vara starkt på en globaliserad marknad. Elvägar är ett sätt att utveckla miljö-smarta tunga transporter i det befintliga vägnätet och kan bli ett bra komplement till dagens väg- och järnvägstrafik. I bör-jan av sommaren invigdes en teststräcka med elkraft för tunga fordon på E16 i Sandviken. Sverige är ett av de första länderna i världen som genomför sådana tester på allmän väg. Elvägar kan ta oss ett steg närmare fossilfria transporter och har en potential att nå nollutsläpp av koldioxid.
RESULTAT FRÅN AVSLUTADE PROJEKT 2016
FoI kan leda till förbättringar i närtid, men också förändringar av hela trans-portsystemet på sikt. För att forsk-ningsresultat ska komma till nytta och ge effekter behövs det ofta någon form av ytterligare utveckling eller insats. Därför är det svårt att visa effekter av de projekt som avslutats under året. Nedan visas exempel på några forskningsre-sultat som tagits fram under året och en
Forskning och innovation
Forskning och innovation (FoI) är ett viktigt verktyg för att kunna skapa ett hållbart samhälle där resor och trans-porter fungerar för alla. Vårt FoI-arbete formas efter den verksamhet som följer av vår uppgift. Regeringen har även gett oss i uppdrag att bedriva forskning och innovation för minst 55 miljoner kronor inom sjöfartsområdet, och minst 50 mil-joner kronor inom luftfartsområdet. Trafikverkets FoI-verksamhet spänner över stora delar av innovationskedjan – från tillämpad forskning till demonstra-tion och nyttiggörande. Den ska tillföra ny kunskap och utveckla nya lösningar samt förbättra befintliga tjänster. Vår FoI-verksamhet är därför central för kompetensutvecklingen inom vår egen verksamhet, men även för akademin och institutioner.
STYRNING AV FORSKNING OCH INNOVATION
Vår FoI-verksamhet styrs genom nio tematiskt indelade FoI-portföljer som är anpassade för att möta de utmaningar vi står inför. Utgångspunkten för priorite-ringen av projekt är den årliga inrikt-ning för forskinrikt-ning och innovation som beskriver våra behov av FoI. Under året satsades 536 miljoner kronor fördelat på 617 projekt, varav 288 påbörjades och 248 avslutades under året, se Tabell 50.
PÅGÅENDE STORA FORSKNINGS-SATSNINGAR
Vi samarbetar med andra problem-ägare eller forskningsfinansiärer kring gemensamma områden och fokuserar på projekt som ger nytta till flera parter. En viktig del av vår FoI-verksamhet är engagemang inom EU – som exempel-vis Horisont 2020 (EU:s ramprogram för forskning och innovation). Forsk-ningsprogram inom luftfartsområdet som SESAR (Single European Sky ATM Research) utvecklar tekniska och operativa koncept för att öka säkerhet, kapacitet och kostnadseffektivitet samt minska miljöpåverkan. ZeroVisionTool är ett program som ska skapa finansiella mekanismer som kan bidra till sjöfartens ”gröna omställning”.
Shift2Rail är ett europeiskt samar-betsprojekt med målet att det europeiska järnvägskunnandet ska fortsätta att
bedömning av effekter som de förväntas kunna ge. Exemplen är valda för att tillsammans visa på bredden av projekt vad gäller forskningsområde, trafikslag och olika effekter.
Projektet Tolkning av regnstatistik har studerat den samlade sannolikheten för översvämning på en väg- eller järn-vägssträcka jämfört med sannolikheten för översvämning orsakad av en enskild trumma. Resultaten blir värdefulla i ar-betet med att klimatanpassa infrastruk-turen för att minska risken för stopp till följd av väderhändelser.
Projektet Kollektivtrafik på vatten har ökat den generella kunskapen om vattenvägarna och deras potential. En slutsats är att resor på vatten inte är ett självändamål, utan bör nyttjas när det är relevant och hållbart – där det kan tillföra kapacitet och tillgänglighet eller göra staden och transportsyste-met mindre sårbart genom att utgöra en genväg eller avlastning. Resultaten blir ett viktigt underlag för planering av städers transportförsörjning, men det
Tabell 50
Verksamhetsvolym Forskning och innovation, miljoner kronor
2016 2015 2014
Portfölj 1 Ett energieffektivt transportsystem 18 18 20 Portfölj 2 Väl fungerande resor och transporter i storstad 35 28 27 Portfölj 3 Effektiva transportkedjor för näringslivet 28 24 31 Portfölj 4 Robust och tillförlitlig infrastruktur 86 63 59 Portfölj 5 Mer nytta för pengarna 91 100 100 Portfölj 6 Trafikverket en modern myndighet 25 21 29 Portfölj 7 Strategiskt initiativ, transportpolitik 136 123 130 Portfölj 8 Sjöfartsorienterad FOI (enligt regleringsbrevet) 58 51 53 Portfölj 9 Luftfartsorienterad FOI (enligt regleringsbrevet) 60 47 49 Summa verksamhetsvolym forskning och innovation 536 475 499 Finansiering
Anslag
- 1:1 ap.5.1 Väginvesteringar 71
- 1:1 ap.5.2 Järnvägsinvesteringar 50
- 1:1 ap.9 Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet 171 -1:1 ap 12.2 Forskning och innovation 361 304
- 1:2 ap.1.1 Drift och underhåll av vägar 1 61 - 1:2 ap.1.2 Bärighet och tjälsäkring av vägar 0 39 - 1:2 ap.2.1 Drift, underhåll och trafikledning på järnväg 1 68 - 1:2 ap 4 Forskning och innovation 165 146
- 1:3 ap.2 Trafikverkets administration 23 39
Bidrag 10
Intäkter av avgifter och övriga intäkter 0
Summa finansiering 536 475 499
Anslagsposten 1:3 ap 2 Trafikverkets administration avser FoI inom verksamheter som finansieras av administra-tionsanslaget.
Resultatredovisning
Forskning och innovation
förutsätter dock att frågan kommer in i tidiga skeden.
En förstudie om informationsdelning
och trafikslagsövergripande trafikled-ning visar att det finns en generell
förbättringspotential för trafikrelate-rade myndigheter i att harmonisera hur data tillgängliggörs, marknadsförs och licensieras. En ”one stop shop” för trafikrelaterade data eller harmoni-serade ”fönster” hos respektive myn-dighet skulle göra tillgången till data mer överskådlig och lättillgänglig, för tjänsteutvecklare och andra som vill integrera informationen. I studien har man identifierat digitala flaskhalsar inom respektive trafikslag, och det blir ett viktigt underlag för fortsatt arbete med ett antal demonstratorer.
UPPSAMT är ett samverkansprojekt
i järnvägsbranschen för att automatiskt kunna samla in och analysera data om anläggningens tillstånd genom avvikelse-data från fordon i trafik. Skarpa tester har genomförts där entreprenörer har sänts ut för att förebygga kontaktledningspro-blem, grundat på avvikelsedata från for-don i trafik. Resultaten har varit positiva, och det här är ett viktigt steg mot att få bättre koll på anläggningen och kunna utföra ett mer förebyggande anläggnings-underhåll. Ytterligare demonstrations-projekt kommer att genomföras.
Projektet Automatiska fordons
påver-kan på Stockholmstrafiken och nya effekt-samband har gett oss en bättre
uppfatt-ning om hur fordonsutvecklingen, och på sikt självkörande bilar, kan påverka kapaciteten i vägnätet. Projektet har utvecklat tre troliga scenarier om hur fordonsflottans sammansättning kan se ut år 2030, och gjort en kvantitativ upp-skattning av effekterna för Stockholms vägnät. Den nya kunskapen visar några problem som måste lösas för att i realite-ten nå möjliga kapacitetsförbättringar.
Projektet Öppna data – värdeskapande
service har utvecklat en modell för att följa
upp och mäta hinder och behov kopplat till tjänsteutveckling baserad på öppna data. Modellen kan användas i samspelet med tredjepartsutvecklare för att skapa anpas-sade stödfunktioner, baserade på tredje-partsutvecklarprofil och utvecklingsfas. På så vis kan vi underlätta för tredjeparts-utvecklare att skapa livskraftiga digitala tjänster baserade på öppna data.
Projektet Styrramverk har studerat robusthet i järnvägsinfrastrukturen. Studien har visat hur robusthet kan utvecklas genom ett nytt ramverk för styrning, och hur den kan utvärderas genom ett nytt kvantitativt sätt att mäta. Studien har också beskrivit hur hållbarhet för järnväg ur ett miljö- och energiperspektiv kan utvecklas genom
att ta hänsyn till robusthet i infrastruk-turen. Kunskapen är värdefull för att vi ska förbättra förmågan att bedriva ett effektivt underhåll.
Projektet Analys av High Capacity
Transports säkerhet och effektivitet genom trafikflödesindikatorer har genom
trafiksimuleringar med längre och tyngre fordon (än nu gällande regelverk) studerat trafiksäkerhetseffekter. Studien visar att trafiktätheten minskar efter-som det totala antalet fordon på vägen minskar. Längre fordonskombinationer tenderar att vara säkrare, och den gene-rella olycksrisken minskar med närvaron av längre och tyngre fordon. Mindre skillnader i färdhastighet mellan for-donsklasser ökar också trafiksäkerheten. Kunskapen är viktig när vi utvärderar möjligheter att införa nya tillåtna vikter och längder för fordon på vägnätet.
Projektet Klimat- och energikrav
på infrastruktur har studerat hur
klimat-smart man kan bygga en vanligt förekommande betongbrokonstruk-tion. Studien har identifierat ett antal åtgärder som kan reducera klimatgas-utsläpp vid bygganden. Resultaten har sammanställts i praktiskt användbara råd och riktlinjer för klimatoptimerat byggande av betongbroar och bidrar till vår ambition att reducera klimatpåver-kan i byggfasen.
67
Trafikverkets årsredovisning 2016 Resultatredovisning
Resultatredovisning
Kompetensförsörjning