Forskningsdesign – Fallstudie

Då undersökningen syftar till att undersöka hur osäkerheter diskuteras och bemöts i plandokument avgränsas studien till att studera ett antal fall genom en fallstudie (jmf. Esaiasson et al 2017:101. Denscombe 2014:103). En fallstudie fokuserar på en eller ett fåtal fenomen som studeras djupgående (Denscombe 2014:91). Vissa menar att fallstudien enbart kan inrymma ett enda fall (Bryman 2012:73). Denna studien utgår dock från Esaiasson et als (2017:109) resonemang om att fallstudier kan innehålla flera fall, där fallen kan förstås som olika analysenheter i en och samma kontext. I undersökningen kan således kontexten förstås som svensk översiktsplanering och att analysenheterna är olika kommuner.

Fallstudier kan exempelvis ämna att beskriva en händelse, jämföra olika händelser för att upptäcka skillnader och likheter, eller försöka förklara orsakerna till ett visst fenomen. Denna uppsats är beskrivande, då den syftar till att beskriva hur spänningen mellan flexibilitet och fixering inför framtiden hanteras i översiktsplaner. Precis som Esaiasson et al (2017:136) hävdar jag att en beskrivande undersökning kan vara lika intellektuellt krävande som en förklarande undersökning. Anledning till att en beskrivande undersökning har valts är för att det inom svensk planering saknas ett tillräckligt kunskapsunderlag om hur osäkerheter behandlas. Jag ser därmed ett behov av att fylla denna kunskapslucka innan förklarande mekanismer kan utredas.

Antalet analysenheter i en fallstudie är en kritisk metodologisk fråga. Ju färre analysenheter desto större djup och fler faktorer kan undersökas. Antalet analysenheter är således som en avvägning mellan beskrivning och bredd, ju djupare fenomenets undersökts desto bättre fortsättningarna för att undersöka hur olika aspekter inom fenomenet relaterar till varandra men desto svårare är det att hävda en generaliserbarhet (Denk 2002:34-35). Det är dock viktigt att påtala att oavsett hur många fall som studeras kommer det inom ramen för fallstudiedesign inte vara möjligt att nå representativ generaliserbarhet (Yin 1982:51). Studien ämnar därför att analysera olika existerande förhållningssätt till osäkerheter inom svensk fysisk planering. Studien gör således inte anspråk på att kartlägga samtliga möjliga tolkningar av osäkerheter, eller att besvara vilka förhållningssätt som är vanligast.

Undersökningen syftar således till att tillföra empiriskt grundad kunskap om frågan (Jmf. Esaiasson et al 2017:166).

34

Val av fall

Det empiriska urvalet av översiktsplanerna sker utifrån en mest olika-design vilket innebär att analysenheterna, i det här fallet kommunernas förutsättningar, ska vara så olika som möjligt (Flyvbjerg 2006:230). Valet av fall har utgår från två kriterier. Dels ska kommunen ha en pågående översiktsplanprocess, med en samråds- eller granskningsversion av översiktsplanen som ännu inte antagits. Detta har gjorts för att mycket av forskningen som uppsatsen bygger på har publicerats de senaste tio åren (Haasnoot et al 2013. Walker et al 2013. Maier et al 2016. Knaggård 2015. Maier et al 2016:159. Walker et al 2013:597). För att undersöka om den har fått genomslag i planeringen krävs därför studier av nya översiktsplaner. Dels har de valts ut utifrån antagandet om vilka kommuner som kan tänkas ha mest olika förutsättningar. Det senare kriteriet har baserats på Sveriges kommuner och regioner, tidigare Sveriges kommuner och landstings (SKL 2017) kommungruppsindelning. Kommungruppsindelningen syftar till att gruppera kommuner efter förutsättningar sett till befolkningsstorlek, geografisk täthet och närhet till andra befolkningscentra, med antagandet att dessa aspekter har stor betydelse för kommunens utvecklingsförutsättningar (SKL 2017:9-10) Dessutom har indelningen använts frekvent vid analyser tidigare (SKL 2017:8). Se tabell 3 för en redogörelse över hur SKL har delat in kommunerna.

Tabell 3

A

A1. Storstäder - kommuner med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten. A2. Pendlingskommun nära storstad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun.

B. Större städer och kommuner nära större stad

B3. Större stad - kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten. B4. Pendlingskommun nära större stad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.

B5. Lågpendlingskommun nära större stad - kommuner där mindre än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad.

C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner

C6. Mindre stad/tätort - kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten. C7. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort - kommuner där minst 30 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i annan mindre ort och/eller där minst 30 procent av den sysselsatta dagbefolkningen bor i annan kommun.

C8. Landsbygdskommun - kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent).

C9. Landsbygdskommun med besöksnäring - landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet.

(SKL 2017). Utifrån dessa har sex fall valts ut, två från varje huvudgrupp (A, B, C). Dessa har valts ut dels för att de har en pågående översiktsplanprocess, med en samråds- eller granskningsversion som ännu inte antagits. Läs mer om detta resonemang i nästa avsnitt. Dels har de valts ut utifrån antaganden om vilka kommuner som kan tänkas ha mest olika förutsättningar.

35

Göteborg stad A1 – Stor stad.

Göteborg stad översiktsplan lämnades ut på samråd 2018 (Göteborgs stad 2018), och

samrådsredogörelsen har inte publicerats än. Staden med sina knappt 580 000 invånare är en av tre som tillhör underkategorin A1: Storstäder vilket antas skapa annorlunda förutsättningar för att bemöta osäkerhet i kontrast till mindre städer. Dessutom präglas Göteborg av flera stora ombyggnadsprojekt, exempelvis Västlänken (Trafikverket 2019) och Älvstaden (Göteborgs stad 2020) som kan antas präglas av osäkerheter i form av vilka sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser dessa kan komma att få. Göteborg hade sin senaste revidering av översiktsplanen ute på samråd 2018, och den har ännu inte gått ut på granskning.

Stenungssund A2 – Pendlingskommun

Stenungssund är en kommun med cirka 27 000 invånare och definieras som en pendlingskommun. Drygt en fjärdedel av kommunens invånare pendlar dagligen till Göteborg samtidigt som hälften av dagsbefolkningen pendlar till Stenungssund från en annan kommun (SKL 2017:18). Dessutom präglas kommunen av en stark kemiindustri, vilken antas föra med sig säregna förutsättningar kring osäkerhet.

Stenungssunds översiktsplan var ute på granskning under våren 2020.

Växjö B3 – Större stad

Växjö är en kommun på knappt 90 000 invånare varav ungefär två tredjedelar bor i huvudtätorten (SKL 2017:20). Kommuner faller inom kategorin B3 som inkluderar större städer med låga pendlingstal (SKL 2017:19), de flesta personer bor och jobbar således i kommunen. Växjö hade sin digitala översiktsplan ute på samråd mellan i årsskiftet mellan 2019/2020.

Eskilstuna B3- Större stad

Eskilstuna är den andra större staden som kommer analyseras i arbetet. Anledningen till att två kommuner ur samma kategori har valts är på grund av att deras geografiska läge antas ge olika förutsättningar. Eskilstuna har ett pendlingsavstånd på cirka 30 minuter till Västerås och

36

50 minuter till Örebro vilket antas skapa andra osäkerheter än för Växjö. Eskilstuna hade sin översiktsplan ute på samråd 2019.

Tidaholm C7 - Pendlingskommun nära mindre stad

Tidaholms kommun är en kommun på knappt 13 000 invånare som har en pendlingsström till Skövde (SKL 2017:25). Kommunen har valts ut på grund av att dess ringa storlek i

kombination av dess anknytning flera andra större kommuner, något som antas skapa särskilda förutsättningar som utmärker den från de andra kommunerna i undersökningen. Tidaholms översiktsplan var ute på samråd våren 2019.

Söderhamns kommun C8 – Landsbygdskommun

Söderhamn är en kommun med cirka 25 000 invånare och definieras enligt Sveriges

kommuner och regioner som en landsbygdskommun. Den har därmed valts ut att dess storlek och geografiska läge långt från andra städer antas ge andra förutsättningar än de andra

analysenheterna. Söderhamns översiktsplan var i granskningsskedet hösten 2019.