Forskning är en nödvändighet för ett samhälle som eftersträvar utveckling, men forskning ska samtidigt ske utifrån bestämda riktlinjer för att inte skada samhället eller dess individer.
Forskningsetiska överväganden i denna undersökning är baserade på Vetenskapsrådets etiska kod och berör följande krav: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Stensmo, 2002; Vetenskapsrådet, 2002), samt uppfyller individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002), vilket enkäten och datainsamlingen bedömdes göra.
4.5.1. Informationskrav
Informationskravet innebär att deltagarna ges information om undersökningens syfte och vad deras roll i den innebär, samt vilka villkor som gäller för deltagandet (Stensmo, 2002;
Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna ska även upplysas om att deltagandet är frivillig och går att avbryta när som helst under projektets gång.
Då ingen direkt kontakt med deltagarna skedde förmedlades all väsentlig information om undersökningen i början av enkäten samt i missivbrevet. Där framgick det vad undersökningen handlade om, vad syftet och målet med undersökningen var samt vem forskaren är och kontaktuppgifter till denne. Vidare fanns information om att deltagandet var frivilligt samt att det gick att avbryta deltagandet ända fram tills att svaren var inskickade.
Därefter gick det inte att ta tillbaka sitt deltagande då enkäten besvarades anonymt och svaren gick då inte att spåra till den enskilda individen.
4.5.2. Samtyckeskrav
Samtycke ska inhämtas av deltagarna och i vissa fall även vårdnadshavarnas samtycke om deltagaren är under 15 år (Vetenskapsrådet, 2002). Undantag är dock om uppgifter inhämtas från stora grupper via postenkät, där ifylld och tillbakaskickad enkät anses som att
individuellt samtycke har lämnats, förutsatt att tillräcklig information har bifogats i samband med enkäten. Om undersökningen inte rör frågor av privat eller etisk karaktär kan samtycke inhämtas av företrädare, till exempel skolledning eller lärare. Begär en deltagare att få stryka de uppgifter som lämnats ska det tillgodoses i största möjliga grad. Beslut om att delta eller avbryta deltagandet får inga påtryckningar eller påverkansförsök göras.
Då denna undersökning skedde motsvarande tillvägagångssätt som postenkäter (Trost &
Hultåker, 2016) till stora grupper ansågs samtycke ha inhämtats när deltagarna skickat in sina svar. Denna enkät gick ut till gymnasieskolor under vårterminen, vilket innebar att gymnasieelever som påbörjat gymnasiet enligt den åldersprogression som fanns i svenska skolsystemet som yngst var 16 år. För att deltagarna skulle kunna vara under 15 år innebar det således att deltagaren ska ha påbörjat gymnasieskolan två, eller fler, år tidigare än normalfallet. Detta undantag ansågs som minimalt, men enkäten innehöll trots det information om att deltagare under 15 år ska rådgöra med vårdnadshavare innan deltagandet sker. Skolledning och lärare kunde även anses som tillräckliga samtyckesmedgivare då enkäten inte rörde privata eller etiska frågor. Enligt 4.6.1. Informationskrav nämns det att deltagarna kan avbryta sitt medverkande ända fram tills enkäten är inskickad, därefter var det i närmaste omöjligt att stryka ens uppgifter då dessa inte går att spåra till individen. Då enkäten besvarades individuellt utan kontakt med forskaren ansågs möjligheten till påtryckning för deltagande eller avbrytande minimalt.
4.5.3. Konfidentialitetskrav
All data som samlas in sparas i lösenordsskyddade molndokument och datorer, som endast forskaren hade tillgång till (Vetenskapsrådet, 2002). Då undersökningen inte behandlade personuppgifter eller andra uppgifter som kan röja en individs identitet var behovet av särskild konfidentialitet inte nödvändigt.
4.5.4. Nyttjandekrav
Den enskildes uppgifter får inte säljas eller lånas ut för kommersiellt syfte eller icke-vetenskapligt ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Ingen information som är kopplat till de uppgifter som deltagarna lämnat hade som avsikt att spridas. Enkäten var dessutom konstruerad på ett sådant sätt att inga personliga uppgifter eller uppgifter som kan röja en individs identitet samlades in.
5. Resultat
I detta avsnitt kommer undersökningens resultat att presenteras. Totalt besvarade 72 stycken gymnasieelever enkätens demografiska frågor och frågan om de använt GeoGebra det senaste läsåret, av dem var det 65 gymnasieelever som svarade att de använt GeoGebra under det senaste året. De resterande sju som svarade att de inte använt GeoGebra under det senaste läsåret sorterades bort genom formatering av enkäten då dessa inte kunde besvara enkätens övriga frågor. Kvar återstod det då 65 gymnasieelever som besvarade enkäten i sin helhet.
Bland de 65 gymnasieelever som besvarade enkäten i sin helhet fanns det internt bortfall på frågorna 4, 5 och 9 bland enkätfrågorna 1-10 (utan b-del), där 64 svar på samtliga av de tre frågorna registrerades. På rangordningsfråga 11 samt de öppna frågorna 4b, 5b, 6b, 10b och 12-15 var bortfallet varierade, men var i samtliga fall färre än 64 svar.
I detta avsnitt används en rad olika symboler för att presentera statistisk data. Nedan listas de symboler som används och deras betydelse.
𝑀 = medelvärde 𝑆𝐷 = standardavvikelse 𝑡 = t-värde
𝑝 = p-värde
𝑑 = Cohen’s d, effektstorlek
r = Pearsons r, korrelationskoefficient
Av de totalt 𝑛 = 72 stycken gymnasieelever som besvarade enkätfrågorna A1-A4, gick majoritetet av dem, 51 stycken, på gymnasieskola/-or hemmahörande i Norrbottens län (se Tabell 2). Vad gällde gymnasieprogrammens representation så gick 46 av gymnasieeleverna naturvetenskapsprogrammet och 18 gymnasieeleverna på teknikprogrammet, vilket medför att totalt 64 av dem läser högskoleförberedande gymnasieprogram (se Tabell 3).
Gymnasieeleverna som besvarade enkätens första del (A1-A4) var relativt jämnt fördelade mellan årskurs 2 och årskurs 3, där 34 respektive 38 gymnasieelever gick i respektive årskurs, samt ingen av deltagarna gick i årskurs 1 (se Tabell 4).
Skolans län Norrbottens län Stockholms län Västra Götalands län
Antal 51 13 8
Tabell 2. Fördelningen av antalet deltagare från respektive län.
Gymnasieprogram FT NA TE
Antal 8 46 18
Tabell 3. Fördelning mellan gymnasieprogrammen hos deltagarna. I tabellen har följande förkortningar används:
FT (Fordons- och Transportprogrammet), TE (Teknikprogrammet) och NA (Naturvetenskapsprogrammet).
Årgång År 1 År 2 År 3
Antal 0 34 38
Tabell 4. Fördelningen av antalet deltagare från respektive årskurs på gymnasiet.
Vad gäller användandet av GeoGebra under det senaste läsåret (enkätfråga A4) svarade övervägande del av gymnasieeleverna att de använder GeoGebra varje vecka eller nästan varje matematiklektion (se Tabell 5 nedan).
Svar 1 2 3 4 5 n M SD
Antal 7 12 13 23 17 72 3,43 1,29
Tabell 5. Svarsfrekvens på frågan om hur ofta gymnasieeleverna använder GeoGebra i matematiken under det senaste läsåret. Svar 1 till 5 representerar följande svar på enkätfrågan: 1 (Aldrig), 2 (Någon enstaka gång), 3 (Varje månad), 4 (Varje vecka) och 5 (I stort sett varje matematiklektion).
När tidigare nämnda uppdelning i två grupper Använder GeoGebra sällan (svar 2 och 3) och Använder GeoGebra ofta (svar 4 och 5) gjordes blev det tydligt att övervägande delen av de som besvarat enkäten använder GeoGebra i en övervägande del av momenten i matematikundervisningen, där 40 gymnasieelever använder GeoGebra ofta, 25 gymnasieelever använder GeoGebra sällan samt sju gymnasieelever som inte har använt GeoGebra under det senaste läsåret (se Diagram 1 nedan).
Diagram 1. Diagram över antalet gymnasieelever som kategoriserar sig i respektive grupp vad gäller hur ofta de använde/-er GeoGebra i matematikundervisningen det senaste läsåret.
Denna kategorisering tar ingen hänsyn till de gymnasieelever som svarat att de aldrig använt GeoGebra under det senaste läsåret. Av de sju gymnasieelever som svarade att de aldrig har
använt GeoGebra under det senaste läsåret var två vanligt förekommande anledningar att de tyckte andra hjälpmedel var mer praktiska och lättare att använda och/eller att de inte förstod eller kunde använda GeoGebra.
Vidare så bestod frågorna 1-10 (utan b-del) av påståenden där gymnasieeleverna fick besvara dem med grad av överensstämmelse. Frågorna var graderade från 1 till 5, där 1 innebar att gymnasieeleven inte alls höll med påståendet, medan 5 innebar att gymnasieeleven starkt höll med om påståendet. Denna gradering innehöll även ett neutralt steg (3) vilket avser att gymnasieeleven inte ansåg att den undersökta faktorn varken motiverade eller hämmade deras motivation.