I: Avtalslagen 90 år, red: Flodgren, B., m.fl. 2005 (cit: Kleineman)
50
Lehrberg, B., Avtalsrättens grundelement, 2 uppl., Iusté Aktiebolag, 2006 (cit:
Lehrberg, Avtalsrätt)
Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 8 uppl., Iusté Aktiebolag, 2015 (cit:
Lehrberg, Metod)
Malmström, Å., Några anteckningar till fastighetsköpets historia. I: SvJT 1941 s.
230–253
Nerep, E., Emissionsgarantier – vad gäller idag och vad bör gälla i framtiden? I:
Nyemissioner av aktier – de lege lata och de lege ferenda, red: Skog, R., Stockholm Centre for Commercial Law, 2004 (cit: Nerep)
Ramberg, J. & Ramberg, C., Allmänt avtalsrätt, 10:1 uppl., Wolverts Kluwer, 2016 (cit: Ramberg & Ramberg)
Skog, R, Rodhes Aktiebolagsrätt, 24 uppl., Norstedts Juridik AB, 2014 (cit:
Skog)
Svensson, O., Viljeförklaringen och dess innehåll, Nerenius & Santérus, 1996 (cit: Svensson)
Taxell, E., Avtalsrätt, Norstedts Juridik, 1997 (cit: Taxell)
Unnersjö, A., Emissionsgarantiers bindande verkan och interventionsbetalarens ställning. I: JT 2015–16 nr. 2, s. 409–440
Vahlén, L., Formkrav vid fastighetsköp, Nordiska bokhandeln, 1951 (cit: Vahlén)
Westermark, D. & Lagercrantz, M., Om nyemission, Norstedts Juridik AB, 2013 (cit: Westermark & Lagercrantz)
51
Åqvist, C, Emissionsgarantier, avtal i strid med aktiebolagslagen, i: JT 2005–06 s. 598–618 (cit: Åqvist)
Rättsfall
NJA 1918 s. 394
NJA 1971 s. 516
NJA 1974 s. 314
NJA 1984 s. 673
NJA 1992 s. 66
NJA 1998 s. 610
NJA 2012 s. 1095
NJA 2016 s. 107
Internetkällor
Sandström, T, En välkommen dom om garantiavtal och aktierätt, publicerad på www.infotorg.se den 29 mars 2016