Här presenteras tidigare forskning om hur barn påverkas och hur de interagerar med den fysiska miljön. Jag har försökt hitta forskning om den fysiska miljön och vad som finns i den och dess betydelse och påverkan på barn, vidare om toddlare och deras behov och hur de utforskar sin omgivning samt om olika föremåls funktion, konstruerade föremål så som leksaker och icke färdigställt material, exempelvis naturmaterial. Jag har använt mig av tre rubriker för att det ska bli överskådligt för läsaren.
4.1. Den fysiska miljön
Osnes, Skaug och Eid Kaarby diskuterar om vad som är en bra, inbjudande miljö för barns lek och deras fysiska aktivitet (2012, s.145 - 165). Författarna menar att miljön har stor betydelse för barns aktivitet och att det därför är viktigt att anpassa föremål och miljö på ett sådant sätt att barn får lämpliga erbjudanden. Den fysiska inomhusmiljön och de föremål som finns tillgängligt är det som barn utvecklas med och lär sig av (2012, s. 147).
Exempelvis ifall det finns många bollar, blir barn bekanta med just bollar i jämförelse ifall det finns mycket konstruktionsmaterial exempelvis lego, då är det lego som barnen blir lockade av. Vidare menar författarna att toddlarnas lek är av fysiskt slag. Exempelvis så balanserar de, hoppar, springer och snurrar runt efter sin förmåga. Toddlares lek utvecklas i samspel med andra (2012, s. 140).
Vi kan både begränsa och främja barn beroende på hur vi utformar den fysiska miljön i förskolan. Eriksson Bergström kommer fram till i sin analys att ett rums yttre fysiska ramar och de föremål som finns i den påverkar barns handlingsutrymme samt vilka handlingserbjudanden de upptäcker (2013, s.174).
Engdahl tar upp i sin avhandling att förskolgårdens utformning och variation har betydelse för hur barn kan förflytta sig (2014, s.137). Hon menar att variation, d.v.s. att det finns flera olika platser på gården där barn kan vistas i, ger många erbjudanden i miljön.
Exempel på sådana erbjudanden kan vara att barnen får möjlighet att springa, hoppa och balansera. Engdahl menar också att det bör finnas olika material som inte är färdigkonstruerat, exempelvis stenar, sand och vatten. Genom sådant material får barn möjlighet att tolka och transformera utifrån sitt egna individuella perspektiv (2014, s.160).
En annan sak som Engdahl också lyfter fram är att årstidsväxlingar påverkar barns val av platser i utomhusmiljön. Exempelvis när det är mildare väder och sanden i en sandlåda går att bearbeta, då är sandlådan populär bland barnen till skillnad som på vintern när sanden har fryst, då överger barnen sandlådan. Ett annat exempel är snö, vilket kan ge många erbjudanden, men en isig skolgård och oplogad snö kan vara svårt att ta sig igenom (2014, s.147). Särskilt toddlare har svårt att ta sig fram i en sådan miljö. Engdahl menar också att man bör skilja på platser för barn och barns egna platser. Hon menar att barn erövrar platser och transformerar dem till sina egna (2014, s. 148).
7
4.2. Toddlaren, det fysiskt aktiva barnet
I en vetenskaplig artikel kan man läsa om Klaars och Öhmans studie (2012), som handlar om hur toddlare fysiskt skapar förståelse om naturvetenskap när de vistas i naturen. I sin slutsats pratar författarna om att de minsta barnen är mer fysiska och praktiska än verbala och begreppsmässiga. De minsta barnen använder ännu inte så många ord och meningar.
Istället undersöker de sin omgivning fysiskt och kommunicerar också med hjälp av sin kropp, exempelvis kan de gestikulera när de kommunicerar med andra.
I kurslitteratur inom ett tvärvetenskapligt ämnesområde, vilken handlar om kropp, rörelse, hälsa/motorik i förskolan, tar Författarna Osnes, Skaug och Eid Kaarby upp att när barn leker och lär är det barnets kropp som är det mest centrala (2012, s.11). Författarnas uppfattning är att barn lär känna sig själv och världen omkring sig genom rörelser och med hjälp av sin kropp. I anslutning till detta perspektiv blir miljön en väldigt central variabel i den här studien. Författarna diskuterar också om våra sinnen och om hur vi med hjälp av dem kan uppfatta världen och därigenom också vad som påverkar barns rörelseutveckling (2012, s.83 - 95).
Forskning visar att lek har en viktig betydelse för barns utveckling på flera olika sätt.
Knutsdotter Olofsson lyfter fram att det bästa barn vet är att leka och i leken utvecklar de både sin psykiska som sin fysiska förmåga. Lek gör barn fysiskt aktiva och de övar även sin sociala förmåga (2012, s. 91). Författaren menar att barn älskar att öva på att behärska sin kropp och att de blir stolta när de lär sig nya sätt att röra sig på. Knutsdotter Olofsson menar också att när barn leker exempelvis med sand, vatten, klossar och bräder och kuddar upptäcker de rumsliga egenskaper såsom balans, avstånd, högre än, lägre än och fysiska lagar som tyngdkraft (2012, s. 86, 87).
4.3. Vad olika föremål kan erbjuda
Hur föremål ser ut påverkar hur vi uppfattar dem och hur vi tänker att de kan användas.
Jensen har skrivit om leksakers utformning. Han tar upp att leksaker ska vara tillräckligt lika original, exempelvis att en leksakstekpanna ska vara utformad på ett sådant sätt att man förstår att det är en stekpanna, men den får inte vara så lik att man kan förväxla den med en riktig stekpanna. Författaren talar också om andra objekt, att form och funktion ligger nära varandra. Som exempel tar han upp att små stenar skulle kunna föreställa pärlor och att en pinne skulle kunna vara en locktång på låtsas (2009, s. 114 - 115).
I en studie av Ängård kan man läsa om hur barn använder skogens miljö och material när de leker. Eftersom naturmaterial är mindre definierat än färdigkonstruerade leksaker ger det fler erbjudanden för barn att tolka och transformera med i sina lekar (2008, s. 131 - 232).
Enligt Ängård behöver barn även få tillgång till färdigkonstruerat material, exempelvis leksaker, för att därigenom kunna skapa sig erfarenheter. Vidare menar författaren att barn använder naturens element när de återskapar samhället i sina lekar och att de behöver erfarenhet och fantasi för att kunna ta till sig dessa erbjudanden. För att kunna föreställa sig
8
att exempelvis en barkbit är en mobiltelefon, måste barnet ha sett och veta vad en riktig mobiltelefon är (2008, s. 131 - 232).
9