Nyttovärde skilde sig signifikant (p < 0,05) mot samtliga övriga kategorier. Ingen signifikant skillnad erhölls mellan kategorierna Egenvärde och Kostnadsvärde.
5.1.3. Sammanfattning och slutsats om gymnasieelevers motivation att använda GeoGebra i matematiken
Sammanfattningen på den första forskningsfrågan var att gymnasieeleverna främst använder GeoGebra för att de kan lösa matematikuppgifter både lättare och snabbare med programmet.
Analysen av enkätfrågorna 1-10 samt 12-15 gick i linje med gymnasieelevernas rangordning på enkätfråga 11 där tidseffektivitet och den lätthet att lösa matematikuppgifter som GeoGebra medför motiverade gymnasieeleverna att använda programmet. Vidare så visade det sig även att gymnasieeleverna motiveras av att använda GeoGebra eftersom det gör matematiken roligare. Det som däremot inte motiverar gymnasieeleverna är den upplevda vikten av att vara duktig på/i GeoGebra då gymnasieeleverna inte motiveras av att få erkännande av lärare eller vårdnadshavare. När enkätfrågorna sedan delades in i kategorier enligt avsnitt 5.3 framgick det att den starkaste typen av motivation var Nyttovärde, med andra ord att GeoGebra var användbart eller medförde användbara kunskaper och kompetenser som gymnasieeleverna hade användning av både i nutid och i framtiden. Minst effekt hade Uppnåelsevärde, med andra ord motiveras gymnasieeleverna inte av att endast besitta kunskaper och/eller kompetenser i GeoGebra som ett mått på status eller erkännande.
Slutsatsen är att gymnasieeleverna motiverades mest att använda GeoGebra i matematiken på grund av den nytta som programmet medför. Minst av allt motiverades gymnasieeleverna av den upplevda vikten av att ha kunskaper och/eller kompetenser i GeoGebra, då gymnasieeleverna inte ansåg att det inte fanns någon prestige i att ha kunskaper om de inte går att överföra till något användbart.
5.2. Hur påverkas motivationen av hur ofta gymnasieeleverna använder GeoGebra i matematiken?
För att undersöka om graden av användning av GeoGebra korrelerar med typen av motivation delades gymnasieeleverna in i två grupper baserat på svaret på enkätfråga A4 (se Diagram 1 med tillhörande text för mer information). Dessa grupper jämfördes mot varandra i ett oberoende tvåsidigt t-test. Sedan gjordes en regressionsanalys då indelningen i dessa grupper inte användes, utan hela spektrat av svar (2-5 på likertskalan) analyserades för att undersöka eventuella korrelationer mellan grad av användning av GeoGebra och grad av motivation.
Av de tio enkätfrågorna, 1-10, var det tre av dem (enkätfråga 1, 3 och 5) som visade en signifikant skillnad mellan grupperna. I Tabell 10, 11 och 12 nedan presenteras de frågor där det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna från det oberoende tvåsidiga t-testet. I samtliga fall hade gruppen Ofta ett signifikant högre medelvärde än gruppen Sällan.
Enkätfråga 1. Jag tycker att det är roligt att arbeta med matematikuppgifter när jag använder GeoGebra.
Enkätfråga 5. Jag tror att de kunskaper jag har lärt mig av/om GeoGebra kommer att ge mig fördelar i framtiden.
Samtliga tre enkätfrågor ovan hade dessutom betydande effektstorlekar om 𝑑
1= 0, 87, 𝑑3 = 0, 90 och 𝑑
5 = 0, 81.
Vidare så visade analysen av enkätfråga 4b att gymnasieeleverna som använde GeoGebra Sällan generellt sett ansåg att det var bra att ha kunskaper i programmet för att ens kunna använda det samt att det blev lättare att lösa matematikuppgifter då. De gymnasieelever som däremot använde GeoGebra Ofta ansåg dels att GeoGebra gjorde det lättare och mer tidseffektiv att lösa matematikuppgifter med programmet, men kommenterade även att kunskaper i GeoGebra gjorde att de kunde se saker på ett annorlunda sätt och förstå matematiken bättre, vilket främst var användbart i mer komplicerade situationer matematiken enligt dem. Dessa gymnasieelever kommenterade även att kunskaperna kunde vara viktiga i senare skeden i livet.
i
På enkätfråga 5b svarade övervägande delen av gymnasieeleverna i gruppen Ofta att de trodde att kunskaper i GeoGebra kommer att gynna dem i kommande studie- och/eller yrkesliv. En stor del av gymnasieeleverna i gruppen Sällan svarade även de att de trodde att kunskaperna i GeoGebra kommer att gynna dem i kommande situationer, men här fanns det även ett betydande antal kommentarer som “Ingen åsikt” samt att många i den här gruppen inte tror att de kommer att använda GeoGebra senare i livet.
På enkätfråga 6b, om det är viktigt att GeoGebra höjer ens betyg, bestod majoriteten av svaren hos gruppen Sällan av kommentar som “Ingen åsikt”, “Vet ej” eller dylikt. Å andra sidan svarade en stor del av gymnasieeleverna i gruppen Ofta att de inte ansåg att användandet av GeoGebra behövde leda till högre betyg utan att det främst var till för att hjälpa dem med beräkningar.
På enkätfråga 10b var svaren mellan grupperna relativt unisont då stora delar av gymnasieeleverna i båda grupperna ansåg att det är viktigt att hjälpmedel i matematiken leder till mindre arbetsbelastning. Även på enkätfråga 12 svarade stora delar av gymnasieeleverna i båda grupperna att de använder den metod som är enklast och snabbast för den givna uppgiften, varpå de väljer att använda miniräknare eller andra metoder om GeoGebra inte behövs för att lösa uppgiften. Några gymnasieelever i gruppen Sällan svarade även att den främsta anledningen till att de inte använder GeoGebra i matematiken är på grund av bristande kunskaper.
På enkätfråga 13, 14 och 15 fanns det inga betydande avvikelser mellan grupperna, utan fördelningen inom grupperna var snarlik den för hela gruppen som presenterades i avsnitt 5.1.
Regressionsanalysen av enkätfrågorna 1-10 visade ett samband mellan graden av användning och motivationsfaktorerna i enkätfrågorna 1, 3 och 5. Samtliga av dessa enkätfrågor hade en positiv korrelation, vilket innebär att ju ofta gymnasieeleverna använder GeoGebra desto högre motiverades de av den faktorn (se Tabell 15 där enkätfråga 1, 3 och 5 visar signifikant korrelation).
r p
Enkätfråga 1 0,39 < 0,01
Enkätfråga 2 0,15 0,22
Enkätfråga 3 0,43 < 0,001
Enkätfråga 4 0,09 0,48
Enkätfråga 5 0,37 < 0,01
Enkätfråga 6 0,21 0,10
Enkätfråga 7 0,14 0,27
Enkätfråga 8 0,04 0,77
Enkätfråga 9 -0,22 0,09
Enkätfråga 10 0,06 0,63
Tabell 13. Tabell över korrelationer mellan graden av användning och enkätfrågorna 1-10.
Observera att enkätfråga 9 och 10 är ställda på sådant vis att negativa r-värden innebär en positiv korrelation vad gäller om gymnasieeleverna motiveras av GeoGebra av den undersökta faktorn (se Bilaga 1 för förtydligande av enkätfrågorna).
När dessa två grupper sedan analyserades i de kategorier av motivation som antogs i avsnitt 5.3 framgick det att kategorin Nyttovärde (se Tabell 14) var den enda kategorin av motivation där det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna. Nedan presenteras resultatet från det oberoende tvåsidiga t-testet som utfördes för nyttovärdet.
Nyttovärdets motivation att använda GeoGebra.
n M SD t(62) p d
Sällan 25 3,48 0,74
4,00 < 0,001 1,02
Ofta 39 4,21 0,69
Tabell 14. Tabell över statistik då grupperna Sällan och Ofta jämfördes i kategorin Nyttovärde.
Sett till effektstorleken för nyttovärdet, 𝑑 = 1, 02, framgick det att det föreligger en stark effekt mellan gruppernas påverkan av nyttovärdet som GeoGebra medför. Detta framgick även i regressionsanalysen av de fyra kategorier av motivation när de ställdes mot frågan om hur ofta gymnasieeleven har använt GeoGebra i matematiken det senaste läsåret (se Tabell 15 nedan för mer information).
r p
Egenvärde 0,23 0,06
Uppnåelsevärde 0,13 0,30
Nyttovärde 0,55 < 0,001
Kostnadsvärde 0,13 0,31
Tabell 15. Regressionsanalys mellan graden av användning av GeoGebra i matematiken det senaste läsåret och typen av motivation.
Här erhölls ett resultat som visar att nyttovärdet i hög grad korrelerar med hur ofta gymnasieeleven använder GeoGebra. Kategorin kostnadsvärde är här omvandlad så positiva r-värden visar en positiv korrelation.
I Tabell 13 och 15 används Pearson’s r för att avgöra graden av korrelation. Värden mellan 0,1 och 0,3 visar på en svag korrelation, värden mellan 0,3 och 0,5 visar på en medelhög korrelation och värden mellan 0,5 och 1,0 visar på en stark korrelation. Detsamma gäller för negativa värden i respektive intervall.
Diagram 2 nedan visar att motivationen av nyttovärde är den typ av motivation som hade störst korrelation med hur ofta gymnasieeleverna använde GeoGebra det senaste läsåret.
Diagram 2. Graf över korrelationen mellan hur ofta GeoGebra användes under det senaste läsåret och de fyra typerna av motivation.
Diagram 2 ovan visar att nyttovärdet både har den lutning som är brantast och den lutning som bäst stämmer överens med referenslinjen (antagandet att motivationen ökar med förhållandet 1:1). Tabell 15 och Diagram 2 visar att nyttovärdet har en stark korrelation med graden av användning av GeoGebra i matematiken.
Observera att trendlinjen är förlängd till vänster om 2 på den horisontella axeln (med det förväntade värdet). I verkligheten bestod datan längs den horisontella axeln av värden mellan 2-5 (se avsnitt 5 för förklaring av värdena på den horisontella axeln).
5.2.1. Sammanfattning och slutsats om hur graden av användning av GeoGebra i matematiken påverkar typen och graden av motivation
Sammanfattningsvis på forskningsfråga så var skillnaderna mellan grupperna generellt liten. I tre av enkätfrågorna (1, 3 och 5) visade det sig att gymnasieeleverna som använt GeoGebra ofta det senaste läsåret motiveras att använda GeoGebra då programmet gör matematiken roligare, matematikproblemen lättare att lösa samt att kunskaperna kommer att behövas i senare skeden i livet, mer än vad dessa motiverade gymnasieelever som använt GeoGebra sällan under det senaste läsåret. När grupperna sedan analyserades i de olika kategorierna av motivation visade det sig att det inte fanns någon signifikant skillnad i tre av kategorierna.
Däremot var nyttovärdet i att kunna och/eller använda GeoGebra en stark motivator hos de gymnasieelever som använder GeoGebra ofta. Sett till effektstorleken på de olika kategorierna av motivation så var det främst nyttovärdet som sticker ut med en effektstorlek om 𝑑 = 1, 02. Detta gick även att ana på enkätfråga 5b där svaren hos gruppen som använde GeoGebra ofta i stort handlade om att kunna använda programmet i kommande situationer.
Regressionsanalysen visade även den att nyttovärdet är det som sticker ut då en hög korrelation erhölls mot hur ofta gymnasieeleverna använde GeoGebra det senaste läsåret. Se Diagram 2.
Slutsatsen på forskningsfråga två är att de gymnasieelever som använder GeoGebra ofta motiveras av nyttan programmet tillför mer än vad gymnasieelever som använder GeoGebra sällan motiveras av det. I övriga kategorier fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Regressionsanalysen visade även den att det är främst motivationen från nyttan som GeoGebra medför som korrelerar med hur ofta gymnasieeleverna använde programmet.
Trots att det endast var nyttovärdet som visade en signifikant skillnad mellan grupperna och en signifikant korrelation så var medelvärdet i gruppen Ofta högre i samtliga fall och alla korrelationer var positiva (se Diagram 2), vilket ger indikationer på att att användandet av GeoGebra och graden av motivation i allmänhet korrelerar.
6. Diskussion
I detta avsnitt diskuteras bakgrunds- och teorier, metoddelen och resultatdelen. Vidare tas allmänna kommentarer kring arbetet upp, sådana som inte har någon direkt eller enskild koppling till någon av de tidigare nämnda delarna. Slutligen tas implikationer för kommande yrkesliv upp samt förslag på tidigare forskning utifrån de tankar som uppkommit under undersökningen.